Sidor

tisdag 5 augusti 2008

Om höga hus och varför de behövs i Linköping.

Skyskrapor är idag en symbol för ett framgångsrikt område. Det kan handla om en stad som New York, eller om ett lyxigt bostadsområde som Västra Hamnen i Malmö. Det beror i första hand på att man från början använde sig av höga hus för att utnyttja den redan dyrbara marken som huset skulle stå på. Och därför är höghuset som symbol kopplat till en dyrbar mark. Men attraktiviteten är också direkt är kopplat till höga hus kräver en mer avancerat byggteknik, vilket kostar betydligt mer resurser. Byggnaden blir då en slags bekräftelse på att det närliggande området har en så pass hög potential att det är värt att investera dessa resurser på ett sådant projekt.

En hög byggnad blir också en igenkännande symbol, ett utropstecken, för ett visst geografiskt område, vilket stärker dess identitet. Detta gör att området får en betydligt starkare karaktär och marknadsföringsmässig konkurrenskraft i jakten på etableringar. Symboliken hos höghus ligger i vårt undermedvetna. Därför är också symboliken hos i höghus otroligt viktig och bör absolut inte underskattas.


I slutet av 1800-talet byggdes den första skyskrapan i Världen. The Home Insurance Building. Den byggdes i ett expansivt Chicago där urbanisering skapade tryck på tomter inne i stadskärnan. En skribent i den lokala tidningen tycks ha myntat begreppet ”skyscraper” då huset verkade vara så högt så att det skrapade i skyn. Hiskeliga tolv våningar skulle det slutligen bli. Knappt högre än Kannanhuset i Tannefors.

När städerna blev större och ekonomin växte ökade efterfrågan på tomtmark i stadskärnorna. Att man byggde på höjden var ett sätt att maximera användandet av den eftertraktade tomtmarken. Den geografiska placeringen var mycket viktigare för hundra år sedan än det är idag. Eftersom de stora byggnaderna tog ett mycket stort visuellt anspråk så blev de ganska snabbt en symbol för det omkringliggande området, dvs. ett eftertraktat och välmående område med ekonomiska framgångar. I och med att fler och fler starka marknader i Världens tillväxtstäder fick skyskrapor förstärktes skyskrapornas symbolvärde som tecken på ett välmående finansiellt centrum.

Med tiden, när symbolen av skyskraporna hade rotat sig hos människan, började man utnyttja symboliken för att istället sätta fart på ett område man önskade tillväxt i. Skyskrapan var ett tecken på att det satsades på just det området, vilket betyder att någonting riktigt, riktigt bra borde finnas att hämta där, annars hade man ju inte byggt huset. Ett bra exempel på detta är Dubai. Man utnyttjar alltså människans uppfattning av skyskrapor för att skapa en större attraktivitet för ett visst område.

I Sverige förknippar man ofta höga hus med ett grått, kvävande och trist bostadsbygge i förorten. Det har direkt koppling till att den nästan uteslutande enda erfarenheten är miljonprogrammets monument över en mestadels misslyckade stadsbyggande. Man så har det inte alltid varit. De första höga husen vi byggde i Sverige var de två 16 våningar höga Kungstornen i Stockholm. Inspirerad över det tidigare nämnda symbolvärdet som en skyskrapa besitter tog arkitekten med sina upptäckter från kontinenten för att applicera i Stockholm. Något som höjde Stockholms stadsbyggnad till en helt ny nivå. Dessa två torn kan räknas som skyskrapor eftersom de var riktigt höga, även internationellt sett, på sin tid. Även om Sverige har fått några lika höga eller något högre hus efteråt så är de inte alls lika spektakulära, eftersom skyskrapor internationellt sett har höjts flera snäpp ytterligare, både vad gäller höjd och estetik. Endast Malmös 190 meter höga Turning Torso kan räknas som en svensk skyskrapa idag.

Annars relaterar som sagt svensken ofta höghus till en misslyckad miljonprogramsbyggnad i förorten. Men miljonprogrammets misslyckande ska inte klandras på husens höjd. Det är så många andra faktorer som har bidragit till förortens förfall. Framför allt de sociala problemen som skapades av att endast den lägre medelklassen flyttade dit. Dels var det också att miljonprogrammen byggdes ut baserat på ett förväntat levnadsmönster som inte var riktigt utvärderat. Kvantitet före kvalitet kanske man skulle kunna säga, även om det är lite orättvist då man inte hade samma kunskap om husbyggande som man har idag.

Varför behöver städer som Linköping höga hus då? Ja, egentligen behövs dem ju inte alls. Man skulle kunna bygga ut hela kommunen full med enplanshus. Men av precis samma anledning som man bygger höga hus i övriga världen så kan man hitta stora fördelar. Fördelar som också kan användas här. I den moderna stadsplaneringen vill man använda sig av högre bebyggelse för att förtätat städerna och minska avstånden mellan människors vardagliga mål. Det vill säga från hemmet till jobbet, skola eller affären. I och med ett mindre avstånd med dessa mål på gång- eller cykelavstånd kan man minska bilismens tunga miljöbelastning. Och inte tala om den fara för liv som trafiken medför.

Men vissa mål kommer ju att hamna tillräckligt långt bort att det inte går att ens cykla mellan målen, när en stad växer tillräckligt stor. Då hjälper en tätbebyggd stadsplanering till att skapa tillräckligt bra underlag för en effektiv och attraktiv kollektivtrafik. Det vill säga: ju fler som bor i närheten av en busshållplats, ju fler kommer att åka buss. Ju fler som åker buss, desto bättre fordon och tider kommer att erbjudas.

Så att bygga högt innebär många fördelar i en urban miljö. Därmed inte sagt att det ska byggas ”stad” överallt. Det kommer naturligtvis finnas ett stort behov av att få bo glest på landsbygd eller i områden med enfamiljshus. Däremot bör man se till att applicera den moderna stadsplaneringen där man väl ska bygga med innerstadskvaliteter.

Så vi kan både ta lärdom av, och utnyttja, det historien har visat. Nämligen att höga hus kan ge många positiva effekter. Dels det som vi strävar efter i modern stadsplanering; att minska avstånden i staden. Dels också skapa identitetsgivande symboler för staden som markerar tillväxt och tilltro. Man ska aldrig underskatta kraften i symboler. Det är inte för inget som i princip alla olika kulturer vi har och haft på jorden använder sig av dem.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Intressant infallsvinkel på höghus/skyskrapor, att byggnaden är en symbol för välstånd och att det attraherar nya investeringar och etableringar.

Problemet är att jag inte håller med om att svensken i allmänhet hyser ett motstånd mot höghus - jag tror att det är en myt. Jag tror att t.ex. opinionen i Linköping har vänt till fördel för att gå på höjden i halvcentrala lägen och i tillkommande innerstad. Däremot tycker man inte om miljonprogrammen, med rätta ska väl tilläggas, då det inte finns något snyggt med dem.

Nej, det är snarare stadsplanerare och politiker som inte riktigt förstår och som har vissa förutfattade meningar om hur man tror folk vill att man ska bygga. Tillsammans med regelverket kring sol och luft, samt petig varsamhet om de så kallade stadssiluetterna. Stadsplanerare är verkligen mycket konservativa i vårt land. Allt verkar stå still på en småstadsnivå.
Eller, är det politikerna som stoppar alla försök till stadsbyggd, täthet och höjd?

Linköping behöver verkligen några (mindre) skyskrapor i den nya innerstad som planeras. Det gäller också andra medelstora städer i vårt land. Så att själva staden kommer fram och syns, så att möjlighet till tillväxt skapas - att man visar lite framåtanda. Som utomstående är det ju mycket svårt att förstå varför man inte planerar och verkligen genomför innerstadsprojekt, utvidgningar och utvecklingar. Istället håller man på att bygga ut förorterna, med fler villor och flerbostadshus, det sker i stort sett över hela landet.
Fortfarande(!) Det finns ingen ekonomisk rationalitet i detta.

Till sist: jag tycker att det är ett problem att du skriver "modern stadsplanering" - "modernism" är snarare beteckningen på den funktionalistiska planeringen med förorter, mellanrum och avstånd.
Bättre att skriva "samtida stadsplanering", när man syftar på täthet, kvartersstad och höjd. Den planering som borde vara rådande i vårt land på denna sida millenieskiftet.

Robin Andersson sa...

Visst finns det fortfarande ett motstånd mot höga hus. Framför allt bland äldre mer konservativa medborgare. Fast de kanske är färre idag än för några år sedan. Det är ju ganska tydligt att opinionen i Linköping har vänt sedan drottningtornet stod klart.

Samtdigt är det ju ofta inte de höga husen i den urabana stadsplaneringen som folk vänder sig emot i Linköping, utan snarare att gröna ytor tas i anspråk. Man förstår ofta inte att det är outnyttjade, "döda" markplättar man vill förändra. Man vet inte att man istället får en kanske mindre men mycket finare park istället, för dem pengarna.

Du har naturligtvis rätt i att det är viktigt att vi använder oss av samma termer när vi diskuterar. Med "modern" menar jag just det exakt innebörden av ordet. inte att förväxla med "modernism". Om den termen lätt kan förväxlas
så är det klart att vi kan använda oss av någon annan i argumentationen.

Anonym sa...

Halllo!!!
Varför det inte byggs höghus iLinköpings centrum beror på att stadens centrala gator har samma stäckning nu som på medeltiden även om gatorna har breddats och rätats bitvis så är å ligger de på samma plats som för 1000år sedan. Det är dyrt att hålla arkeolger syssel satta med att gräva och kartlägga all gammal bebyggelse i centrum. Hela city är belagt med riksintressa och det får inte byggas högre hus än 5 våningar. Är du dessutom inte infödd här i stan så vet du tillexempel inte om att alla större byggnader i centrala stan måste pålas för att inte stan ska kana ner i ån. Kring byggnationen av järvvägsstationen på senare delen av 1800-talet så förflyttades ånssträckning närmare sidan mot Cloettacenter. Hur tror du marken är runt den sidan där jord och sten dämde upp ån är att bygga på? Drottningtornet det är en stilig byggnad men jag skulle inte vilja bo där och kunna sova gott med vetskap om att under huset finns det meter efter meter med gammal ishavs lerbotten som kan komma i rörelse. Även om Geologer säger att det är lugn så vet man aldrig med moder jord vad som kan ske. Se bara på hur de styrande i staden trodde det skulle bli en enkel match att lägga ner och sälja marken som Bergaskola legat på och bygga på en våning till på Bäckskolan... man blev tvungen till att påla innan den tredje våningen skulle kunna byggas på - annrs så skulle hela skolan kunna kasa ner i bäcken. Smart tänkt och hur blev det med den smarat besparingen är min fråga

Robin Andersson sa...

Hejsan! Kul att du skriver om dina åsikter. Jag vill undvika att låta spydig men jag är både född och uppvuxen i Linköping, samt byggingenjör, så jag vet precis vad du pratar om.

Du har nog missförstått mig om du tror att jag vill se skyskrapor i Linköpings medeltida stadskärna. Tvärt om så ser jag mycket konservativt på förändringar av innerstaden, som den ser ut idag. Det finns visst några platser där man bör kunna förtäta och förändra, exempelvis filbyterhuset på stora torget. Det jag pratar om är att se till att bygga högt och tätt där den nya innerstaden byggs ut - i Kallerstad. Det handlar om att skapa en attraktiv stadsdel som blir en naturlig del av innerstaden, som exempelvis Vasastaden är idag. Den delen närmast Stångån kommer också att få innerstadskvaliteter, dvs. butiker och andra verksamheter i sockelvåningarna, samt blandad bebeyggelse med kontor, handel och bostäder.

Arenorna kommer på sikt att byggas in i innerstaden, så de kommer att sätta nivå på den allmänna bebyggelsen vad gäller höjd och skala. En och annan "skyskrapa" (åtminstånne +25 våningar) borde ockå kunna få plats utan att det förstör proportionerna.

Sedan hoppas jag att Stångåstråket kommer bli en port mellan den gamla och den nya innerstaden. En naturlig och mjuk övergång mellan den gamla och den nya arkitekturen.

Anonym sa...

Robin: du har naturligtvis rätt, det ska ju inte byggas några höghus i nuvarande (medeltida) stadskärna - det vore ju absurt. Och det är viktigt att man får höjd i den nya bebyggelsen som planeras.

Begreppen "modern", "modernitet",
"modernism": det finns en viss förvirring i dagens texter. Men den ska givetvis överdrivas så länge man förstår vad som menas.

Problemet är väl snarare att stadsplanerare inte använder ordet "modern", men fortsätter att planera funktionalistiskt/modernistiskt. Och att andra personer med nya idéer om den samtida staden använder ordet "modern", men menar t.ex. täthet, höjd, kvartersstad osv. :)

Ävve: sluta upp med de där geologiska myterna, inget av det du säger stämmer ju - det är befängda tankegångar du har. Dessutom finns det många storstäder som byggs på betydligt sämre geologiskt material. Och man bygger givetvis i vattennära lägen. Det finns ju som bekant något som heter byggnadsteknik, och den har ju utvecklats under de senaste hundra åren, och fortsätter att göra.

Det du kan ha rätt i är att tjänstemännen på Linköpings kommun är överförsiktiga med det mesta, lite rädda, helt enkelt. Det verkar vara lite av en "sjuka" i Linköping överhuvudtaget (bland medborgare, politiker och tjänstemän), man verkar inte ha något vidare självförtroende allmänt och vågar därför inte satsa hårt på att utveckla staden, just som stad. Hoppas att man snart kurerar sig från detta.

Amin sa...

Jag tror vi måste göra det klart en gång för alla; vi som står för höga hus i Linköping menar inte att vi vill bygga dem i den gamla stadskärnan (den vill vi bara förtäta på vissa få platser), utan det handlar om att bygga höga hus i nyare områden såsom Kallerstad, längs med ån osv.

Anonym sa...

Det är bra med skyskrapor om man vill ta livet av sig också. Annars får man klättra upp i en TV-mast eller nåt. Svinjobbigt