Kommunens järnvägstrategi växlar spår

Linköpings kommun har tillsammans med Norrköpings kommun och regionförbundet Östsam lämnat in yttrande på trafikverkets utredning "Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012 - 2021". Utredningen är ett uppdrag från regeringen, med målet att utreda behovet av ökad kapacitet i järnvägssystemet fram till 2050. Utredningen pekar ut kostnader för öka järnvägskapaciteten utifrån ambitionsnivåer i kvantitet och kvalitet. Östergötland och vår del av Södra stambanan är ganska befriade från investeringar trots att sträckan är den med störst kapacitetsbrist i hela Sverige.



Kommunerna och Östsam har länge bedrivit ett dyrt och utdraget arbete för att få till en höghastighetsjärnväg, den så kallade Ostlänken, som är en del av Götalandsbanan och Europakorridoren. Anders Borg och hans kollegor i den borgliga regeringen har dock viftat bort detta projekt varje gång det har kommit på tal, trots de många utredningar som påvisar dess samhällsekonomiska nytta.

Naturligtvis är det så att kommunerna och Östsam nu har insett att den sittande regeringen inte kommer att investera i Ostlänken och höghastighetståg på många år framöver. Istället byter man strategi. Yttrandet till Trafikverkets utredning riktar i stället in sig på att tillstyrka det åtgärdsförslag som Trafikverket förespråkar, med tillägget att man också satsar 8 miljarder på en utbyggnad av dubbelspår mellan Linköping och Norrköping.

Det skulle i praktiken kunna innebära att "vår del" av Ostlänken byggs ut nu, i väntan på att höghastighetsprojektet kommer igång på riktigt. Även om inte höghastighetståg kommer att trafikera järnvägen på många år så byggs den med den kvalitet som krävs för det. Först och främst skulle detta var en lösning på den enorma kapacitetsbrist som finns på vår del av Södra stambanan. På sikt kommer även denna sträcka att kunna integreras i ett större höghastighetsnät.

Jag tycker att detta är helt rätt. Det må vara en politisk prestigeförlust att backa från de höga insatser man hittills har lagt ner i Ostlänkenprojektet, men på lång sikt är detta nog den väg som snabbast och billigast leder fram till målet. Det kan till och med vara så att tröskeln för att bygga ut Ostlänken blir betydligt lägre på sikt, när en etapp redan är utbyggd. Med andra ord kan man säga att detta trots allt i praktiken är den första etappen av Ostlänken.