Det förs en het debatt om hurvida en utbyggd kollektivtrafik skulle kunna förändra Linköpingsbornas pendlarvanor. Om man blickar framåt i tiden kommer, om man följer det nuvarande mönstret, bilresandet att öka och ställa till stora problem för trafiken och miljön i staden. De allra flesta har också insett att något måste göras om Linköping ska fortsätta att växa i samma takt. Frågan är bara vilken lösning som man ska satsa på?Politikerna har i varje fall valt att ta ett första steg mot en förädling av det befintliga kollektivtrafiksystemet. Med Link-Link ska man i ett första steg förstärka busstrafiken, med en tydlig stomlinje mellan city och universitet. Vidare ska man bygga ut Link-Link ut mot andra stadsdelar, som t ex Kallerstad och Skäggetorp. På sikt ser man också att bussarna ska ersättas med antiingen trådbussar eller spårvagnar. I debatten hörs stora protester mot spårvagnar, som dels anses vara för dyra och dels vara en lösning för förra seklet. Konstigt nog (?) så har man en helt annan optimistisk syn på spårvagnar i nästan hela övriga Europa. Konstigt.
Det finns också ett annat förslag. Spårtaxi. Det är alltså små förarelösa "bilar" som åker på en upphöjd räls. Helt eldrivet förstås. Man ska kunna kliva på en hållplats i staden och sedan kunna åka raka vägen, utan mellanlandningar, till den hållplats du själv väljer. Förhoppningsvis så ligger hållplatserna nära där du befinner dig och din slutdestination. Genom detta system så hoppas förespråkarna att man skulle kunna ersätta både kollektivtrafiken och till stor del även bilismen. Med tillgång till bilpooler skulle man då aldrig behöva äga en egen bil. Förespråkarna menar också att ett sådant system skulle bli en billigare affär än en satsning på spårvagn. Ett spårvagnsnät eller trådbussnät känns riktigt intressant. Dessa fordon kan vara det som behövs för att locka fler till att pendla kollektivt i ett expanderande Linköping. Komforten i en modern spårvag är betydligt högre än i dagens bussar och det drivs helt på el. Samtidigt så kommer det antagligen kunna vara mer pålitligt i tid och trafiksäkerhet, när man till största delen låter dem gå på egna vägar. Endast i (den nuvarande) innerstaden krävs att man kan samutnyttja gatorna.
Om förespråkarna för spårtaxi skulle få igenom sina idéer så skulle det betyda ett heltäckande nät med spårtaxivägar över hela staden. Du skulle max behöva stå och vänta på en "bil" i någon minut och transporten skulle ske helt automatiskt så att du på snabbaste sätt kommer fram till din slutdestiantion. Och allt detta för en billigare slant än för srpåvangar? Det låter nästa för bra för att vara sant. Kanske är det just också det. För bilen betyder ju så mycket mer än bara ett sätt att transportera sig på. Och i ärlighetens namn, det är ju inte bilen det är fel på utan förbränningsmotorn. Sesan har vi ju detta med estetiken. Hur snyggt skulle det vara med ett upplyft "spindelnät" över hela Linköping? Det måste ju klara av att kringla sig staden i samma utsträckning som dagens bilar. Och hur säkert är ett sådant system mot olyckor? Och hur tacklar man dessa utan att skapa förseningar? När väl ett utvecklat system finns på marknaden, fullt utbyggt och i drift, kan man väl tänka sig något liknande. Men det känns alldeles för oprövat för att det skulle vara aktuellt idag. Bevisa mig fel, för jag äter gärna upp de orden.
4 kommentarer:
Du skriver spårvagnsnät och spårtaxinät som om de vore utbytbara. Men spårvagnen är ju bara en längre buss. Man kan bara komma in till centrum utan att byta, inte dit man ska. Dessutom sakta eftersom den stannar på varje hållplats.
Att komforten skulle vara högre i spårvagn än buss har inte jag märkt, t ex på tvärbanan som ändå öppnade på 2000-talet så är vagnarna i samma klass som i Linköpings bussar. Och 2/3 av resenärerna i rusningstrafik får inte ens prova sätena...
När det gäller prislappen så är det priset per kilometer spår som är billigare för spårtaxi än för spårvagn, ca hälften.
Spårtaxi är oprövat som du säger, och låter för bra för att vara sant. Men det betyder ju inte att det inte går att genomföra. Det finns ingen svår teknik, vilket visades av att Vectus fick sin testbana godkänd för persontrafik på ca halva tiden mot vad det tar att utveckla en ny bilmodell...
Jag förstår inte att man inte kan lita på fakta och lägga ihop ett och ett och inse att a) små fordon i korta intervall som kör dit man vill fungerar trots att vi har bilar, och b) datorer kan styra detta så at ala kommer dit man vill på ett effektivt sätt trots att man lyckas administrera miljardtals datapaket kors och tvärs på internet varje sekund.
Tack för din inlägg, Bengt!
Självklart är det ju en stor skillnad på att installera spårvagnar jämt emot spårtaxi. Spårvagnar liknar ju, som du säger, bussnätet väldigt mycket. Jag tror dock inte att det måste vara en nackdel. Den stora frågan är ju vad resenärerna skulle föredra. Att satsa på spårvagn är ett enkelt sätt att förädla kollektivtrafiken. Alla vet vad det innebär och hur (att) systemet fungerar. Det är då också lättare att motivera en satsning av skattemedel för en sådan utbyggnad. Observera att förädlingen inte enbart sitter i spårvagnen, utan också i själva Link-Link systemet. Att åka spårvagn kan betyda en mjukare och bekvämare resa än med en buss. Det viktigaste är dock att man med Link-Link separerar kollektivtrafiken från den vanliga trafiken, och därmed får ett säkrare och mer tidseffektivt transportsätt.
Ett system med spårtaxi blir betydligt dyrare, om det samtidigt ska kunna ersätta de korta bilresorna inom staden. Kanske inte rent samhällsekonomiskt, då slitage på vägar och buller skulle minska betydligt, men den samlade trafikkostnaden skulle skjutas över från privathushållen till kommunen. Det skulle då antagligen leda till antingen höjda skatter eller höga biljettpriser.
Jag har aldrig sagt att det inte går att genomföra ett system med spårtaxi. Men frågan är hur väl det skulle fungera och om det är värt den stora investeringen som krävs. Det är inget snack om att spårtaxisystemet är överlägset om det fungerade som det är tänkt. Mycket bättre än spårvagnar. Men ännu har jag inte sett några fakta som visar att det kommer att fungera så. Det är mycket pengar det handlar om och det gäller då att man väljer en produkt som känns trovärdig innan man satsar på den. Det är där det brister nu, enligt mig.
• För att övertyga mig så skulle jag först och främst vilja se en realistisk kostnadskalkyl för en satsning i Linköping. Startkostnad, driftkostnader, utbyggnadskostnader mm. Kalkyler för hur man kan fördela kostnaderna (skattemedel - biljettavgifter).
• Jag skulle också vilja se en skiss över spårdragningen. Vart kommer spåren gå? Hur kommer man lösa detta inne i city? Hur pass omfattande kommer detta nät att vara?
• Sedan vill jag se en simulering där man får en överblick över hur vagnar går runt i staden, hur lång tid det tar för att en vagn kommer fram till hållplatsen och hur man klarar att eventuellt öka kapaciteten om det skulle uppstå ett sådant behov. Vad händer vid olyckor mm.
• En av de viktigaste punkterna är hur man skulle kunna integrera detta system i staden rent estetiskt. Fordonen ser inte alls särskilt läckra ut och spåren ser ut att skära sig ordentligt från stadsbilden. Ett estetiskt tilltalande fordon/system ökar intresset för att använda det.
Som ingenjör så har jag naturligtvis stort förtroende till vad forskning kan få fram för tekniker. Men jag, och förmodligen också de potentiella resenärerna, behöver bli lite mer övertygade.
Du tror inte att det måste vara en nackdel att resorna tar dubbelt så lång tid? Det är du nog rätt ensam om. Vid alla tillfällen när man har frågat resenärer om vad som är viktigt för dem så kommer restiden klart först.
Det är bra att du har fattat att det inte är själva spårvagnen utan separeringen som är den stora vitsen med linklink. Resultatet av detta får vi se redan om några månader när bussgatan är klar. Min enkla reflektion är att man bygger en bussgata på den delen där man KAN åstadkomma separation, men detta är inte på samma ställe där man skulle BEHÖVA separationen.
Denna satsning på separation ger en kortare restid än idag, med kanske 10% Det är inte bristen på separation som ger den låga hastigheten i kollektivtrafiken utan hållplatsstoppen. Vi hade så klart kunnat få ner restiden från ReseC till universitetet mycket mer än bussgatan ger genom att införa en direktbuss. Förmodligen hade det varit ett ekonomiskt bättre alternativ.
Att bygga bussgatan kostar väl några tiotals miljoner. Att sen sätta 700 miljoner till för att göra om den till spårvagn ser ut att vara väldigt svårt att motivera.
När du säger att spårtaxi blir dyrare så jämför du verkligen äpplen och päron. Spårtaxi är ju billigare än spårvagn per kilometer. Ingen tvingar dig att bygga mer, redan att bygga bara linklink är mycket bättre än att bygga denna som spårvagn. Om du sen bygger vidare blir det ännu bättre men den investeringen kan ju inte räknas in när man jämför med linklink som spårvagn, ok?
I och med detta faller ditt resonemang om att man måste veta hur väl det kommer att funka i hela staden. I Morgantown Virginia har ett spårtaxisystem som är mycket likt Linklink till sin utformning fungerat klanderfritt i 30 år. Så på den nivån vet vi att det funkar tekniskt och socialt.
När det gäller system för hela städer så kan vi inte uttala oss säkert när det gäller de sociala faktorerna, men när det gäller tekniska och ekonomiska faktorer så finns det många många simuleringar som visar att kapacitet och restid håller, och det finns en hel del ekonomiska analyser som visar att det funkar bra om systemen är tillräckligt stora.
När det gäller just Linköping har jag genomfört samtliga typer av analyser som du efterfrågar. Svaret på frågan andel biljettintäkter kontra skattemedel är 100/0, dvs biljettintäkterna täcker drift OCH investering.
Jag lägger upp detta på www.beamways.com
Tack för länkarna. Jag hart läst igenom informationen på hemsidan.
Jag har inte fått klart för mig riktigt vad det är ni vill satsa på. Är det ersättning av busstrafiken, är det ersättning av endast Link-Link eller vill ni ersätta all persontransport?
I erat resonemang kan man hitta vissa brister. Ni har många grova antaganden, som heller inte har några källor. Och som du säger så finns det inget riktigt sådant här system fullt utbyggt än. Så det är svårt att veta hur de sociala effekterna kommer att ses ut.
Visst, West Virginia University i Morgantown i USA (30.000 inv)har ett uråldrigt spårtaxisystem (från 70-talet), men den har bara fem stationer och är då inte alls lika komplext som ett nät med 118 hållplatser i Linköping. På Heathrow bygger man en testanläggning, som bara ska gå mellan terminalen och parkeringen, vilket heller inte riktigt är samma sak som det nät man vill få till i Linköping.
Sedan har jag personligen svårt för det rent estetiska. De upphöjda spåren ser smått groteska ut i kontrast till de gamla arkitekturen. Det måste till en lösning för hur ett sådant system skulle infilteras i äldre arkitektur som t ex på Vasavägen, av respekt för arkiteturen. Både utseende och i volym. I blivande stadsdelar, t ex Djurgården, ser jag dock möjligheter till att intigrera systemet på ett bättre sätt, estitiskt. Bland de olika spårtaxi-koncepten ser jag minst helst de hängande versionerna.
Jag vill verkkligen betona att jag är positiv till spårtaxi i allmänhet. Jag väljer bara att se det med mer kritiska ögon, eftersom det kommer vara ett betydande inslag i vår kära hemstad.Jag tror och hoppas på ordentliga analyser (tillräckliga för att man tryggt ska kunna satsa medborgarnas skattepengar) mer exakt ska kunna påvisa spårtaxin överträfflighet. Det gäller framför allt de reella ekonomiska och sociala aspekterna. Det tekniska ser ju ut att fungera bra redan idag. Att systemet fungerar är ju heller inga garantier för att det kommer att vara attraktivt för pendlare. Man får inte underskatta bilens värde. Om man väl har en bil så väljer man nog ändå att ta den framför spårtaxin. Snart går även bilen på ren el. För att det ska vara attraktivt gäller det ju att det tilltalar estetiskt.
En fråga bara. Vad har ditt företag för roll i sammanhanget? Har ni utvecklat ett eget koncept, eller vill ni distrubera ett redan helt utvecklat?
Skicka en kommentar