Tinnerbäcksparkeringen

Nu är den första etappen av utbyggnaden av Folkungavallen ute på samråd. Det handlar om den nordvästra delen av området, där Tinnerbäcksbadets parkering finns idag.



Man vill här bygga 100-120 hyresrätter i två byggnadskroppar/kvarter. En med kvadratiskform med inneslutande innergård samt ett kvarter i form av ett "E" med innergårdarna öppna mot Tinnerbäckravinen.



Bebyggelsen kommer att ligga tätt intill tomtkanten mot S:t Larsgatans- och Torkelbergsgatans korsning, men kommer att öppna upp sig till ett litet torg längre söder ut. Torget kommer att ha butikslokaler i bottenvåningarna. Parkering kommer att byggas under bostäderna och infarten kommer att finnas från Torkelbergsgatan på grund av S:t Larsgatan har större busshållplatser samt torg.


För hela projektet Folkungavallen så har man tagit denna del från Erséus Arkitekters förslag vid det parallella uppdraget. För restarande del av Folkungavallen har man valt att i huvudsak använda sig av Tovatts förslag (bilden ovan). Bilden nedan visar en skiss från Erséus Arkitekters ursprungliga förslag. Som ni ser så var det närmaste huset med, och huskropparna var slutna ut mot Tinenrbäcken. Men man kan kanske få en känsla av volym och form från denna skiss. Man kan också se att man här har utformat en ny entré till Tinnerbäcksbadet "Tinnis" från torget, där bussarna också stannar. Utmärkt!



Ett jätteintressant projekt enligt mig. Den lär också visa hur pass intressant områdets bostäder kommer att vara efter full utbyggnad. Om man kan hålla hyrorna på någorlunda rimlig nivå så lär det inte vara några problem att få lägenheterna uthyrda. Under 9000/mån för en trea är ett måste, helst runt 7000/mån.

My "deal".

Centerpartisten Roland Larsson har gått ut i media angående den kniviga ekonomiska situation som har "uppstått" kring flytten av Folkungavallen. Han skriver även i sin blogg om hur kostnaderna för de nya arenorna har ökat samtidigt som exploateringspengarna för Folkungavallen är desamma. När beslutet om flytt av Folkungavallen togs 2005 gjorde man det med tron om att kostnaderna för de nya arenorna skulle uppgå till 135 miljoner, varav 123 miljoner skulle täckas av tomtförsäljningen och resterande 12 miljonerna av hyror.

Roland kommer också med ett förslag att investeringar som dessa borde få ekonomiskt stöd av näringslivet. Eftersom det ofta är näringslivet som direkt får avkastning på dessa investeringar. I detta fall skulle det betyda att, av de 200 miljonera som projektet nu är uppe i, skulle kommunen stå för de ursprungliga 135 miljonera och näringslivet för de resterande 65. Ett helt klart välmotiverat förslag. Men samtidigt, om man vill locka hit nya företagsetableringar så ska man inte lägga på ekonomiska börder på dem som de inte hittar i konkurrernade etableringsorter. Då gäller det ju att företagen i fråga verkligen har avkastning på investeringarna.

Därför underar jag hur rättvist ett sådant system är. Hur mycket mer stöd lär fotbollsarenan få jämt emot friidrottsarenan av näringslivet? Den första lär generera betydligt bättre avkastning än den andra. Förvisso skulle det kanske betyda att fotbollsarenan får en lite "finare finnish" medan friidrotten får nöja sig med att de grundläggande behoven täcks, som hamnar inom ramen för den ursprungliga kalkylen.


Jag återkommer alltid till en fråga när jag reflekterar över den krokiga väg som man har gått. Trodde man verkligen att man kunde få en fotbollsarena för 67 miljoner kronor? Bara friidrottsarenan kommer nästan upp i de siffrorna. Cloetta Center kostade 250 miljoner att bygga, och den är ganska spartansk inredd i jämförelse med andra hockeyarenor i Sverige. En ombyggnad av idrottsparken i Norrköping kostade närmare 300 miljoner kronor. Nä, man måste insett att orimligheten i den kalkylen även 2005, även folkpartisten Bengt Olsson trots att han försöker rentvå sig själv och sitt parti.

Man om vi ska vara lite kontruktiv för ett tag. Varför inte sätta en något högre exploateringsnivå för nybebyggelsen på Folkungavallen. 20% högre borde vara möjligt.
Gärna på höjden, snarare än på marken. Integrera marken kring arenorna i projektet, för att bygga nya bostäder och verksamhetslokaler som i sin tur är med att finansiera projektet. Kring friidrottsarenan intill campus kan man ju bygga studentbostäder. Det handlar förvissa om små summor, men friidrottsarenan är ju också den mindre dyra arenan.

Kring fotbollsarenan bör man kunna bygga mest. Man skulle kunan bygga kvarter med bostäder runt fotbollsarenan, med butikslokaler och dylikt i både arenan och i entrévåningarna i kvarteret. Här handlar det ju om betydligt större summor. Fler bostäder och lokaler, men också bättre exponerat och intressant område.


Stångåstaden skulle tillsammans med de privata bostadsbolagen kunna bilda ett genensamt bolag för att dela på kostnaderna och på intäkterna från dessa områden. Detta är en lösning som kanske kan hjälpa ekonomin en bra bit på vägen och samtidigt få igång byggandet av Kallerstad, vilket ger bättre lönsamhet åt de infrastrukturkostnader som lär behövas skjutas till vid arenabygget. Här är det ju också i princip de företag som får störst gagn av arenan som också hjälper till och betalar för den. Indirekt. Och jag tvivlar verkligen inte på att det skulle vara ett riktigt eftertraktat område både för bostäder och för kommersiella lokaler.

Det börjar äntligen hända något på LCA.

Det är många år sedan idéen som att bygga ut flygplatsområdet i Linköping väcktes. Staden är i och med SAAB:s existens en av Europas största flygindustristäder och har därmed en riktigt stor samlad kompetens inom området. Därför ter det sig ganska naturligt att, för att utnyttja denna kompetens fullt ut, även skapa förutsättningar för andra flygteknikrelaterade företag att slå sig ner här och bilda ett kluster.


Linköping Aviation Center är namnet på den företagspark som ska ligga intill den utbyggda flygplatsen. Det kommer rent konkret och något krasst att betyda att den mark som blir över efter funktionsbyggnader till själva flygplatsen istället kommer ingå i företasparken, fritt för företag att bygga och etablera sig. Det man kallar för General Aviation Center är vad jag förstår också ett pågående projekt. Det går ut på att skapa en plats för privata icke kommersiella flygaktörer. Alltså exempelvis företags egna flygplan, flygklubbar, "hyr-hangarer" för tillfälliga gäster, etc etc. Dessa två projekt går ju lite in i varandra. Tillsammans med nybyggnaden av flygterminal intill järnvägen kommer dessa projekt att bilda nya Linköping City Airport, och var från början en vision som lite optimistiskt skulle vara klart till 2014. Nu lär det blir något försenat då beslut för Ostlänken ständigt skjuts upp.

Ja, för Ostlänken och framför allt den nya centralstationen öster om Stångån är ganska tätt ihopkopplat med utvecklingen av flygplatsen. Just närheten till redan byggd infrastruktur (E4, södra stambanan, Tjust/Stångådalsbanan, etc.) är en av de fundamentala fördelarna som förutsätter satsning på LCA. Framför allt vill man bygga samman logistiken hos den nya centralstationen med LCA. Man ska exempelvis kunna checka in redan på centralstationen i ett "Sky City", vänta lugnt på tåget som tar dig vidare direkt till gate:en. På sikt ser man att flera resecentrum är ihopkopplade i systemet. Allt för att förenkla en resa från och till Linköping City Aiport.


På de illustrationer som finns med i flygplatsens- och kommunens ch centralstationen är sammankopplat med byggnader. Ett sätt att tydligt visa sammhörigheten mellan dessa två stora nav är ju att de följs åt även arkitektoniskt. Därför så ser jag gärna att båda områdena ska ingå, tillsammans med själva järnvägsbron som kanske är den mest komplicerade pussilbiten att få till, i den internationella arkitekttävling som man ska anordna. Ingenting säger ju att de måste byggas samtidigt.


Här är det ju egentligen järnvägsbron, som kommer att börja vid flygplatsen och sluta tidigast vid nuvarande resecentrumet, som binder samman hela området. Jag vet att exempelvis Zaha Hadid skulle kunna komma på något sjukt läckert. En ström (järnvägen) som binder samman två stora kroppar, samt många små huskroppar (kontor) mellan dem. Det vore trevligt om man speciellt bjöd in Zaha Hadid till denna tävling. Man kan bara få ett nej som värst. En något högre kostnad på ett sådant här stort projekt är försummbart när man tänker på vilken marknadsföring det skulle betyda för staden som nav och som etableringsort!

Vad händer med Folkungavallen?

Det talas mycket om den ekonomiska problematiken kring flytten av Folkungavallen. Folkungavallen är idag en arena för både fotboll och friidrott. Det är få nya arenor som byggs på det sättet idag.


Dels handlar det om att rationallisera användandet av den utrustning som finns på en arena. Idag är det så pass mycket speciell teknik och utrustning för varje typ av idrott i publika sammanhang att det blir onödigt att installera och sedan låta stå otnyttjat då den andra sporten utövas. Med en unik fotbollsarena kan man låta fotbolls spelas konstant och arenan maxutrnyttjas. Samma sak gäller naturligtvis för friidrotten.

Dels handlar det om själva arrangemanget. För att upplevelsen av fotboll ska maximeras så vill man slippa ha en löparbana mellan publiken och fotbolssplanen och därför brukar man göra renodlade fotbollsarenor. Friidrotten får också den egna arenor. Eftersom friidrotten är en mindre publiksport generellt så behövs heller inte samma teknik och beredskap på en sådan arena. Idrotterna får sina egna platser och arenor som kan specialbyggas för sitt ändamål och utövarna får sin egen bas och trygghet att träna och utvecklas i.


Så det moderna samhället, med idrotter som idag är så pass djupa, så krävs det helt enkelt två olika anläggningar för att kunna erbjuda idrotten och idrottarna förutsättningar för att utvecklas. Så långt är man överrens även i kommunen.

Men att skaffa finansiering åt dessa två anläggningar har visat sig vara svårare än man först förutspådde. Man ville från början använda de pengarna man fick in på markförsäljningen av Folkungavallen med omnejd. Det visade sig att det redan då vart riktigt höga hyror/bostadsrättkostnader. Men eftersom trycket på bostäder då såg riktigt starkt ut så kände man sig hyfsad säker på att det skulle gå ihop.


Nu har både efterfrågan på bostadsrätter (som man skulle få in de allra flesta medel ifrån) minskat, framförallt beroende på den internationella ekonomiska situationen. Samtidigt har har man räknat om siffrorna som arenorna budgeterats till och de har blivit mycket dyrare. Som det ser ut idag så kommer fotbollsarenan kosta närmare 150 miljoner kronor (ingen stor prislapp för en fotbollsarena egentligen) och friidrottsarenan lär väl hamna på minst 50 miljoner.

Jag vet inte riktigt hur mycket tomtmarken kan vara värd på folkungavallen, men över 100 miljoner låter orimligt, då det lär bli för höga hyror och bostadskostnader annars. Det betyder att man måste hitta finansiering av säkert halva arenakostnaderna någon annanstans. Skattemedel, som man från början helt ville undvika, lär vara den troligaste vägen, kanske i kombination av sponsorpengar. Att bygga ännu högre och tätare på Folkungavallen kan vara en väg, men det lär knappast att fördubbla antalet bostäder. Inte med den hippie-syn som många beslutsfattare har svår att släppa vad gäller stora grönytor.


Michael Cocozza, grundare av Botrygg AB, hade ett förslag som iallfall skulle minska kosntaderna något. Genom att sälja B- och C-planerna först så skulle man enligt honom spara 50 miljoner i driftkostnader för arenan i Kallerstad och samtidigt få igång projektet ganska snart. Jag tycker att det verkar som en bra idé. Men den löser ju inte hela problematiken. Hur skulle det vara om man låter kommunala bolag gå in för exploatering, utveckling och försäljning av Folungavallen-området och samtidigt täcka hela kostnaderna? Eventuell vinst/förlust kommer då läggas på det kommunala bolaget, men å andra sidan så behöver man inte alls samma vinstmarginal. Kanske ett förslag med juridiska tveksamheter, men det finns det andra som kan bättre än jag.

Hur som helst så vill nog politikerna ha allting klart till 2015. Gärna några år innan, så att Linköpings föreningar har hunnit med att ta några framgångar på dessa arenor tills dess. det är ju då man vill bli Sveriges idrottstad No.1.

Linköping - Riga till sommaren?

Jag fick ett tips via mail idag att airBaltic till sommaren kommer att flyga dagligt mellan Linköping och Riga, med start 30 mars. Biljetterna kommer att kosta strax under 400:- enkel resa och ta ca 1h 40m. Jag har inte sett något officiellt från Linköping City Airport, men det lär väl dyka upp snart.

Härligt!

Bankhus vid Stångån?

Det vart ju känt för ett tag sedan att Danske Banks dotterbolag Östgöta Enskilda Bank är intresserade av att samla ihop sina Linköpingskontor till ett nytt bankhus där nuvarande huvudbrandstationen idag ligger. Som jag tolkade det så ska ett kommunalt bolag stå som beställare och ägare av fastigheten, som sedan hyr ut det på ett längre kontrakt till ÖEB. Bankens- och de övriga verksamheternas yta som man vill lägga till i tomtens detaljplan ska dock ersätta några av de planerade bostäderna. Man har helt enkelt valt att förtäta detaljplanen lite mer, vilket jag anser är mycket bra.


Hur som helst så är det spännande att följa vad som händer med den tomten. Den har ett läge i närheten av den nya centralstationen och intill Storgatan som kommer att var bland de mer exklusiva i hela länet. Det är kanske det första man ser när man stiger av eller stannar till i Linköping via tåget i framtiden. Därfär är det av största vikt att man, åtminstone för fasaden mot Storgatan, sätter extra höga krav på arkitekturen.

På tal om centralstationen, Banverket presenterade idag sin utredning om Ostlänken. Den finns att besöka på stadbiblioteket, eller att läsa på www.banverket.se/ostlanken.

Casino till Linköping, tack!

Linköping bör vara nästa stad i Sverige att få ett Casino. Linköping har många bra pokerspelare och staden är reltativt känt även internationellt just för detta. Det vore utmärkt för den ganska entoniga turistnäringen i staden att få hit ett Casino. Det skulle rikta sig mot en helt annan målgrupp. Framförallt skulle det vara ännu en anledning för turister att ta en sväng in till staden när man rullar på E4.


Ett utmärkt objekt för casinoomvandling borde ju vara den nuvarande tågstationen, mitt i stadens blivande kulturstråk. En ordentlig men respektfull utbyggnad av Edelsvärds veckra stationsbyggnad skulle säkerligen bli perfekt för ett Casino av högsta kvalitet.


Jag tror just att bredda utbudet av besöksmål är nyckeln till en ökad turism i staden. Ett casino riktar sig just mot en målgrupp som inte riktigt beakas idag. En annan satsning vore ju naturligtvis på en nöjespark av klass. Six flags eller något likande. Det vore ju en dröm att få till Linköping, även som komplement till Kålmåden. Och vilket bra sätt att skapa arbetstillfällen för sommarjobbhungriga studenter!

Back on track!

Hej alla bloggläsare. Jag hoppas att ni har hållt ut med min dåliga uppdateringsfrekvens den senaste tiden. Det har varit allt för mycket att göra, men nu är det långledigt!


Jag tänkte börja med att i detta inlägg lite överskådligt gå igenom vad som ska tas upp under den närmaste tiden. Dels så kommer jag att lägga krut på en kommentar till "ÖP Kallerstad". Samrådstiden går ut om några dagar, så det får bli att lägga på ett kol. I huvudsak kommer jag att poängtera betydelsen av att bygga förutsättningar för en levande stadsdel som känns helt integrerad med den gamla innerstaden. Framför allt över Stångån, så att den inte känns som en barriär. Några detaljer som också är viktig är att få upp en hög exploateringsgrad av bostäder och verksamhetslokaler i området.


De stora stråken som "Diagonalen", Norrköpingsvägen och Kallerstadleden bör få en extra urban och tät gatusmiljö, främst genom betydligt högre byggnadshöjder. Sex våningar bör vara ett minimum på all bebyggelse i området (likt den nya bebyggelsen kring järnvägsparken). De norra delarna av Kallerstad bör kunna ha riktigt höga hus (upp till 30 våningar), vilket skulle kunna skapa en dynamik som också skyltar staden bättre mot E4. Diagonalen lär bli en typ av "paradgata" som kommer att domineras av butiker. Min vision är att byggnaderna där ska ha två sockelvåningar med butiker i detta området, för att verkligen betona och förstärka intrycket av en levande shoppingmiljö. De anslutande gatorna bör också ha butiker i men kanske bara i gatuplanen. På det sättet kommer en heirarkisk uppdelning av stråket som tydliggör områdets fördelning.