Kommunens järnvägstrategi växlar spår

Linköpings kommun har tillsammans med Norrköpings kommun och regionförbundet Östsam lämnat in yttrande på trafikverkets utredning "Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012 - 2021". Utredningen är ett uppdrag från regeringen, med målet att utreda behovet av ökad kapacitet i järnvägssystemet fram till 2050. Utredningen pekar ut kostnader för öka järnvägskapaciteten utifrån ambitionsnivåer i kvantitet och kvalitet. Östergötland och vår del av Södra stambanan är ganska befriade från investeringar trots att sträckan är den med störst kapacitetsbrist i hela Sverige.



Kommunerna och Östsam har länge bedrivit ett dyrt och utdraget arbete för att få till en höghastighetsjärnväg, den så kallade Ostlänken, som är en del av Götalandsbanan och Europakorridoren. Anders Borg och hans kollegor i den borgliga regeringen har dock viftat bort detta projekt varje gång det har kommit på tal, trots de många utredningar som påvisar dess samhällsekonomiska nytta.

Naturligtvis är det så att kommunerna och Östsam nu har insett att den sittande regeringen inte kommer att investera i Ostlänken och höghastighetståg på många år framöver. Istället byter man strategi. Yttrandet till Trafikverkets utredning riktar i stället in sig på att tillstyrka det åtgärdsförslag som Trafikverket förespråkar, med tillägget att man också satsar 8 miljarder på en utbyggnad av dubbelspår mellan Linköping och Norrköping.

Det skulle i praktiken kunna innebära att "vår del" av Ostlänken byggs ut nu, i väntan på att höghastighetsprojektet kommer igång på riktigt. Även om inte höghastighetståg kommer att trafikera järnvägen på många år så byggs den med den kvalitet som krävs för det. Först och främst skulle detta var en lösning på den enorma kapacitetsbrist som finns på vår del av Södra stambanan. På sikt kommer även denna sträcka att kunna integreras i ett större höghastighetsnät.

Jag tycker att detta är helt rätt. Det må vara en politisk prestigeförlust att backa från de höga insatser man hittills har lagt ner i Ostlänkenprojektet, men på lång sikt är detta nog den väg som snabbast och billigast leder fram till målet. Det kan till och med vara så att tröskeln för att bygga ut Ostlänken blir betydligt lägre på sikt, när en etapp redan är utbyggd. Med andra ord kan man säga att detta trots allt i praktiken är den första etappen av Ostlänken.

LinköpingsBo2016

Det är namnet på den nya satsning som Linköpings kommun offentliggjorde i måndags. Projektet syftar till att ”bygga en attraktiv, modern och hållbar stadsdel där arbete, fritid och boende blir en förebild för andra kommuner i Sverige och världen”, enligt pressmeddelandet. Stadsdelen ska sedan bli föremål för en stadsbyggnadsmässa i Linköping år 2016. Läs mer här, här och här.

Detta med bostadsmässa är inte nyheter egentligen, det fanns att läsa på Allians för Linköpings ”visions- och samverkansprogram 2011-2014”, från 2010. Nyheten är väl att det finns ett konkret datum att arbeta efter nu vilket naturligtvis spetsar till det hela. Nu är det en prestigefråga för Linköping att klara av detta.

Efter mycket snack, inte minst kring Djurgårdens förverkligande, hoppas jag naturligtvis på en hel del verkstad denna gång också. Om man lyckas med ambitionerna så kan det blir riktigt bra för både Linköping och för regionen. Om man inte når fram, eller når fram men med något tamt som ganska fort glöms bort, så är det bara en i raden oförverkligade ambitioner. Pressuppbåd och tårtkalas. Jag skulle vilja ha bett herrskapet att spara tårtan till 2016. Än är inget genomfört.

Djurgårdens centrum - en stor ambition som ännu inte blivit förverkligad.

Jag tror att kommunen är helt rätt ute när man säger att detta ska handla om mer än en bomässa. Det är bra att man också strävar efter att hitta en plats där det redan finns bebyggelse att ta hänsyn till och på något sätt förhålla sig till. Så kommer det, förhoppningsvis, vara i de flesta byggnationer i framtiden. Färre "nya" områden utspridda på jungfrulig mark och fler förtätning- och utvecklingsprojekt i befintliga bebyggda miljöer.

En hållbar stadsutveckling innebär att staden utvecklas på ett sätt som holistiskt bidrar till en ekologisk-, ekonomisk- och/eller social hållbarhet. Med andra ord bör inte utvecklingen ske mot ett av målen, på bekostnad av ett annat. Det händer allt för ofta att man argumenterar för ett projekt med motivationen att det vore bra för en viss aspekt av hållbar stadsutveckling, när det samtidigt bidrar till en minskning av en eller båda av de andra aspekterna. Att bygga sådant som efterfrågas må vara optimalt ur ett ekonomiskt perspektiv, men suboptimalt ur ett helhetsperspektiv.

Gamla stan är ett ypperligt exempel på en trivsam och tät stadsstruktur.

För att mässan ska kunna bli bra så måste den ju bli intressant för både arkitektur- och stadsbyggnadskåren, såväl som för byggbranschen i stort och bland allmänheten. Det bör alltså finnas utmaningar med lösningar som tilltalar dem alla. God arkitektur, i en god stadsmiljö, där näringslivet har goda förutsättningar att verka och människor att arbeta och leva.

"Att skapa ett boende för alla i en stadsmiljö" tror jag skulle kunna vara ett lyckat huvudtemat för hela mässan. Ett stort hot mot den ekologiska hållbarheten av stadsutvecklingen är utbredningen/utglesningen av staden - och den resursineffektivitet och stora negativa påverkan på den allmänna ekonomin och den globala miljön som det medför. Vi behöver bo relativt tätare imorgon om vi ska kunna bli fler människor. Mindre resursbehov per capita.

Stadsboendet är bevisat det mest resurseffektiva boendet och storstadslivet den mest resurseffektiva livsstilen. Samtidigt är det många målgrupper som inte idag kan se staden som sin naturliga livsmiljö. Varför? Kan man skapa en stadsmiljö som kan tillfredsställa fler målgruppers behov och kanske t.o.m. radera många fördomar som hänger ihop med staden som boendemiljö?

Utredningsfas: Vad får människor i olika målgrupper att inte välja staden som boendemiljö? Vad får dem att göra det? Vad skulle krävas för att göra stadsboendet mer attraktivt för alla målgrupper?

Kreativ fas: Hur skapar man konkret boende som kan tillfredsställa dessa målgrupper och som kan anpassas till en riktig stadsmiljö, blandad med verksamheter och arbetsplatser? Projektering av en tät stadsmiljö påbörjas, där tomter ritas ut för kommande bebyggelse. Olika arkitekt-team har fått utveckla boende för dessa målgrupper samt lokaler för verksamheter etc, som sedan ska passas in stadsstrukturen.

Genomförandefas: Bebyggelsen står färdig 2016

Utställningsfas: En ny stadsdel står klar där det bevisligen finns ett socialt boende som kan tillfredsställa många fler målgrupper än som vanligtvis lockas till staden idag.

Kan LinköpingsBo2016 bli en pionjär för morgondagens hållbara täta stadsbebyggelse, helt integrerad med den befintliga staden? En stadsbebyggelse som kan tilltala många fler målgrupper än dagens innerstad?

Att locka fler att leva en mer hållbar livsstil är nog en nyckelfråga för alla stadsbyggnadskontor Världen över. Att hitta en lösning på detta skulle skapa ett enormt intresse för mässan och projektet! Tillsammans med andra mindre parallella frågeställningar, såsom att bygga med massivträ, med passivhus-teknik, attraktiv tät stadsstruktur, nya smarta lösningar för infrastruktur, mm. skulle göra mässan extremt lyckad!