Prioritera innerstadens utveckling!

Min övertygelse är att en prioritering av innerstadens utbyggnad mot Kallerstad är det bästa, kanske till och med det enda sättet fortsätta utveckla Linköping. Som det ser ut nu så känns det som att det saknas en samlad plan över var, hur och när projekt ska verkställas. Samtidigt läggs alltför mycket energi på att rita upp nya tomter i bostadsområden i periferin. Lägg istället kraft på att utveckla staden där det behövs som mest – på innerstaden. Det kommer i sin tur att generera mer intresse och därmed mer resurser till andra projekt i framtiden.

Det finns många intressanta projekt på gång i Linköping. Men att satsa på alla fronter samtidigt försämrar spetsen i stadens utveckling. Man måste se till att färdigställa projekt om man vill se attraktiv ut för potentiella investerare och inflyttande. Min önskan är att lägga all krut på innerstadens förtätning (projekt som t ex Banken), förtydligande av innerstadens gränser (ex Övre vasastaden), men framförallt på innerstadens utvidgning mot Kallerstad.

Framförallt bör man sluta med att funktionsseparera den bebyggelse man planerar. Jag skulle exempelvis vilja påstå att Djurgården som projekt har misslyckats med sitt syfte att vara ekoligiskt bara genom sin uppkomst. Man arbetar visst för att blanda funktionerna inom området, men missar då att man separera området från staden i sin helhet. Sedan ska den mesta delen av handeln att isoleras till ett nytt köpcentrum, vilket ändå riskerar långa resor även inom området.

En utbyggnad av Kallerstad skulle istället skapa en möjlighet att bygga ut ett område som helt skulle kunna sammanfogas med den äldre stadskärnan utan barriärer. Bygger man högt och tätt så finns all möjlighet att få plats med Linköpings kommande etableringar och byggprojekt för trettio år framåt, endast inom områdets gränser. Detta utan att behöva breda ut staden ännu mer. Innerstadens funktioner har ju naturligt blandats genom historien vilket har skapat en balanserad bebyggelse där människor kan gå och cykla mellan sina dagliga mål. Låt oss fortsätta bygga ut innerstaden i detta mönster. Stångebroparken och den nya centralstationen kommer att bäddas in i den nya stora stadskärnan.

I mitt tycke bör man lägga alla planer på bostäder utanför den riktiga stadskärnan på hyllan, och istället koncentrera all energi på utvidgningen av innerstaden i Kallerstad. Linköpings stadskärna är väldigt liten i förhållande till invånarantalet och staden är en av de mest utspridda i Sverige. På grund av Tornbys starka frammarsch har stadskärnans betydelse för invånarna och besökare minskat än mer. Byggandet av innerstad har inte hållit en jämn takt kontra invånarantalet sedan man under miljonprogrammet byggde ut bostadsområden i periferin och under kommunreformen inräknade massor av mindre orter till kommunen. Det är dags att låta innerstaden växa ordentligt och få en kärna som utvecklas snarare än urholkas.

Sveriges modernaste handelsstad.

Tornby köpcentrum. En av Linköpings största turistattraktioner? Det är inte utan glädje och stolthet som man har följt Tornbys utbyggnad till Sveriges näst största handelsområde sett till omsättning. Man lockar hit människor från hela länet och ännu längre för att konsumera och ge skatteintäkter och jobb åt Linköpingsborna. Visst är det underbart? Det är nog också därför man med kisande ögon ser på medan kommunen låter exploatörer totalt sluka upp mark i Linköpings närhet, för att ytterligare bebygga staden med stora plåtklädda ramverk i intetsägande kulör. Snabba pengar är trygga pengar.


Tornbys utbyggnad har visat sig vara en av de viktigaste kuggarna i Linköpings utveckling under de senaste femton åren. Många nya jobb har kommit till staden och konsumtionsturismen ökar. Jag är medveten om att Linköping inte riktigt hade varit samma stad med samma förutsättningar om inte Tornby hade funnits. Jag vill heller inte förringa den ekonomi och tursim som området har genererat. Men denna externhandel symboliserar ett föråldrat samhälle med bilen som förstahandsval vid transport och där funktionen enligt näringslivets regler är viktigare än den upplevda miljön. Det var okej då, men inte idag eller i framtiden.



Men ur en stadsbyggnadsmässig synvinkel är området en katastrof. Den rent av uppmuntrar människor att använda bilen då avståndet mellan konsument och handel är så stor att inga alternativ är att föredra. Gratis parkering, vilket är en förutsättning för områdets existens, gör inte saken bättre. Dessa saker går helt emot den nyurbanism som kommunen säger sig ha koverterat till. Var är kärleken i stadsbyggandet? Man säger sig vilja skapa en skönare arkitektur och så smäller man på en inglasad fasad med logotyper på framsidan av en oslöjad plåtbarack. Det, mina damer och herrar, är inte vacker arkitektur. Måste jag säga att jag är skeptisk till planerna för Mörtlösa?


Så här sitter vi med ett växande handelsområdet som ger positiva effekter till kommunen som andra städer skulle döda för. Men samtidigt går det inte att blunda för hur ful staden blir. Min dröm vore att man integrerade all ny handel, och med tiden också förflyttade den existerande externhandel, i staden till den nya innerstaden "Kallerstad". Låt bottenvåningarna fyllas med dessa butiker, restauranger och caféer. Sällanköpsvaror skulle kunna lösas med showrooms, där konsumenten kan titta och känna på produkterna och sedan få hämta ut dem på ett externt logistiklager eller få dem levererade hem. Detta skulle med fördel även kunna gälla bilaffärerna. Detta skulle göra Linköping till poinjär med ett unikt och modernt sätt att tackla externhandelns förstöring och cityhandelns urholkande. Detta skulle skapa rubriker utåt som kan locka många etableringar.


Flytta tillbaka butikerna och restaurangerna till staden, till människorna. Minska avstånden och uppmuntra till promenader. Linköping säger sig vilja vara staden med det lilla extra. Gösta Gustavsson, kommunalråd i Linköping, uttalade så sent som igår om hur han vill ta efter Malmö och deras visionära sätt att arbeta. Jag hoppas innerligt att det betyder att man också i Linköping kommer att höja blicken och raka på ryggen.

Potentialen finns. Visionerna finns. Idéerna finns. Finns modet?

Avvägningen

I fredags kunde man läsa en "ledare" där man tar upp problematiken kring den ökande efterfrågan på landsortstomter. Man belyser då de ökade kostnaderna för den kommunala servicen, såsom kollektivtrafik, skolor, etc. som följer när folk flyttar ut och bor glesare. Det idealiska boendet, ur miljö och kostnadssynpunkt är ju den täta staden där avstånden korta och underlagen för service är större. Man bör alltså vara försiktig när man godkänner detaljplaner för boende ute på landsbygden. Det kan bli dyrt.


Jag håller delvis med i resonemanget. Det är helt klart att det blir billigare för kommunen att bygga bostäder inne i staden, där man får ut betydligt fler personer per meter vattenledning, etc. Men samtidigt måste man se den större bilden. Ur ett större perspektiv så är det minst lika viktigt att Linköping kan erbjuda en varierad typ av boende. Det är just det som kommunen är någorlunda unik med, vilket därmed locka nya medborgare. Linköping ska kunna erbjuda människor både den pulserade storstaden och den lugna glesbygden. Detta för att inte missa att locka hit nyckelpersoner för näringslivet eller skrämma bort ambitiösa studenter. Helt enkelt för att inte missa chansen att få hit och behålla kompetens. Det skulle kunna kosta mer i ett längre perspektiv.

Linköpings vackraste byggnad!

Jag tänkte att vi kunde rösta fram Linköpings vackraste byggnad. Vi har ju några riktigt fina pärlor både från idag och från förr. Droppa alla förslag ni kan komma på här på kommentarer så ska jag sammanställa en lista som går till final.

Bygg mer!

I en artikel i Linköpingstidning:s nätupplaga kan man läsa om bristen på bostäder och de konsekvenser som följer. Det är intressant att läsa om hur många projekt är "på gång". Men få byggen är igång.

Linköping behöver fler bostäder för att fullt ut kunna utnyttja den attraktivitet som staden har. Man har många större byggprojekt planerade, men det är väldigt få som byggs. Jag har framför allt stora förhoppningar på Kallerstad, utbyggnaden av innerstaden. Det projektet borde kunna sätta igång ganska snart eftersom den första delen av utbyggnaden ska byggas i samband med bygget av den nya fotbollsarenan. Den, i sin tur, måste ju byggas snarast eftersom den är en förutsättning för bygget på Folkungavallen.


Ett annat intressant projekt i Linköping är Övre Vasastaden. Det senaste där är att detaljplanerna är så gott som klara. Man har reviderat planerna lite från tidigare. Dels handlar det om en ökning av antalet lägenheter samt antal våningar, vilket jag tycker är oerhört positivt. Sedan har man delat upp bygget i två etapper istället för de fyra som först planerades. Detta för att kunna snabba på bygget mer. Den första etappen går från korsningen vid priso till Gomér & Andersson. Den andra fortsätter ända bort till Bergsrondellen. 2000 lägenheter ska det till slut bli. Industrigatan kommer också omvandlas till en s.k. stadsgata.


Enligt Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Muharrem Demirok så kommer området bli mer av ett innerstadsprojekt än tidigare. Åtta våningar i snitt(!) och två stycken högre byggnader på upp till 14 våningar säger ju att det kommer bli relativt tätbebyggt, även om jag hade önskat högre punktbyggnader.

Gamla skisser

Jag jobbade en del med skisser för brandsstationstomten i våras. Dels den del där brandstationen står, men också på bebyggelsen som följer Stångån mot Drottningbron.
Jag tänkte att jag skulle lägga ut lite bilder på det material jag jobbade fram. Dessa är inte alls meningen att vara estetiska förslag, utan snarare volymförslag. Det är just sådana har proportioner jag vill se på tomten. Denna mark kommer att bli ett av Linköpings absolut bästa tometer. Så se till att utnyttja den maximalt.

Inspiration

Jag var bara tvungen att lägga in några bilder jag kom över på KLP-bygget i Oslo. Det är precis sådan här bebyggelse som jag vill se i Kallerstad. Tänk er att vägen som passerar nedanför byggnaderna är Norrköpingsvägen, och AL-gymnasium är hitom. =)





Låt sedan fotbollsarenan titta fram mot Norrköpingsvägen några hundra meter österut, likt denna byggnad

E4

Tanken var att vi skulle få se nya digitala informations-/välkommsskyltar av glas på E4:an nu i sommar. Men upphandlingen överklagades och fick göras om,så nu får vi vänta lite till. Men de kommer förhoppningsvis upp snart.


Varför är det viktigt vad man har för skyltar då? Jo, för att de är en del av helhetsintrycket av Linköping. Många många människor passerar Linköping på E4:an varje dag, särskilt nu under semestertider. Tyvärr så märker inte alla av vår fina stad. Man ser några flygplan och känner doften (?) från biogasanläggningen och Gärstadverken. Men enligt förslaget till ny översiktsplan för staden så vill man aktivt börja arbeta för att utnyttja detta utmärkta skyltfönster som kommunen ändå har att använda.


Man vill gärna få upp en bättre skyltning för att förbereda de passerande handlar det om att skapa bebyggelse mycket närmare E4. Det finns ju redan färdiga planer för Mörtlösa, som kommer att komma direkt intil östra infarten. Sedan har man lite mer långsiktiga planer. Bland annat bebyggelse i Ullevi/Tift mot motorvägen. Ett förövrigt exemplariskt omnråde för ett nöjesfält, i närheten till E4 och Tornby. Man vill också gräva ner de stora kraftledningarna som följer parallellt med motorvägen.

Stångåstråket är något som man bör fundera lite. Gör man detta rätt så skulle man kunna markera Kinda kanal med en härlig bebyggelse kringa kanalen och dess passerande under E4. Samtidigt så skulle man seriöst fundera på att höja upp bron så att segelbåtar kan passera under motorvägen.


Det finns som sagt mycket man kan göra för att förbättra intrycket av Linköping hos de som passerar oss på E4. Och mycket verkar vara på gång hos kommunen. Så se till att våga satsa på dessa projekt. Jag är medveten om att det kan vara svårt att beräkna resultaten från sådana satsningar i rena siffror, men jag är övertygad om att det skulle öka Linköpings tillväxt ordentligt. Om inte annat så skulle det ge en mer represantativ bild av Sveriges femte största kommun.

Om höga hus och varför de behövs i Linköping.

Skyskrapor är idag en symbol för ett framgångsrikt område. Det kan handla om en stad som New York, eller om ett lyxigt bostadsområde som Västra Hamnen i Malmö. Det beror i första hand på att man från början använde sig av höga hus för att utnyttja den redan dyrbara marken som huset skulle stå på. Och därför är höghuset som symbol kopplat till en dyrbar mark. Men attraktiviteten är också direkt är kopplat till höga hus kräver en mer avancerat byggteknik, vilket kostar betydligt mer resurser. Byggnaden blir då en slags bekräftelse på att det närliggande området har en så pass hög potential att det är värt att investera dessa resurser på ett sådant projekt.

En hög byggnad blir också en igenkännande symbol, ett utropstecken, för ett visst geografiskt område, vilket stärker dess identitet. Detta gör att området får en betydligt starkare karaktär och marknadsföringsmässig konkurrenskraft i jakten på etableringar. Symboliken hos höghus ligger i vårt undermedvetna. Därför är också symboliken hos i höghus otroligt viktig och bör absolut inte underskattas.

I slutet av 1800-talet byggdes den första skyskrapan i Världen. The Home Insurance Building. Den byggdes i ett expansivt Chicago där urbanisering skapade tryck på tomter inne i stadskärnan. En skribent i den lokala tidningen tycks ha myntat begreppet ”skyscraper” då huset verkade vara så högt så att det skrapade i skyn. Hiskeliga tolv våningar skulle det slutligen bli. Knappt högre än Kannanhuset i Tannefors.

När städerna blev större och ekonomin växte ökade efterfrågan på tomtmark i stadskärnorna. Att man byggde på höjden var ett sätt att maximera användandet av den eftertraktade tomtmarken. Den geografiska placeringen var mycket viktigare för hundra år sedan än det är idag. Eftersom de stora byggnaderna tog ett mycket stort visuellt anspråk så blev de ganska snabbt en symbol för det omkringliggande området, dvs. ett eftertraktat och välmående område med ekonomiska framgångar. I och med att fler och fler starka marknader i Världens tillväxtstäder fick skyskrapor förstärktes skyskrapornas symbolvärde som tecken på ett välmående finansiellt centrum.

Med tiden, när symbolen av skyskraporna hade rotat sig hos människan, började man utnyttja symboliken för att istället sätta fart på ett område man önskade tillväxt i. Skyskrapan var ett tecken på att det satsades på just det området, vilket betyder att någonting riktigt, riktigt bra borde finnas att hämta där, annars hade man ju inte byggt huset. Ett bra exempel på detta är Dubai. Man utnyttjar alltså människans uppfattning av skyskrapor för att skapa en större attraktivitet för ett visst område.

I Sverige förknippar man ofta höga hus med ett grått, kvävande och trist bostadsbygge i förorten. Det har direkt koppling till att den nästan uteslutande enda erfarenheten är miljonprogrammets monument över en mestadels misslyckade stadsbyggande. Man så har det inte alltid varit. De första höga husen vi byggde i Sverige var de två 16 våningar höga Kungstornen i Stockholm. Inspirerad över det tidigare nämnda symbolvärdet som en skyskrapa besitter tog arkitekten med sina upptäckter från kontinenten för att applicera i Stockholm. Något som höjde Stockholms stadsbyggnad till en helt ny nivå. Dessa två torn kan räknas som skyskrapor eftersom de var riktigt höga, även internationellt sett, på sin tid. Även om Sverige har fått några lika höga eller något högre hus efteråt så är de inte alls lika spektakulära, eftersom skyskrapor internationellt sett har höjts flera snäpp ytterligare, både vad gäller höjd och estetik. Endast Malmös 190 meter höga Turning Torso kan räknas som en svensk skyskrapa idag.

Annars relaterar som sagt svensken ofta höghus till en misslyckad miljonprogramsbyggnad i förorten. Men miljonprogrammets misslyckande ska inte klandras på husens höjd. Det är så många andra faktorer som har bidragit till förortens förfall. Framför allt de sociala problemen som skapades av att endast den lägre medelklassen flyttade dit. Dels var det också att miljonprogrammen byggdes ut baserat på ett förväntat levnadsmönster som inte var riktigt utvärderat. Kvantitet före kvalitet kanske man skulle kunna säga, även om det är lite orättvist då man inte hade samma kunskap om husbyggande som man har idag.

Varför behöver städer som Linköping höga hus då? Ja, egentligen behövs dem ju inte alls. Man skulle kunna bygga ut hela kommunen full med enplanshus. Men av precis samma anledning som man bygger höga hus i övriga världen så kan man hitta stora fördelar. Fördelar som också kan användas här. I den moderna stadsplaneringen vill man använda sig av högre bebyggelse för att förtätat städerna och minska avstånden mellan människors vardagliga mål. Det vill säga från hemmet till jobbet, skola eller affären. I och med ett mindre avstånd med dessa mål på gång- eller cykelavstånd kan man minska bilismens tunga miljöbelastning. Och inte tala om den fara för liv som trafiken medför.

Men vissa mål kommer ju att hamna tillräckligt långt bort att det inte går att ens cykla mellan målen, när en stad växer tillräckligt stor. Då hjälper en tätbebyggd stadsplanering till att skapa tillräckligt bra underlag för en effektiv och attraktiv kollektivtrafik. Det vill säga: ju fler som bor i närheten av en busshållplats, ju fler kommer att åka buss. Ju fler som åker buss, desto bättre fordon och tider kommer att erbjudas.

Så att bygga högt innebär många fördelar i en urban miljö. Därmed inte sagt att det ska byggas ”stad” överallt. Det kommer naturligtvis finnas ett stort behov av att få bo glest på landsbygd eller i områden med enfamiljshus. Däremot bör man se till att applicera den moderna stadsplaneringen där man väl ska bygga med innerstadskvaliteter.

Så vi kan både ta lärdom av, och utnyttja, det historien har visat. Nämligen att höga hus kan ge många positiva effekter. Dels det som vi strävar efter i modern stadsplanering; att minska avstånden i staden. Dels också skapa identitetsgivande symboler för staden som markerar tillväxt och tilltro. Man ska aldrig underskatta kraften i symboler. Det är inte för inget som i princip alla olika kulturer vi har och haft på jorden använder sig av dem.