På ostfronten intet nytt...

Bedrövligt, Åsa! Ännu en gång har man fått ett intetsägande besked om hur satsningarna på svensk infrastruktur kommer att se ut de närmaste åren. 43 miljarder extra ska satsas, men på vad vet man inte riktigt. Jag kan förstå att det är svårt att leva upp till de alla löften som socialdemokratin gav i tidigare mandatperioder. Ostlänken har ju tills fram till för några år sedan varit en vision mer än ett verkligt mål bland allmänheten. Det är ju därför det är så sorgligt att man inte sätter ner foten och visar att man menar allvar från regeringens sida, nu när debatten flödar och opinionen är uppenbart positiv.


Vi är nu inne i en ekonomisk nerförsbacke, om än inte så brant. Då är det ett ypperligt tillfälle att göra exakt sådana här satsningar från statens sida. Stora investeringar som skapar sysselsättning och optimism bland näringslivet. Det behövs den här sortens investeringar för både regionerna som för landet i stort. Nu när vår sittande regering har lyckats bunkra pengar på hög så förstår jag inte riktigt vad man väntar på.


30 miljarder kronor ska finnas för att från statens sida delfinansiera OPS-projekt med näringslivet. En summa som enligt infrstrukturministern kan växa om näringslivet är beredd att ekonomiskt mötas på mitten. Här har vi en liten ljuspunkt för Ostlänken. Samtidigt som staten under det närmaste året ska dra igång en parallell utredning för höghastighetstågens möjligheter till utveckling och finansiering, så vet vi att Ostlänken har ett starkt stöd från berörda regioners näringsliv. Förhoppningsvis kan dessa två faktorer leda till att vi snart kommer att få se en stark OPS-lösning för Ostlänken, inom några ett par år. Något som skulle kunna leda till byggstart inom fem år.

Kallerstad news!

Okej, vi börjar med det som är mest intressant. Kommunen har nu offentliggjort de planer man har för Kallerstad, alltså utvidgningen av innerstaden mot öst.


Det är ett riktigt intressant och spännade förslag där man har satt innerstadskvaliteter i första rummet. Precis som vi vill ha det. Spårvagnar, kulturstråk, fotbollsarena och stadspark. Mycket finns det att läsa om i förslaget. tyvärr har man i det här skedet inte gått in på bebyggelsens höjd. Man har heller inte med något utpekat arenastråk som jag har efterfrågat, men det kommer å andra sidan finnas andra typer av huvudstråk som jag tror kan bli intressanta.


Stångåns stränder kommer att få den upprustning som de förtjänar och värmekraftverket kommer att flyttas på sikt, till fördel för innerstadsbebyggelse.

Även om jag ha en del synpunkter på vissa detaljer i planförslaget så ser jag ändå att man har lyckats göra en bra grund för Linköpings utveckling. Hur kvarteren i detalj kommer att utföras får man diskutera i ett senare skede.


Kolla gärna på kanallokals inslag angående Kallertad. Klick!


* * * * *


Sedan vill jag bara nämna att vi arbetar så snabbt vi kan på en hemsida för >>Storstad Linköping<<. Igår hade några av oss initiativtagera en liten träff i Stockholm för att diskutera utvecklingen av Linköping och av intressegruppen. Två positiva känslor kom ut från det mötet. Dels att vi alla är inne på samma spår och målbilden för gruppen börjar klarna mer och mer. Dels så var det en otrolig känsla att stå högst uppe i skrapan på Södermalm för att slinka ner en kall früsh och se ut över huvudstaden i solnedgången.


Att man inte byggde en skybar i Tornby City är för mig helkonstigt. Det skulle både skapa en positiv känsla bland invånarna kring höga hus men också ge invånarna en chans att få blicka ut över vår vackra stad. Jag kan bara hoppas på att det är ett tecken på att nya höga hus planeras i Linköping nya innerstadsdel.

En god och en dålig nyhet.

Vi kan börja med det glädjande. Regeringen beslutade i torsdags att avslå överklagandet om byggnationen på parkeringen "Eddan" i centrala Linköping. Det handlar alltså om att ersätta en gammal sliten asfaltsparkering, granne till Trädgårdsföreningen, med ett nytt och fräscht bostadskvarter. Mera bostäder i city ger mer underlag för nöjen och service. Utmärkt. Dessutom kommer det ändå att finnas kvar parkeringar på tomten genom att man samtidigt bygger in dem i ett parkeringshus av glas. Det här kan bli riktigt snyggt.


Grattis Linköping, och alla ni som har kämpat mot Nimbysarna. Återigen måste man tyvärr dra ut ett projekt ända till regeringsnivå för att få bygga i stadskärnan. Det här projektet stör inte stadsbilden på något som helst sett. Snarare förskönar och förtydligar stadens form och rum.


En annan nyhet som är lite av det sämre slaget är att man hos kommunen nu bestämmer sig för att bygga ut den nya fotbollsarenan i Kallerstad för 5500 åskådare. Att man har höjt budgeten för arenan till det dubbla (130miljoner) är förvisso en bra sak, även om det borde ha fått kosta minst fem gånger mer.


När man nu väljer att bygga arenan på ett så sätt så att man kan bygga ut den ytterligare i etapper vill man anpassa sig till dagens behov. Det är väl en bra tanke. Men samtidigt glömmer man behov som finns men som inte är direkt knutet till publikunderlag. Ett kraftigt utvecklingsområde som Kallerstad behöver en stark profilbyggnad av högsta möjliga estetik. Fotbollsarenan är en stor möjlighet att kunna få fram den sortens monument till området. När man bygger en arena i etapper så¨är det svårt att få till en vacker estetisk helhet i varje etapp. Sannolikheten är större att arenan kommer att se ofärdig ut konstant. När man lämnar plats för nya läktare kommer stora hålrum att skapas kring byggnaden. Dessutom är det svårt att skapa en vacker och tilltalande design på en byggnad när olika byggdelar inte har koppling till varandra. Södertäljes fotbollsstadion (bilden ovan) är ett bra exempel på detta. Det ser ut som en byggplats med ställningar.


Mitt förslag är att man bygger en arena för 16 000 - 20 000 åskådare redan från start. En fotbollsarena är betydligt billigare både i konstruktion och drift än vad en ishall är. Det gör ingenting om arenan inte är fullsatt. Men se till att sätta ner foten och visa att man vill satsa på detta. Cloetta Center var en mycket dyrare satsning, och idag har man sett att det minst hade kunna byggas för 10 000 åskadare. För 300 miljoner kan man få en tilltalande arena som utmärker området och staden där idéer blir verklighet.

Visionärer driver utvecklingen.

Idag kommer ett lite vasst inlägg. Jag vill helst använda mig av konstruktiv kritik i min blogg, men jag vet inte om det här kan tolkas som det.

I dagens Corren skriver vår självutnämnde stadsarkitekt och skönhetsråd, arkitekten Bo Sundberg, ett inlägg som ska skapa debatt kring Filbytergallerians nya fasad. Han frågar sig hur byggnämnden kunnat godkänna den nya skyltningen, som enligt honom tar upp allt fokus från torgets helhet.

"Storleken, den surrealistiska typografin och de sötaktiga, föränderliga pastellfärgerna är helt främmande för platsen."

Det är inte sällan han ger sig in i debatten, vilket enligt mig är bra. En debatt om stadens fysiska utveckling måste vara bred och innehålla argument ur många synvinklar. Men det är inte heller sällan som jag är av en annan åsikt än herr Sundberg.

I detta fall får jag dock delvis hålla med. Jag har inte sett skyltningen personligen, utan bara på bilder. Därför är det svårt att kommentera hur torgets helhet påverkas. Det jag kan säga är att det inte kan se värre ut än det gjorde innan. På bilderna ser det ändå ut som att man har ljusat upp fasaden, vilket är mycket positivt, enligt mig. Men som sagt, jag vill inte bedöma detta innan jag har sett det live.


Det jag dock vill anmärka på är hur han avslutar inlägget. Det är ingen nyhet att Bo Sundberg vill konservera mycket av staden. Han avslutar så här:

"Man kan naturligtvis se Filbyterskylten i samma kontext som de storstadsdrömmar som delvis ligger bakom planerna på den fjärde storstadsregionen. Det har blivit legitimt att ta för sig av den gamla staden, att förstora sig och synas med sina varumärken.

Men Stora torget som ett Piccadilly Circus eller Times Square – och Södra Ekkällan och Berga med sina höghus som ett nytt Manhattan – är bara löjeväckande."

Jag vet att Södra Ekällan inte är New York och jag vet att Stora torget inte är Times Square. Det är nog heller ingen annan som har misstagit detta. Men attityden han använder mot staden och de som vill utveckla den är nedlåtande. Han blandar gärna in de projekt som NCC, med glimten i ögat, har kallat för "Manhattan" för att belysa ett, som han vill få det, tecken på storhetsvansinne i Linköping. Detta är löjligt, eftersom det storhetsvansinne han perkar på egentligen bara är ett skämtsamt sätt att marknadsföra ett nytt område.

Jag vill istället uppmuntra alla entreprenörer som vill arbeta för att Linköping fortsätter att utvecklas och skapa välstånd i kommunen, precis som man har gjort i alla år. Stadens välfärd hänger på det. Om någon vill utveckla staden och satsa pengar i den så är ju detta ett gott betyg för Linköping. Naturligtvis måste man granska alla förslag till fysisk förandring, precis som Bo Sundberg gör, så att stadens arkitektoniska helhet bibehåller eller ökar sin harmoni. Men det han istället gör i denna artikel är att angripa varje försök till utveckling, urbanisering och visionäritet i Linköping. Och det är verkligen ett destruktivt beteende. Att skapa en opinion mot visionärer i staden på detta sätt, oavsett om idéerna i sig är tokiga, kommer att göra Linköping till en bortglömd och konserverad del av Sverige.

Diskutera och kritisera gärna det du tycker är anmärkningsvärt, men sluta se Linköping som en statisk stad som av någon anledning ska stanna i utveckling 2008.

London 2016?

Jag brukar inte skriva om projekt utanför Linköping, men idag får det bli ett undantag. Jag var tvungen att skriva lite om det här projektet i London.

Man har räknat ut att London växer med c:a 100 000 invånvare per år fram till 2016, dvs. med 800 000 invånare. För att reda bot på den redan stora bostadsbristen så har man lekt med tanken att bygga ett 1500 meter (!) högt hus.

Huset skulle då kunna bebos av 100 000 invånare och innehålla allt som en stad i Linköpings storlek har, dvs. allt från vindkraftverk till universitet. Otroligt i dubbel bemärkelse. Jag tror inte att det finns en chans i Världen att detta projekt faller igenom. Inte innan 2016 iallafall. Men det är tydligt hur tänket går i arkitekturen och stadsplaneringens värld.