Priso blir bostäder

HSB köpte för ett år sedan upp kvarteret Agraffen,där mataffären Prisoidag ligger. Som länk mellan den nya bebyggelsen längs med Järnvägsgatan och den planerade bebyggelsen i övre Vasastaden har också HSB planer för nya bostäder.


Just ny ligger en detaljplan för Agraffen ute på samråd. Där berättas det att kvarteret önskas bebyggas med tre huskroppar, alla innehållande bostäder, kontor och handel. Ett utav dem planeras även innehålla en förskola.

Något som också är spännande är att läsa om övre Vasastadens utveckling. Först ut står kvarteret Automaten, som kommer att även kommer att innehålla stadsdelens matbutik. Sedan står industrigatan på tur för en omdaning då den ska bli en mer stadsmässig gata. Samtidigt kommer Steningekorsningen att byggas om till rondell. Mycket positiva förändingar i denna annars slitna delen av staden!



Antal våningar och hur många bostäder som kommer att finnas inom området står det ingenting om men av illustrationerna från arkitekterna att döma verkar bebyggelsen att följa Bangårdens volym, vilket talar för att det lär vara ungefär lika tätbebyggt.


De nybyggda bostäderna i kvarteret Bangården byggdes av Botrygg AB och har enligt mig en otroligt lyckad gestaltning. Förhoppningsvis kommer HSB upp i minst samma standard och för den vidare mot övre Vasastaden.



Jag tycker att det ser oerhört positivt ut att man nu påbörjar förnyelsen av denna del av staden. Det ska bli mycket spännande att se Agraffen och övre Vasastaden växa till liv.

Skapa förutsättningar för ett levande Kallerstad

I förslaget till den fördjupade översiktsplanen för Kallerstad och resecentrum (FÖP) så nämns det att Kallerstad ska präglas av en "Linköpingsk" karaktär. Vad detta innebär är förstås en fråga i sig. Men poängen med det hela är att Kallerstad på så många sätt som möjligt ska kännas som en naturlig del av en större innerstadskärna. Att det ska kännas som att stadsdelarna smälter ihop, kanske på samma sätt som Vasastaden idag gör med innerstaden. Så längt är jag med helt och hållet.

Däremot så ställer jag mig frågande till våningshöjden på den planerade innerstadsbebyggelsen på Kallerstad. Ett medeltal på 4-6 våningar är det som nämns i FÖP, vilket för mig känns helt främmande. Visst att stora delar av Linköping har byggts med hus i mellan 4-6 våningar och att det kanske passar i vissa delar av Kallerstad också. Men när man nu bygger en ny innerstad och vill få kvaliteter i innerstadsdelen som kräver ett stort underlag (dvs. bostäder) så bör man förstås bygga in så mycket underlag som bara är möjligt. Och visst finns det fler saker som är "Linköpingst" som man hellre bör ta med sig till Kallerstad än våningshöjderna? Saker som att stråken mellan innerstadelarna fungerar samt att utbudet av olika kultur och nöjesinstanser är jämt utspritt i hela innerstaden är minst lika avgörande för den upplevda sammansmältningen. Kollektivtrafiken är en annan sådan fråga.

Linköpings nuvarande stadskärna är helt beroende av underlaget från bostäder i perifera delar av kommunen. Om nu Kallerstad skulle byggas med samma bostadstäthet så kommer underlaget för utbudet av stadskvaliteter att minska i sin helhet i staden. Det vi istället måste se till är ju att man skapar ännu större andel bostäder "per utbud av kultur och handel" när vi bygger ut staden. Annars är risken överhängande att underlaget utvattnas och konceptet med en levande stad faller.



I Stockholm planerar man, likt Linköping, för en utbyggnad av innerstaden norrut. Meningen är att man ska bygga ihop Solna (Karolinska) med Vasastaden/Birkastaden, den s.k. Norra Station. Där har man planerat för en betydligt högre bebyggelse. Och nu pratar jag inte främst om höghus, utan om högre kvarter. De första etappernas gestaltningsprogram visar kvarter med en varierad våningshöjd på mellan 5 - 12 våningar. Detta utan att det ser onaturligt högt ut. Istället signalerar dessa kvarter just den stadsmässighet som också Linköping säger sig vilja utveckla och som är högst nödvändig om staden ska få någon trovärdighet som en av storstadsregionens huvudort. Detta är något sm man borde ta till sig i den mer detaljerade planeringen av området.

Det är viktigt att man tänker på de sociala och ekonomskt hållbara aspekterna och dessa berörs i stor grad av hur pass pulserande stadsdelen blir. En tom del av innerstaden riskerar att förlora dragningskraft. En ny innerstadsdel med för dåligt underlag riskerar att ta suga åt sig andelar från överiga staden och urvattna innerstaden som helhet.


Det finns som jag ser det inga argument för att bygga Kallerstad med en så pass låg bostadstäthet som 4-6 våningar skulle innebära. Jag ser hellre att man följer det mönster som Norra Station har i gestaltningsplanerna och bygger med en betydligt högre våningshöjd generellt i kvarteren. 5-6 våningar mot innergårdar och gårdsgränder och 10-12 våningar mot större gator, torg och stadsparker. Om man sedan ändrar siffrorna i FÖP eller om man väljer att ta bort dem helt för att istället ta detta ämne i detaljskedet spelar mindre roll. Men begränsa inte Kallerstads utbyggnad i höjd redan nu.

Vad gäller kontrasterna, som möjligtvis skulle uppkomma i och med skillnaden på byggnadsvolym mellan den befintliga innerstaden och Kallerstad, så tycker jag de i sådana fall är av ett positivt slag. Den gamla staden behåller sin "medeltida" karaktär medan Kallerstad byggs i med en högre densitet. På så sätt kan en resa genom innerstaden bli en mer dynamisk upplevelse.