Linköpingsvisioner

Äppelträdgård med poänger

2011-12-05T08:43:00.005+01:00

Bild från White arkitekters hemsida.

Jag läser på White arkitekters hemsida att de har belönats med Sveriges Arkitekters Bostadspris för projektet Äppelträdgården i Västra Frölunda. Grattis!

Äppelträdgården har många bra exempel på en typ av hållbar stadsbyggande som är passande och antagligen brett accepterad bland allmänheten. En småskalig tät bebyggelse.

Husen är moderna och det finns gott om plats både inom- och utomhus. De har alla de attribut som de allra flesta villasökande familjer kan tänkas önska sig. Detta är viktigt ur en social och ekonomiskt hållbar aspekt. Utan attraktiv bebyggelse är inte bebyggelsemiljön holistiskt hållbar. Då bygger man i onödan, vilket är resursslöseri.

Bild från Sveriges arkitekters hemsida.

Det verkligt positiva med projektet är enligt mig stadsstrukturen. I alla fall om man ser till den lilla skalan. Husen är tätt byggda, vilket skapar en högt exploateringstal. Gatusektionerna (mellan husen) är smala, vilket både skapar en hög mysfaktor men framför allt bidrar till en låg hastighet (mänsklig nivå) på trafikflöden genom bebyggelsen. Entréerna till husen ligger direkt mot gatan, vilket skapar en trygg offentlig miljö mot gatan. Det gröna (träden) i stadsmiljön ordentligt ordnat snarare än vildvuxet, vilket förhindrar att det blir http://www.blogger.com/img/blank.giftrygghetsbarriärer när mörkret faller på - ett problem som vi finner i nästan varje s.k. "bostadsområde" byggt efter 1940.

Bild från Bjurfors försäljningsbroschyr.

Det finns också mindre bra saker med Äppelträdgårdens stadsstruktur, framförallt när det handlar om kopplingen till omgivande stadsmiljö. Det är dock inte lätt att med små projekt skapa någon större förändring i stort, när närområdet domineras av miljonprogrammets icke utvecklingsbara modernistiska struktur. Och med de inflexibla regler för tillgänglighet och säkerhets avstånd, etc. som finns idag är det svårt att hitta en bra balans mellan de tre hållbarhetsfaktorerna (ekonomisk, ekologisk och socialt).

Om man däremot skapar hela stadsmiljöer med samma tanke som man har skapat de lokala stadsmiljöerna i Äppelträdgården så börjar vi närma oss en hållbar stadsutveckling. Ett Äppelträdgården vänder inte den svenska stadsutvecklingen mot en hållbar inriktning, men det påvisar möjligheten - och det är just det som behövs. Vi behöver flera goda exempel som får oss se ett bättre alternativ till dagens semimodernistiska stadsplaneideal!

Ingen förtätning på Kungsberget?

2011-11-30T22:36:00.009+01:00

Illustration från detaljplaneprogrammet för Tannefors 1:1, av Linköpings kommun.

I dagens corren.se läste jag en artikel om bostadsrättsföreningen "Klubban", som har överklagat ett detaljplaneprogram på Kungsberget i Tannefors. De menar att en förtätning av de öppna ytorna med gräskaraktär (de s.k. grönområdena) skulle innebära en sänkning av deras livskvalitet.

Ett vanligt NIMBY-case, med andra ord.

Det intressanta i detta fall är dock hur man från kommunens sida ger dubbla budskap om vad som är viktiga värden. Å ena sidan menar man visst att "parker" är viktiga. Å andra sidan vill man förtäta. I detta fall har det givit ett förtätningsförslag som inte gör någon glad. En dålig kompromiss.

Det finns två saker som är viktiga för att skapa en hållbar stadsutveckling. Den ena är en högre resurseffektivitet och den andra är en hög attraktivitet. Förtätningen i sig innebär naturligtvis en faktisk förtätning, då fler människor skulle komma att bo i Tannefors (dock så kan kvarteret vara så glest byggt att exploateringstalet skulle bli lägre än vad det är i punkthusen på Kungsberget). Men det i detaljplaneprogrammet redovisade förslaget till förtätning tror jag inte skulle skapa en attraktivare stadsmiljö för någon.

Det kan visst vara svårt att förtäta miljöer som dessa, med modernistisk stadsplaneideal, eftersom de totalt saknar utvecklingbarhet i stadsstrukturen. Men förslaget är väldigt mesigt. Det tillskott på nya Tanneforsbor är alldeles för litet för att skapa den relativa ökning skatteunderlag som skulle behövas för att t.ex. betala för en ny fin park i området. Det skulle samtidigt innebära att man bygger bort möjligheterna till en ordentlig upprustning och förtätning av denna i framtiden så viktiga del av staden. Dessutom saknas helhetsbild av vad varje förtätningsprojekt innebär för tanneforsborna. Det skulle därför vara riktigt att först upprätta en fördjupning av översiktplanen för Tannefors, eller något liknande som presenterar en övergripande struktur för ett förtätat Tannefors.

Inget nöjesfält i kommunal regi.

2011-11-30T07:52:00.003+01:00

Enligt en artikel i Corren.se så har "Kommunens politiker" sagt nej till ett medborgarförslag som syftar till att kommunen ska driva ett nöjesfält i egen regi. "Politikerna anser inte att skattebetalarna ska stå för kostnaderna för en kommersiell verksamhet av det slaget", enligt samma artikel.

Om man kan ta ordagrant, så gör "kommunens politiker" skillnad på nöjesanläggning och nöjesanläggning. Gamla Linköping och Cloetta Center kan väl anses som nöjesanläggningar i kommunal regi. Spontant så tycker jag att det är rätt att kommunen inte bedriver den här typen av verksamhet. Den är ganska riskfylld. Argumenten bakom tycker jag dock är väldigt svaga.

Idé till LinköpingsBo2016 - del 2

2011-10-17T17:06:00.003+02:00

För att bygga vidare på mitt förra inlägg så vill jag belysa ett liknande projekt som det jag föreslog. I Göteborg arbetar man med en ny stadsdel som man kallar för "Viking Green City". Som ni kan se på den inbäddade filmen ovan så ska stadsdelen bli vattennära och riktigt riktigt tät. Läs mer här!

Som en direkt replik fick jag idag läsa på corren.se om de fem stadsdelar som har valts ut som kandidater till objekt för LinköpingsBo2016. Jag lämnade en kommentar om detta på Storstad Linköpings diskussionsforum, som jag här citerar:

"Kan säga att jag tror att området redan är klart OCH att det har varit klart rätt länge. Det handlar om att bygga ut Universitetsområdet österut, mot Djurgården. Att man använder begreppet "lärande" är väl bara ett tecken på att mina misstankar stämmer. Det är säkerligen så att man av politiska skäl har lagt till de mer "utsatta" bostadsområdena på listan.

Konstigt att projektledare Jonas Sjölin i nämnda artikel pratar om "stadsläkning" och sedan säger att man bör bygga ihop bananformen som staden har. Detta har ingenting med stadsläkning att göra. Stadsläkning är att bygga bort barriärer som bryter det urbana sammanhanget samt integrera de tidigare funktionsseparerade zonerna i staden, för att på så sätt integrera staden både fysiskt och socialt (socioekonomiskt). Vad staden har för övergripande form har alltså inget med detta att göra. Sedan vet jag att Jonas är väldigt kunnig och att Corren är det desto mindre, när det gäller sådana här frågor, så jag håller kritiken öppen.

Jag vet inte heller vad man tror att man skulle kunna åstadkomma för sociala förändringar med en "liten ny stadsdel" i de segregerade enklaver som Ryd, Skäggetorp och till viss del Berga är. Det behövs något betydligt större.

Att bygga ut universitetsområdet är ju dömt att misslyckas. Det kanske blir en trivsam boendemiljö för de som bor där (vilket kommer bli människor som är kopplade till Universitetet eller Mjärdevi), men för staden är det helt värdelöst och som universellt exempel är det än mer ointressant, då det är relativt liten andel av städer som har samma förutsättningar. För ett lyckat projekt ur ett hållbarhetsperspektiv så gäller det att staden byggs inifrån och ut, dvs. att innerstaden expanderar med innerstadsmiljöer. Därför vore det bästa att den nya tillkommande "stadsdelen" byggs i innerstaden, eller i direkt anslutning till den, så att den både tar del och bidrar till det kärnvärde som Linköpings innerstad har idag!

Idé till LinköpingsBo2016

2011-10-06T20:39:00.006+02:00

Jag läste idag ett härligt debattinlägg i DN, av den ofta träffsäkre "stadsforskaren" på KTH. "Frånta egoistierna rätten att överklaga nybyggen", lyder rubriken.

Extra intressant är ett stycke i slutet. Jag citerar:

"En annan konferens. Dåvarande stadsbyggnadsdirektören Ingela Lindh visar ett flygfoto av Gamla stan i Stockholm och förklarar: ”Antag att ett byggbolag ville bygga det här i dag. Alla våra experter skulle säga nej. Gamla stan är olaglig i förhållande till regelverket”."

Gamla stan har kanske Sveriges mest hållbara stadsstruktur. Om det nu är så att det är emot regelverket att faktiskt bygga såhär så är det ju naturligtvis både förödande för framtidens stadsutveckling och något som man verkligen borde titta på från myndighetshåll.

Bland annat därför tycker jag, som jag tidigare har nämnt i olika sammanhang, att detta vore ett utmärkt tema till LinköpingsBo2016. Tänk er en ny del av innerstaden växa fram på Stångebro-halvön, med en tät och "mysig" bebyggelse a la Gamla stan, fast med en samtida arkitektur. Stora kajpromenader längs med sydvästra stranden med restauranger, soldäck och andra trivselskapande element.

Om Linköping skulle kunna både regelmässigt möjliggöra och faktiskt tillskapa detta så vore det en stor framgång för svensk stadsutveckling och samtidigt innebära ett extraordinärt tillägg till Linköpings innerstad.

Vatten är vitalt!

2011-09-26T19:42:00.027+02:00

Jag har det senaste året besökt flera svenska städer av ungefär samma storlek som Linköping och jag vilja skulle påstå att Linköping står sig ganska starkt vad gäller utbudet av spännande och vackra stadsmiljöer. Dock fattas en stor sak som andra "konkurrerande" städer gärna framhäver och som också har en stor attraktionskraft - vattenkontakt.

Jag tror att närheten till vatten är en kvalitet som ligger djupt rotad i människan. De flesta av de besökta städerna har någon sorts kontakt till vatten. Allra senast, förra helgen, var jag t.ex. på besök i Jönköping. Kring Munksjön har en hel del nyare bebyggelse skapats, vilket lär vara attraktivt pga. av sin närhet till vatten. Just nu håller bland annat ett teaterhus på att byggas i området.

Bro över Munksjön i Jönköping. Bild från Parabolux (parabolux.se).

Linköping har starka attraherande element, bl.a. bra logistiskt läge och ett på många sätt fantastiskt universitet. Dock är detta något som många konkurrerande städer håller på att arbeta sig ikapp med. Snart kommer skillnaden i dessa element att vara marginella och därför ingenting som Linköping kommer att kunna förlita sig på i längden om man vill behålla eller förbättra sin position som svensk tillväxtstad.

Människor flyttar lättare över kommungränser idag än tidigare och i valet av boendeort är utbudet av olika boendemiljöer viktigt. Oavsett om man vill bo i en stadsmiljö eller på landsbygden, så betyder kontakten med vatten väldigt mycket för attraktionskraften.

Linköping saknar detta element i stor utsträckning. Stångån för all del, det är viktigt att man arbetar för att skapa en närhet mellan stadslivet och vattendraget på många sätt, men det är ändå inte i paritet med många konkurrerande städers kontakt med vattnet. Både vad gäller kvantiteten och kvaliteten (estetik och möjlighet att utnyttja). Därför vill jag framhäva vikten av att man från Linköpings kommuns sida arbetar för att skapa vattennära stads- och boendemiljöer.

Bebyggelse vid vatten. Havneholmen, Köpenhamn. Foto: Lundgaard & Tranberg (www.ltarkitekter.dk).

Linköping har både Stångån och Roxen i direkt närhet till tätorten, som både måste utnyttjas betydligt bättre. För att skapa en god kontakt till vatten behöver man både skapa tillgänglighet till vattnet från staden och tillgång till staden från vattnet. Det innebär att man;

- För det första måste öppna upp för den kanaltrafik som Göta kanal har, så att Linköping på riktigt blir tillgängligt sjövägen. Tillgängligheten kan bl.a. skapas genom att göra det möjligt för större båtar att ta sig in till stadskärnan. Stadskärnan bör då också ha en större gästhamn.

- För det andra att skapa fler vattennära stadsmiljöer, både för boende och besökare till staden. Arbete med att ”aktivera” Stångå-stråket har påbörjats, men det räcker inte på långa vägar. Staden (stadsväven, stadsstrukturen) bör därför också växa ut längs med Stångå-stranden norrut över E4 och möta Roxen. På så sätt ”aktiveras” och tillgängliggörs hela Stångåns potential samtidigt som vattennära stadsmiljöer skapas.

Tänk er en stadsstruktur som växer längs med Stångån och ut i deltat i Roxen, där en stadsmässig bebyggelse, likt Västra hamnen eller Hammarby Sjöstad, möter Roxen, med sitt båtliv. Det skulle innebära ett fantastiskt lyft för Linköping, som stärker stadens attraktivitet och identitet! Det skulle innebära att Linköping får en helt annan bredd och djup på "variationen av boendemiljöer".

Det något starkare gula området visar på en möjlig utbyggnadsriktning för Linköpings innerstad på lång sikt.

Omöjligt, kanske vissa tänker. Kanske för att Roxens strand är skyddad ur miljösynpunkt (häckning av fågelarter?) och kanske dels för dåliga geologiska förutsättningar? Jag menar att om man verkligen ser fördelarna och vill skapa detta så är det fullt möjligt. Det handlar om inställning helt och hållet!

Det finns flera saker som kan pusha Linköping framåt som ett ledande tillväxtcentrum och kvalitativ boendeort. Kommunen har lagt stora resurser på att försöka lobba hit en höghastighetsjärnväg, som för all del skulle betyda mycket för stadens utveckling. Men frågan är väldigt svårarbetad eftersom den har är många intressenter på båda sidor, de allra flesta utanför länsgränserna. Frågan om att (juridiskt och ekonomiskt)möjliggöra stadsbebyggelse kring Stångån och Roxen är däremot lokal och bör därför vara lättare att realisera, dessutom med kanske lika stor effekt med avseende på stadens attraktionskraft. Om man hade lagt samma resurser på att tillskapa denna stadsutveckling mot vattennära stadsmiljöer som man har lagt på realiseringen av Ostlänken så hade vi säkerligen sett resultat, vad gäller stadens attraktionskraft, mycket snarare.

Arkitektur för stadsliv

2011-09-11T19:16:00.002+02:00

Vad är "god arkitektur"? Det är en fråga som ställs ofta, inte minst av mig själv. En före detta kollega förklarade dess indikatorer som "vacker, funktionell och hållbar". Ganska bra sammanfattat, kan jag tycka, även om den inte svarar på frågan riktigt. För man kan dela upp "god arkitektur" i det som är subjektivt och det som är objektivt. Vad som är vackert är helt upp till vad betraktaren uppskattar i form, färg och material. Funktionalitet kan bedömas utifrån olika nivåer och beror naturligtvis på användarnas behov.

Det finns dock helt objektiva indikatorer för vad som är god arkitektur. När jag personligen analyserar ett byggprojekt så brukar jag först och främst ställa frågan vad byggnaden bidrar till sin omgivning. För stadsplanering handlar om att skapa attraktiva offentliga miljöer. Och god arkitektur är byggnader som understödjer dessa stadsmiljöer. Stadsplanering bör utgå från det stadslivet, då det främst är stadslivet som skapar attraktiva stadsmiljöer för såväl näringsidkare som för allmänheten.

Det som Gehl Architects brukar kalla för "Life - Space - Buildings". Där utgår stadsplaneringen utifrån det stadsliv som man önskar ha, och som är möjligt att skapa efter de förutsättningar som finns, på den bestämda platsen. "Life". Därefter bör man skapa de fysiska förutsättningar som krävs i stadsmiljön för att understödja detta stadsliv, t.ex. utrymme, kommunikation eller mikroklimat. "Space"´. Först i tredje hand i planeringsordningen bör byggnadernas utformning komma. Då med fokus på en utformning som understödjer stadsrummets funktion - och därmed dess önskade stadsliv. Mer info finns på Gehl:s hemsida.

Jerker Söderlind skriver i ett inlägg i sin blogg om stadens mjukvara och hårdvara, vilket jag tycker är väldigt intressant och relevant för detta inlägg. Stadens hårdvara, dvs. dess struktur inkl. infrastruktur, är något som går att kontrollera och som bör kontrolleras i stadsplaneringen. Dess mjukvara, dvs. det som stadens sedan fylls av i form av liv, rörelser och verksamheter, etc, är sådant som även beror på så många andra faktorer än det hårda ramverk som stadsstrukturen är. Dessa bör man inte i samma utsträckning planera för, utan snarare ge rum för i stadsplaneringen.

Även om Jerker gärna går något längre i denna uppdelning, där infrastrukturen och de offentliga ytornas form är det enda som bör finnas med i stadsplaneringen (framför allt inom detaljplaneringen, även om det är just detaljer i stadsplaneringen som han vill ha bort), så kan jag även hålla med om stora delar i resonemanget.

Bild från Kanozi över förslag på Burlöv station. Bebyggelsen är utformad på ett sätt som formger stadsmiljön och understödjer dess stadsliv och aktiviteter.

Jag anser att man mycket tydligare bör separera stadsplaneringen i det som är objektiva faktorer och det som är subjektivt. Självklart ska kommunerna kontrollera att byggnaderna uppfyller de skall-krav som de bör bidra med till stadsmiljön, men dess slutliga estetiska utformning bör lämnas mer öppet för att behandlas i ett senare skede. Det skulle för det första snabba upp beslutsprocessen kring de hårda faktorerna - infrastruktur, gatuutformning, etc. - och korta ner planeringstiden avsevärt för kommunerna. Dessutom skulle inte kommunen behöva låsa fast sig i olika estetiska beslut så tidigt i planeringen.

Istället så skulle ett planlagt område exempelvis kunna resultera en mängd tomter med vissa hårda krav (butiker, volymer, eller annat), men med få estetiska krav. Tomterna får dessutom prislappar på sig, där den kommande bebyggelsen får betala för "hårdvaran", som kommunerna har lagt ner. Prislapp och bebyggelsens understödjande funktion till stadslivet är då fastställt. När tomterna väl får intressenter och markanvisning sker så tävlar istället intressenterna på estetiska premisser. Kanske skulle Bygglovskontoret också få en större roll i stadsutvecklingen?

Kommunens järnvägstrategi växlar spår

2011-08-30T10:08:00.016+02:00

Linköpings kommun har tillsammans med Norrköpings kommun och regionförbundet Östsam lämnat in yttrande på trafikverkets utredning "Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012 - 2021". Utredningen är ett uppdrag från regeringen, med målet att utreda behovet av ökad kapacitet i järnvägssystemet fram till 2050. Utredningen pekar ut kostnader för öka järnvägskapaciteten utifrån ambitionsnivåer i kvantitet och kvalitet. Östergötland och vår del av Södra stambanan är ganska befriade från investeringar trots att sträckan är den med störst kapacitetsbrist i hela Sverige.

Kommunerna och Östsam har länge bedrivit ett dyrt och utdraget arbete för att få till en höghastighetsjärnväg, den så kallade Ostlänken, som är en del av Götalandsbanan och Europakorridoren. Anders Borg och hans kollegor i den borgliga regeringen har dock viftat bort detta projekt varje gång det har kommit på tal, trots de många utredningar som påvisar dess samhällsekonomiska nytta.

Naturligtvis är det så att kommunerna och Östsam nu har insett att den sittande regeringen inte kommer att investera i Ostlänken och höghastighetståg på många år framöver. Istället byter man strategi. Yttrandet till Trafikverkets utredning riktar i stället in sig på att tillstyrka det åtgärdsförslag som Trafikverket förespråkar, med tillägget att man också satsar 8 miljarder på en utbyggnad av dubbelspår mellan Linköping och Norrköping.

Det skulle i praktiken kunna innebära att "vår del" av Ostlänken byggs ut nu, i väntan på att höghastighetsprojektet kommer igång på riktigt. Även om inte höghastighetståg kommer att trafikera järnvägen på många år så byggs den med den kvalitet som krävs för det. Först och främst skulle detta var en lösning på den enorma kapacitetsbrist som finns på vår del av Södra stambanan. På sikt kommer även denna sträcka att kunna integreras i ett större höghastighetsnät.

Jag tycker att detta är helt rätt. Det må vara en politisk prestigeförlust att backa från de höga insatser man hittills har lagt ner i Ostlänkenprojektet, men på lång sikt är detta nog den väg som snabbast och billigast leder fram till målet. Det kan till och med vara så att tröskeln för att bygga ut Ostlänken blir betydligt lägre på sikt, när en etapp redan är utbyggd. Med andra ord kan man säga att detta trots allt i praktiken är den första etappen av Ostlänken.

LinköpingsBo2016

2011-08-23T23:09:00.026+02:00

Det är namnet på den nya satsning som Linköpings kommun offentliggjorde i måndags. Projektet syftar till att ”bygga en attraktiv, modern och hållbar stadsdel där arbete, fritid och boende blir en förebild för andra kommuner i Sverige och världen”, enligt pressmeddelandet. Stadsdelen ska sedan bli föremål för en stadsbyggnadsmässa i Linköping år 2016. Läs mer här, här och här.

Detta med bostadsmässa är inte nyheter egentligen, det fanns att läsa på Allians för Linköpings ”visions- och samverkansprogram 2011-2014”, från 2010. Nyheten är väl att det finns ett konkret datum att arbeta efter nu vilket naturligtvis spetsar till det hela. Nu är det en prestigefråga för Linköping att klara av detta.

Efter mycket snack, inte minst kring Djurgårdens förverkligande, hoppas jag naturligtvis på en hel del verkstad denna gång också. Om man lyckas med ambitionerna så kan det blir riktigt bra för både Linköping och för regionen. Om man inte når fram, eller når fram men med något tamt som ganska fort glöms bort, så är det bara en i raden oförverkligade ambitioner. Pressuppbåd och tårtkalas. Jag skulle vilja ha bett herrskapet att spara tårtan till 2016. Än är inget genomfört.

Djurgårdens centrum - en stor ambition som ännu inte blivit förverkligad.

Jag tror att kommunen är helt rätt ute när man säger att detta ska handla om mer än en bomässa. Det är bra att man också strävar efter att hitta en plats där det redan finns bebyggelse att ta hänsyn till och på något sätt förhålla sig till. Så kommer det, förhoppningsvis, vara i de flesta byggnationer i framtiden. Färre "nya" områden utspridda på jungfrulig mark och fler förtätning- och utvecklingsprojekt i befintliga bebyggda miljöer.

En hållbar stadsutveckling innebär att staden utvecklas på ett sätt som holistiskt bidrar till en ekologisk-, ekonomisk- och/eller social hållbarhet. Med andra ord bör inte utvecklingen ske mot ett av målen, på bekostnad av ett annat. Det händer allt för ofta att man argumenterar för ett projekt med motivationen att det vore bra för en viss aspekt av hållbar stadsutveckling, när det samtidigt bidrar till en minskning av en eller båda av de andra aspekterna. Att bygga sådant som efterfrågas må vara optimalt ur ett ekonomiskt perspektiv, men suboptimalt ur ett helhetsperspektiv.

Gamla stan är ett ypperligt exempel på en trivsam och tät stadsstruktur.

För att mässan ska kunna bli bra så måste den ju bli intressant för både arkitektur- och stadsbyggnadskåren, såväl som för byggbranschen i stort och bland allmänheten. Det bör alltså finnas utmaningar med lösningar som tilltalar dem alla. God arkitektur, i en god stadsmiljö, där näringslivet har goda förutsättningar att verka och människor att arbeta och leva.

"Att skapa ett boende för alla i en stadsmiljö" tror jag skulle kunna vara ett lyckat huvudtemat för hela mässan. Ett stort hot mot den ekologiska hållbarheten av stadsutvecklingen är utbredningen/utglesningen av staden - och den resursineffektivitet och stora negativa påverkan på den allmänna ekonomin och den globala miljön som det medför. Vi behöver bo relativt tätare imorgon om vi ska kunna bli fler människor. Mindre resursbehov per capita.

Stadsboendet är bevisat det mest resurseffektiva boendet och storstadslivet den mest resurseffektiva livsstilen. Samtidigt är det många målgrupper som inte idag kan se staden som sin naturliga livsmiljö. Varför? Kan man skapa en stadsmiljö som kan tillfredsställa fler målgruppers behov och kanske t.o.m. radera många fördomar som hänger ihop med staden som boendemiljö?

Utredningsfas: Vad får människor i olika målgrupper att inte välja staden som boendemiljö? Vad får dem att göra det? Vad skulle krävas för att göra stadsboendet mer attraktivt för alla målgrupper?

Kreativ fas: Hur skapar man konkret boende som kan tillfredsställa dessa målgrupper och som kan anpassas till en riktig stadsmiljö, blandad med verksamheter och arbetsplatser? Projektering av en tät stadsmiljö påbörjas, där tomter ritas ut för kommande bebyggelse. Olika arkitekt-team har fått utveckla boende för dessa målgrupper samt lokaler för verksamheter etc, som sedan ska passas in stadsstrukturen.

Genomförandefas: Bebyggelsen står färdig 2016

Utställningsfas: En ny stadsdel står klar där det bevisligen finns ett socialt boende som kan tillfredsställa många fler målgrupper än som vanligtvis lockas till staden idag.

Kan LinköpingsBo2016 bli en pionjär för morgondagens hållbara täta stadsbebyggelse, helt integrerad med den befintliga staden? En stadsbebyggelse som kan tilltala många fler målgrupper än dagens innerstad?

Att locka fler att leva en mer hållbar livsstil är nog en nyckelfråga för alla stadsbyggnadskontor Världen över. Att hitta en lösning på detta skulle skapa ett enormt intresse för mässan och projektet! Tillsammans med andra mindre parallella frågeställningar, såsom att bygga med massivträ, med passivhus-teknik, attraktiv tät stadsstruktur, nya smarta lösningar för infrastruktur, mm. skulle göra mässan extremt lyckad!

Se allvaret för guds skull!

2010-01-06T23:23:00.002+01:00

I dagarna har man kunnat läsa om Kalmars nya arena som ska vara klar 2011. Den beräknas kosta 250 miljoner, alltså som cloetta center, och har plats för c:a 12 000 åskådare. Där borde ju inte en stad som Linköping stå sig sämre. Okej, vi har inget allsvenskt lag (ja, damallsvenskt, men det är en helt annan sak publikmässigt), men med en sådan arena kan man visa att man menar allvar med ambitionerna att få ett elitfotbollslag till staden och att Linköping kan bli årets idrottsstad 2015.

Ett stort byggprojekt, i dett gall en fotbollsarena, står för en stor del av en stad och nu ett lags framgångar. För det första så sätter det staden och laget i rampljuset i en positiv atmosfär, vilket sponsorer gillar. Det skapar ett intresse för laget och staden. Något som också hjälper till att locka bra spelare till klubben, som inte velat spela och träna på gamla anläggningar men som nu tycker att det känns fräscht och positivt. Kolla vara vad Cloetta center gjorde för "bottenlaget" LHC ur denna synpunkt. Det är både bra för anläggningen för laget rent konkret såväl som en stark signal för fans, spelare, ledare, media och inte minst sponsorer.

Sedan finns det en annan aspekt, som också nämns i Hans Stålners debattartiket i Corren. Nämligen den att arenan också ska ses som kommunens stora chans att lägga ribban för hela Kallerstad. Kallerstad är utan tvekan Linköpings viktigaste byggprojekt de närmaste 30 åren. Medräknat området kring det nyra resecentrumet kommer detta område att räknas och uppfattas som Linköpings stadskärna. Att då inte ta chansen till att åstadkomma något riktigt fantastiskt här, framför allt när kommunen verkligen har alla verktyg och muskler som behövs, är för mig helt ofattbart. Att låta lägga ut detta på anbud, med så låg ambitionsnivå som samrådsförslaget lät visa är bara ansvarslöst.

Det är framförallt det senaste argumentet som jag vill trycka på. Arenan skulle kunna betyda för Kallerstad det Turning torso betyder för Västra hamnen i Malmö. En ikonbyggnad som sätter ribban för området. Dessutom handlar det absolut inte om några 4 miljarder (som jag tror TT kostade i Malmö) utan kanske max 300 miljoner. Småpengar om man sätter det i perspektiv till dess betydelse för en ny innerstadsdel lika stor som dagens stadskärna.

Jag får hålla tummarna att man förstår allvaret i projektet och inte bygger någon byggställning till läktare (läs: Södertäljes fotbollsarena) nu. En stor investering nu lär absolut göra gott för Linköping och i synnerhet Kallerstad under de kommande decennierna! En kommun som hela tiden påpekar allvaret i stora investeringar för framtida samhällsekonomisk nytta (läs: ostlänken) borde ju också ha samma glasögon i kommunala frågor...

Priso blir bostäder

2009-08-19T22:48:00.009+02:00

HSB köpte för ett år sedan upp kvarteret Agraffen,där mataffären Prisoidag ligger. Som länk mellan den nya bebyggelsen längs med Järnvägsgatan och den planerade bebyggelsen i övre Vasastaden har också HSB planer för nya bostäder.

Just ny ligger en detaljplan för Agraffen ute på samråd. Där berättas det att kvarteret önskas bebyggas med tre huskroppar, alla innehållande bostäder, kontor och handel. Ett utav dem planeras även innehålla en förskola.

Något som också är spännande är att läsa om övre Vasastadens utveckling. Först ut står kvarteret Automaten, som kommer att även kommer att innehålla stadsdelens matbutik. Sedan står industrigatan på tur för en omdaning då den ska bli en mer stadsmässig gata. Samtidigt kommer Steningekorsningen att byggas om till rondell. Mycket positiva förändingar i denna annars slitna delen av staden!

Antal våningar och hur många bostäder som kommer att finnas inom området står det ingenting om men av illustrationerna från arkitekterna att döma verkar bebyggelsen att följa Bangårdens volym, vilket talar för att det lär vara ungefär lika tätbebyggt.

De nybyggda bostäderna i kvarteret Bangården byggdes av Botrygg AB och har enligt mig en otroligt lyckad gestaltning. Förhoppningsvis kommer HSB upp i minst samma standard och för den vidare mot övre Vasastaden.

Jag tycker att det ser oerhört positivt ut att man nu påbörjar förnyelsen av denna del av staden. Det ska bli mycket spännande att se Agraffen och övre Vasastaden växa till liv.

Skapa förutsättningar för ett levande Kallerstad

2009-08-12T17:30:00.023+02:00

I förslaget till den fördjupade översiktsplanen för Kallerstad och resecentrum (FÖP) så nämns det att Kallerstad ska präglas av en "Linköpingsk" karaktär. Vad detta innebär är förstås en fråga i sig. Men poängen med det hela är att Kallerstad på så många sätt som möjligt ska kännas som en naturlig del av en större innerstadskärna. Att det ska kännas som att stadsdelarna smälter ihop, kanske på samma sätt som Vasastaden idag gör med innerstaden. Så längt är jag med helt och hållet.

Däremot så ställer jag mig frågande till våningshöjden på den planerade innerstadsbebyggelsen på Kallerstad. Ett medeltal på 4-6 våningar är det som nämns i FÖP, vilket för mig känns helt främmande. Visst att stora delar av Linköping har byggts med hus i mellan 4-6 våningar och att det kanske passar i vissa delar av Kallerstad också. Men när man nu bygger en ny innerstad och vill få kvaliteter i innerstadsdelen som kräver ett stort underlag (dvs. bostäder) så bör man förstås bygga in så mycket underlag som bara är möjligt. Och visst finns det fler saker som är "Linköpingst" som man hellre bör ta med sig till Kallerstad än våningshöjderna? Saker som att stråken mellan innerstadelarna fungerar samt att utbudet av olika kultur och nöjesinstanser är jämt utspritt i hela innerstaden är minst lika avgörande för den upplevda sammansmältningen. Kollektivtrafiken är en annan sådan fråga.

Linköpings nuvarande stadskärna är helt beroende av underlaget från bostäder i perifera delar av kommunen. Om nu Kallerstad skulle byggas med samma bostadstäthet så kommer underlaget för utbudet av stadskvaliteter att minska i sin helhet i staden. Det vi istället måste se till är ju att man skapar ännu större andel bostäder "per utbud av kultur och handel" när vi bygger ut staden. Annars är risken överhängande att underlaget utvattnas och konceptet med en levande stad faller.

I Stockholm planerar man, likt Linköping, för en utbyggnad av innerstaden norrut. Meningen är att man ska bygga ihop Solna (Karolinska) med Vasastaden/Birkastaden, den s.k. Norra Station. Där har man planerat för en betydligt högre bebyggelse. Och nu pratar jag inte främst om höghus, utan om högre kvarter. De första etappernas gestaltningsprogram visar kvarter med en varierad våningshöjd på mellan 5 - 12 våningar. Detta utan att det ser onaturligt högt ut. Istället signalerar dessa kvarter just den stadsmässighet som också Linköping säger sig vilja utveckla och som är högst nödvändig om staden ska få någon trovärdighet som en av storstadsregionens huvudort. Detta är något sm man borde ta till sig i den mer detaljerade planeringen av området.

Det är viktigt att man tänker på de sociala och ekonomskt hållbara aspekterna och dessa berörs i stor grad av hur pass pulserande stadsdelen blir. En tom del av innerstaden riskerar att förlora dragningskraft. En ny innerstadsdel med för dåligt underlag riskerar att ta suga åt sig andelar från överiga staden och urvattna innerstaden som helhet.

Det finns som jag ser det inga argument för att bygga Kallerstad med en så pass låg bostadstäthet som 4-6 våningar skulle innebära. Jag ser hellre att man följer det mönster som Norra Station har i gestaltningsplanerna och bygger med en betydligt högre våningshöjd generellt i kvarteren. 5-6 våningar mot innergårdar och gårdsgränder och 10-12 våningar mot större gator, torg och stadsparker. Om man sedan ändrar siffrorna i FÖP eller om man väljer att ta bort dem helt för att istället ta detta ämne i detaljskedet spelar mindre roll. Men begränsa inte Kallerstads utbyggnad i höjd redan nu.

Vad gäller kontrasterna, som möjligtvis skulle uppkomma i och med skillnaden på byggnadsvolym mellan den befintliga innerstaden och Kallerstad, så tycker jag de i sådana fall är av ett positivt slag. Den gamla staden behåller sin "medeltida" karaktär medan Kallerstad byggs i med en högre densitet. På så sätt kan en resa genom innerstaden bli en mer dynamisk upplevelse.

Sommarträff den 8/8!

2009-07-28T10:47:00.005+02:00

Nu har bloggen stått still helt och hållet de senaste månaderna. Detta beror främst på att jag har hållt på med ett examensarbete. Samtidigt har jag också flyttat hem till Linköping igen och börjat på ett nytt arbete. Mycket att stå i med andra ord. Jag har försökt bidraga med det jag kan till intressegruppen "Storstad Linköping" när jag har fått tid. Nu är det däremot återigen dags att försöka få till en liten träff för alla som är intresserade av Linköpings framtida utveckling. Lördagen den 8:e augusti kl.15:00 på Scandic City Linköping är det som gäller. Maila eller posta i bloggen om ni har några frågor. Hör gärna av er om ni kommer också.

Jag hoppas att det blir en stor uppslutning. Det finns ju en hel del roligt att snacka om. Ta gärna med er egna förslag.

Nya hemsidor

2009-04-14T14:00:00.003+02:00

Idag lanserades två nya hemsidor. Dels var det www.visitlinkoping.se, en sida som ska försöka att förstärka bilden av Linköping som upplevelsestad genom information till både Linköpingsbor och besökare. Sedan var det kommunens hemsida, www.linkoping.se. Fräschare och mer lättanvänd är det utlovat. Jag tycker mig känna igen motivet på hemsidan från en annan relevant sida...

Som sagt var...

2009-03-25T19:16:00.005+01:00

Det har gått en alldeles för lång tid sedan senaste uppdateringen. Det är ju trots allt på ideell basis som jag skriver här och när andra uppdrag kallar så måste de naturligtivs prioriteras först.

Det har hänt en hel del den sista tiden. Framförallt vill jag understryka att vi i Storstad Linköping har knåpat ihop lite synpunkter kring det förslag till detaljplan som kommunen har lagt ut till samråd. Det hittar ni här. Nio sidor av hård men rättvis kritik på det ganska slentrianmässiga detaljplaneprogram som White har gjort. Ni kan mycket bättre än så här!

*****

Mitt nästa större projekt för intressegruppen kommer bli ett förslag på hur man bäst utnyttjar de vattendrag som Linköping faktist har. De ligger för det mesta i stadens bakgårdar, vilket är otroligt tråkigt. Men det betyder också att det finns en otrolig potential att utnyttja.

Jag läste idag på SR- Östergötlands hemsida att man vill undersöka möjligheterna att höja Linköpings broar. Ett mycket bra initativ enligt mig, då jag är den främsta förespråkaren för att utveckla innerstadens marina möjligheter. Tyvärr så vill man samtidigt utreda möjligheterna till en uthamn norr om E4:an. Det låter kanske som en bra lösning på kort sikt, men i ett längre perspektiv betyder det att man också då bygger bort (de reella) möjligheterna att få en segelbåtshamn i innerstaden.

Som jag tidigare nämnt i denna blogg så ser jag gärna att man bygger en större segelbåtshamn i hjärtat av innerstaden, närmare bestämt där skylten idag ligger. Detta och mycket mer kommer att ingå i mitt förslag för utveckling av Linköpings vattendrag.

*****

Fortfarande hör man röster som talar mot en utbyggnad av innerstadsbebyggelse på parkeringen vid Tinnerbäcken. Helt otroligt, om man fråga mig. Jag kan inte begripa att folk sätter sig emot en försköning av denna rang i stadens kanske mest bortglömda del (nåja, det har hänt en del under de sista åren).

Argumenten som hörs handlar allt som oftast om rädlsa för att första den "unika" funkismiljön kring Tinnerbäcken eller att man bygger bort stadens lungor. Tinnerbäcksbadet är visst ett vacker exempel på funkisarkitektur och visst har det en stor arkitekturhistorisk betydelse. Men jag har svårt att se att en bebyggelse på Tinnerbäcksparkeringen på något sätt skulle förstöra eller överta Tinnis arkitektiniska uttryck.

Inte heller de gröna förspråkarna, som talar sig svettiga om hur miljön förstörs med en förtätning, kan jag förstå. Ur ett mikroperspektiv kan jag se att en förändring sker, men för att den ska bli negativ så måste man gilla grusparkeringar med ogräs mer än ett café, planterad park och spännande arkitektur. Frågan är hur många som egentligen gör det. Ur ett makroperspektiv så gynnas miljön kraftigt av en förtätning. Jag behöver väl inte göra något större utlägg om varför, det har ni som följt bloggen fått läsa er blinda av. Så jag köper inte alls de argumenten.

Dessutom betyder ju en exploatering av området också att det rustas upp och de allämnna ytorna får behövliga investeringar. Samtidigt är det ju 120 hyrerätter som ska byggas, vilket mer eller mindre borde gagna den sociala aspekten av samhällsplaneringsarbetet.

Det jag dock kan förstå är oroligheten kring alla parkeringsplatser som försvinner från den delen av staden. Även om man nu är står vid dörren till att bygga ett nytt parkeringshus på kv. Eddan, som säkert kommer att tillföra en hel del nya parkeringsplatser, så kommer även efterfrågan på dessa i att öka i takt med att Djurgården byggs ut. MEN, enligt förslaget till detaljplan som ligger på samråd nu(?)så finns det en möjlighet att bygga runt 80 allmänna parkingsplatser deckat under den nya bebyggelsen. Så egentligen behöver det inte alls betyda att parkeringsplatser försvinner.

Jag tycker också att man borde att överväga att flytta simhallen samtidigt som den rivs, alternativt byggas med parkeringsplatser i deck under. RIVS?! Ja, rivs! För tydligen så är simhallen i ett så dåligt skick att det kostar mer att underhålla simhallen under en 20 årsperiod än vad det skulle kosta att bygga en ny. Som alla äldre byggnader så har simhallen en urusel konstruktion ur miljösynpunkt, med höga driftkostnader för energi underhåll. En ny simhall kan byggas så att drifkostnaderna sjunker till kanske en femtedel. Har inga fakta som backar upp mig där, men det är en grov uppskattning. Se bara skolan i Storfors, som till och med kunde anställa fler lärare på grund av den lägre drifkostnad som en investering innebar.

Dåliga planer för fotbollen

2009-03-10T01:36:00.006+01:00

Kolla gärna in Hans reflektioner kring planförslaget till nya fotbollsarena i Kallerstad. Han har där många bra poänger.

Jag har försökt att snabbt skissa fram ett alternativ till detta planförslag (se bilderna). Linköpings fotbollsarena ska enligt mig vara helt tät och läktarna ska vara helt slutna. Detta är ett känt faktum. Det är sällsynt att man inte bygger på detta sätt idag. Arenan bör ligga direkt mot omgivande gator, förutom vid entréerna där mindre torg kan finnas. Alltså bör den inte vara vriden på så sätt som man föreslår i Whites planförslag. Förslagsvis så bör man ha ett större torg (inte så stort som det hektarstora torget i planen) vid fotbollsplanens norra sida, så att man lätt kommer åt det från kollektivtrafikstråket. Att samtliga fyra sidor täcks med läktare är för mig helt självklart. Det vore ju helt och hållet idioti att göra något annat.

Det jag ser i planen är en missplacerad arena med alldeles för stora omgivande ytor och alldeles för öppen för att kunna skapa en härlig atmosfär. Att man inte ens har gjort en tillräcklig research så att man vet hur man skapar en bra atmosfär i en fotbollsarena är rent ut sagt skandal! Förhoppningsvis komer inte detta förslag att gå igenom i denna form, för annars kan vi lika gärna lägga ner allt vad fotbollsdrömmar heter i den här staden. Staden där "idéer blir verklighet". Låt oss hoppas att detta inte inkluderar sådana dåliga idéer också.

Tillägg: Några bonusskisser

Privat byggherre även för fotbollen?

2009-02-24T09:45:00.007+01:00

Det ser ut som att även fotbollsarenan ska byggas av en privat byggherre, om politikerna får som de vill.

Frågan är om det verkligen är ett bra initiativ? Är et inte bättre att låta det kommunala fastighetsbolaget LKF få ett lån till projektet (samt pengar från markförsäljningen för kommande kringliggande tomter) så att de kan bygga detta själva? Säger vi att arenan kostar 150 miljoner att bygga och att kommunen skriver ett långtidskontrakt med byggherren för 15 miljoner per år, så har man ju betalat av arenan redan efter 10 år. Det betyder i grova drag att efter tio år så har kommunen gjort en ordentlig förlustaffär med 15 miljoner per år i all framtid, räntan borträknad. Så såvida arenan kostar c:a 150 miljoner så är detta ett väldigt kortsigtigt alternativ.

Det är inte så att jag tycker att tanken är bra, för det är ett effektivt sätt att få till en arena. Det jag är fundersam emot är de summor som man talar om. Tio år framförsikt är inte en långsiktig plan för idrotten i kommunen. Om arenan däremot på detta sätt kan komma att kosta upp emot 200-300 miljoner, alltså att Linköping får en mer påkostad fotbollsarena, så kanske det låter mer rimligt. Då är arenan avbetald på kanske 20 år iställlet.

Hur som helst är det otroligt kul att det börjar hända något på den här fronten. Som jag ser det så är arenan det första riktiga projektet i Kallerstad och kommer sätta ribban för arkitekturen och utbyggnaden av hela området. Därför är arenans estetiska kvaliteter HELT AVGÖRANDE för hur allmänheten ska tycka om området.

Det finns, eller kommer att byggas, flera arenor kring 200 miljoner i Sverige. Bland annat Kalmar arena här på bilden ovanför, som beräknas kosta 170 miljoner.

Regionens rollfördelning

2009-02-18T09:40:00.007+01:00

Det har ramlat in lite nyheter denna vecka. Bland annat har vi fått reda på att det harklar sig kring Djurgårdsprojektet och att bygget på Tinnerbäckens parkering har stoppats av Länsstyrelsen.

Att projektet på Djurgården skjuts upp är enligt mig en positiv sak. Det känns inte riktigt färdigt eller genomtänkt. Man vill bygga en ekoloiskt hållbar stadsdel och börjar med att bygga ett externhandelscentrum? Hmmm...

Däremot är det ju väldigt tråkigt att Länsstyrelsen sätter käppar i hjulet för Stångåstadens hyresbostäder på centrala Tinnerbäcksparkeringen. Och detta p.g.a. buller? Det kan väl egentligen inte göra något åt det, utan måste följa de regler som finns, men hur sjukt är det inte då? Det bor ju massor med människor där med samma förutsättningar och de klagar då inte. Detta trots att många bor i omodernare hus med sämre ljudisoleringsförmåga. Ändå kan de betala dyra pengar för att få bo just där. Innerstadsutidgningen är oerhört viktigt för Linköping och för regionen. Om man kan förtäta staden så skulle blir varje investerad skattekrona på infrastruktur delad på fler antal boende, samt att underlaget för bättre service och kollektivtrafik blir större. Ur ett regionalt perspektiv så tar Linköping, tillsammans med Norrköping, sin roll som regionens tillväxtmotorer.

Man måste i en storstadsregion kunna erbjuda ett storstadsliv med brett och djupt kulturellt utbud. Detta skapas endast genom att man bygger ut och kompletterar innerstadsbebyggelsen. Att kommunen då lägger kraft på att bygga ut villamattor, och framförallt flerbostadshus, i stadens absoluta periferi blir då helt absurt. Låt kranskommunerna bygga upp en pendlingkultur, genom en soliradiskt finansiering av järnvägsupprustning, och ta den rollen som "villaförorter" i regionen istället. De måsta också få ta plats i regionen och kan på ett mycket bättre sätt erbjuda lantliga boenden. Dessa orter tjänar på det genom att de får en inflyttning som i sin tur skapar underlag för en bredare service. Storstäderna tjänar på det genom att de kan bygga kostnadseffektiv och kulturbreddande innerstadsboende. Regionen tjänare på det genom att man kan locka hit kompetens till regionen genom ett bredare utbud av nöje, kultur, service och ett varierat typ av boende. Linköping kan inte ta alla roller i regionens samhällsbyggnad, utan måste stärka den karaktär som man har.

Idag kan man i Linköpings tidning läsa att friidrottsarenan vid Campushallen i Valla antagligen kommer att byggas av en privat byggherre. Sedan ska kommunen skriva ett långtidskontrakt på arenan. Jag tycker att det verkar som en mycket bra lösning. Kommuen slipper "ligga ute" med dessa pengar. Just i detta fall har ju finansiering varit det stora frågetecknet då fotbollsarenan också ska finansieras med expoateringspengarna från bygget på Folkungavallen. Nu kan man hålla en hög standard på fotbollsarenan i Kallerstad, samt kanske ändå hålla nere tomtpriserna på Folkungavallen, något som då kan ge lägre bostadskostnader.

Kommentarer

2009-02-16T01:36:00.003+01:00

Jag har skrivit ihop mina tankar kring gestaltningsförslaget för Djurgrådens centrum. Ni hittar dem här på www.storstadlinkoping.se.

Gestaltningsprogram för Djurgården C.

2009-02-11T00:09:00.004+01:00

Nu finns det gestaltningsförslag för Djurgårdens centrum att beskåda på Djurgårdens hemsida.

Jag har själv tittat igenom smatliga tre förslag och tänkte skriva lite kommentarer kring dessa på Storstad Linköpings hemsida inom kort.

Så sålänge tycker jag att ni ska kolla igenom förslagen. Släpp gärna kommentarer här på bloggen, eller ännu hellre deltag i diskussionen på Storstad Linköpings forum här!

Två nya namn.

2009-02-04T13:20:00.002+01:00

I de nya förslag till detaljplaner som kommunen har uta på samråd (och som jag nämnt i tidigare blogginlägg) kan man hitta två nya benämningar av områden i Linköping. Jag vet inte om det är namn som funnits länge, men jag aldrig hört dem användas förut.

Dels är det "Stångs", som verkar vara området kring Kallerstadsrondellen och in mot staden. Hur stort område som Stångs innefattar har jag inte lyckats få grepp om, men det är oklart om det är namnet för hela Kallerstad (den innerstadsbebyggelse som planeras på Kallerstad).

Sedan har man även namngivit korsningen vid brandstationen, där G:a- och nya Tannerforsvägen möts, för "Stångebroplan". Området kommer att omvandlas från en ganska ren trafikplats, till ett mer besöksvänligt offentligt rum. Byggnaderna som kommer att stå på brandstationens plats kommer att få butiker i bottenplan (förhoppningsvis butiker i två plan) och lär få en bred gångväg längs fasaderna. Beronde på hur hotellet kommer att utvecklas så blir Stångebroplan en mer eller mindre öppen plats, och mer stadsmässig.

Plötsligt händer det...

2009-02-02T20:27:00.007+01:00

Ibland går det veckor utan att det händer någonting. Men sedan finns det de dager då allt kommer på en gång. Idag har man från kommunen släppt utredningsmaterial för två viktiga områden i Linköping. Det ena är en detaljplan för samråd på den nya brandstationen i Kallerstad. Det andra är planerna för området där den befintliga huvudbrandstationen ligger idag.

För brandstationen i Kallerstad har man tagit hänsyn till dessa viktiga läge som innerstadens östra ansikte. Genom att låta bygga ett upp till fem våningar högt kontorshus längs Norrköpingsvägen, vid Kallerstadrondellen och längs Kallerstadleden så låter man den mindre urbana brandstationen att döljas. På så sätt ska inte brandstationen att förstöra det urbana intrycket när man ska åka in mot stadskärnan. En lite "enkel" lösning på problemet, men jag tror att det kan bli bra. Jag hade ju hellre sett en lite djärvare lösning med brandstationen inbyggd i ett stadskvarter, men det kanske blir svårt m.a.p. regelverk.

Det andra projektet som har tagits upp är ju också det mest intressanta. Brandstationstomten lär ju säkerligen bli en av de mest attraktiva i hela staden. Man har nu reviderat det tidigare planerna och öppnar för betydligt mycket mer butiks- och kontorsytor. Helt enligt min smak. Den norra halvan av planområdet kommer att få mestadels verksamhetslokaler, medan den södra halvan kommer att få nästan uteslutande bostäder. Grädden på moset är den gång- och cykelbro som man har låtet Tyréns utreda. Den kommer att gå från Nygatans förlängning, genom platsen där Strandgatan börjar, ut över Stångån och förbindas med den östra strandpromenaden i höjd med brandstationens södra del. Detta kommer antagligen bli en viktig väg för gångare och cyklister mellan centrum och Kalllerstad i framtiden.

Mer tankar och reflektioner kommer ni att kunna läsa på www.StorstadLinkoping.se i veckan, då jag planerar att lägga ut kritik i detta ärende. Håll till godo!

Tvetydighet

2009-02-01T02:14:00.005+01:00

I FÖP (förslag till översiktsplan) för staden står det att kommunen ska verka för en tätare och rundare stad. Man menar att man ska försöka återbygga staden med stadskvaliteter, efter ett halvt sekel av utspridning. Man visar upp planer för riktig stadsbebyggelse i bland annat Kallerstad, södra Tornby och Övre Vasastaden. Det är verkligen bra ambitioner och helt rätt i tiden, med mindre miljöpåverkan och rationellare infrastrukturanvändning.

Trots detta så kan man fortfarande hitta helt hjärndöda projekt i stadens ytterkanter. Bland annat så planeras det för flerfamiljshus i Norra Sturefors och en del i södra Ullstämmna om jag inte minns fel. Detta måsta man sluta med!

Det finns redan utmärkta planer för ovannämnda innerstadsdelar, vilket skulle medföra högkvalitativt boende för många familjer i innerstaden. Och tänk på vilken chanser till upprustning av Stångåstranden och nybyggnad av vackra stadsparker som skapas, m a p utökat underlag. Jag förstår att behovet av småhus måste tillgodoses, och att ytterkanterna må vara den enda platsen för sådant. Men envisas med att bygga nya flerfamiljshus i utkanterna?

Gyllen får en facelift.

2009-01-29T15:57:00.003+01:00

Fastighetsägaren Diligentia har planer för att bygga om gallerian Gyllen i centrala Linköping. Istället för en galleria med en gång i mitten kommer hela fstighetens butikslokaler att få en egen entré mot Lilla torget, Repslagaregatan och "Guldsmedtorget". Detta gör att repslageragatan blir mer livfull och de elva butikslokalerna lär få större utrymme. Team sportia ser bland annat ut att vara en av de nya hyresgästerna. Ombyggnaden väntas vara klar till Julhandeln 2009.

Samtidigt går kommunen ut med att hela området ska rustas upp med nu markbeläggning och belysning. Man har givit ett parallellt uppdrag för hur en området ska gestaltas och ett slutgiltigt förslag verkar vara valt. I detta förslag verkar man ha idéer för hur Göran dyks gata kan omvandlas från "bakgata" till en mer livlig gata med caféer.

Detta är ett mycket bra initiativ enligt mig. Just sådana här satsningar på stadsmässighet är precis vad innerstaden behöver. Framförallt Lilla torget har känts lite bortglömt de senaste åren. Förhoppningsvis kommer torget att bli rikigt livfullt nu med nya "Leo" och Gyllen. En sak som jag dock saknar är fler bostäder i det området. Det hade varit utmärkt att bygga på Gyllenhuset med några våningar bostäder, framför allt mot torget. Detta bör man tänka mer på även i andra innerstadsprojekt i framtiden.

För att staden ska leva och cityhandeln ska kunna konkurrera med externhandeln så måste man ger förutsättningar för ett ökat underlag i city. Jag ser gärna att mestadelen av alla kontorslokaler som inhyses i fastigheter i innerstaden istället flyttar ut mot Kallerstad (mest kring den nya Centralstationen), så att fler kan bo i innerstaden i framtiden. Med en jämnt varierad funktion i verksamheter och bostäder i innerstadsdelarna blir hela innerstaden mer livfull, över dygnets alla timmar.

Citybanan har fått grönt ljus

2009-01-25T23:27:00.002+01:00

En ganska gamma nyhet kanske, men nu är det iaf officiellt. I lördags hölls en cermoni för byggstarten av citybanan på Riddarholmen i Stockholm. Två nya spår för pendeltågen under Stockholm som frigör kapacitet för SJ:s tåg på den nuvarande banan. Detta ser jag med glädje på då detta också var en förutsättning för att Ostlänken ska byggas. Så, ett steg närmare en höghastighetsjärnväg iaf. 25 miljarder väntas det kosta, om jag inte minns fel. Ungefär som Ostlänken också väntas kosta exklusive resecentrumen.

Grattis alla pendlare Stockholm och grattis alla tågresenärer i Sverige.

Bra, men inte perfekt

2009-01-23T14:34:00.011+01:00

Först idag uppmärksammade jag att Linköpings kommun har lagt upp planer och markanvisningsinformation om Folkungavallen. Som jag tidigare har skrivit om så är redan första etappen ute på samråd, alltså bebygglesen på nuvarande "Tinnis"-parkeringen (4b). Det står "byggstart 2018", men det har flyttats fram till 2010. Stångåstaden kommer att få bygga samtliga 100 lägenheter där, som blir hyresrätter. Den bebyggelsen ska efterfölja det förslag på utformning som Erséus arkitekter har gjort. Den resterande delen av Folkungavallen ska byggas efter Tovatt architects planer som finns på bild här nedanför.

Rent generellt så kan jag säga att jag tycker att kommunens ambitioner är bra. Att få till en stadsdel som känns som en naturlig del av innerstaden. Det är precis sådan bebygglese som vi behöver i Linköping. Mer högkvalitativ innerstadsbebyggelse.

Jag tycker dock att några punkter är lite svaga. Exempelvis så skrivar man att: "lokaler för verksamheter, exempelvis butiker i bottenvåningen längs gatan, bör finnas i någon utsträckning." Naturligtvis bör detta inte bara var i viss utsträckning, utan finnas längs hela S:t Larsgatan och Hamngatan.

Något annat som jag inte riktigt gillar i planerna är den "öppenhet" som finns mellan bebyggelsen. Det sker på beskostnad av de urbana kvaliteter. Jag kan förstå tanken med att kvarteren är öppna från innergårdarna ut mot Tinnis, det detkan ge en vattennära känsla hos varje innergård. Men vad gäller bebygglesen sett från S:t Larsgatan och Hamngatan bör den vara helt sluten. Endast vid infartsgator till kvarteren bör bebygglesen brytas upp.

Jag funderar även över om de där torgen som finns längs S:t Larsgatan är en bra idé? Vore det inte bättre om de var bebyggda? Jag skulle hellre se att bebyggelsen var lite mer tät och att man utnyttjade marken på ett bättre sätt. Antal våningar tycker jag väl är okej, även om jag helst hade sett att minsta antal våningar inte understeg sex. Däremot så tycker jag att kvarteren är lite väl symmetriska och ser en risk i att expoatörerna kommer att bygga med en alldeles för homogen arkitektur. Genom att sätta om bebyggelsen och förkjuta kvarteren något så tror jag att förutsättningen för en mer varierad arkitektur är större. Längre fasader bör delas upp och skiljas i färg och arkitektur. Detta måste till om stadsdelen ska bli "Linköpingskt", som man gärna uttrycker det.

Öster port - Port East?

2009-01-20T23:02:00.011+01:00

Monumental arkitektur är väldigt osvenskt i dessa dagar. Historiskt sett har ju det varit den monumentala eller theaterliga arkitekturen som har markerat Linköping stadsmässighet. Jag tänker framför allt på byggnader som Domkyrkan, Stora hotellet eller Linköpings slott. De var verkligen framstående när de byggdes. Även den skärm av pampiga byggnader längs Järnvägsgatan och delvis Vasavägen som byggdes för att ge besökare vid tågstationen en kraftfullt och positivt intryck av staden. Jag har länge funderat på hur infarten till Linköping, och Kallerstad i synnerhet, från Norrköpingsvägen kommer att utformas. Efter att ha sett skisser på den nya brandstationen är det ju inte utan att man blir lite orolig för hur högt (lågt) kommunen anser att området bör prioriteras. Jag ser gärna att infarten bli ganska pampig. Att man märker att man kommer in i en stor stad med höga ambitioner.

Åker man av E4:an från östra avfarten kommer man först passera Mörtlösarondellen för att sedan kunna välja att åka mot Tallboda, in mot innerstaden eller mot Mörtlösa handelsområde. Väljer man att åka in mot staden så kommer det vara ganska glest med byggnader fram till Kallerstadrondellen. Här börjar den täta innerstaden (IN-imråde). På södra sidan ser man den nya flygterminalen, som då ligger tätt intill innerstadsbebygglesen. Här anser jag att man bör markera denna entré på ett ordentligt sätt.

Bebyggelsen längst Kallerstadleden åt norr och längst Östra länken mot söder kommer att ha en riktig stadskaraktär med mellan sex och åtta våningar (samma proportioner som längst Järnvägsgatans västra del). Det är ju en markering i sig. Men när man fortsätter på Norrköpingsvägen in mot staden bör man åka mellan två riktigt höga hus. Två hus som markerar porten in till staden. Här sätter man en kvalitetsnivå för innerstadens nya tillskott, Kallerstad. Det vore riktigt häftigt. Tornen bör ju ligga på minst 60-70 meter, men det skulle ju inte skada att ta i ordentligt här, då området inte ligger som hinder för flygplatsen. Snarare skulle den förstärka intrycket för flygplatsen. Och även för fotbollsarenan bredvid.

Därför sitter jag nu och skissar på ett förslag på denna och några andra viktiga infarten till Linköpings innerstad. Förslaget går i grund och botten igenom vilka infarter som är viktiga entréer till innerstaden, samt några mindre detaljerade förslag till hur de kan se ut.

Jag tänkte ha en ny omröstning där jag vill ha fram förslag till vad man bör kalla Kallerstad i framtiden, då den är en del av innerstaden. Ska innerstadsdelen även i fortsättningen heta "Kallerstad" eller är "Öster centrum", "norra staden" eller "Terra Nova" bättre namn? Så gnugga geniknölarna nu och kom med förslag, så kan vi sedan rösta fram ett bra namn!

Erasmusbrug i Rotterdam

2009-01-19T01:45:00.011+01:00

Jag kunde bara inte motstå att lägga in några bilder på Erasmusbron i Rotterdam. Det finns många exempel på vackra broar i Världen, och den här över 800 meter långa bron är en av dem. Det vore väl inte så dumt att ha något så här vackert i Linköping?

Denna bro bör vara tillräckligt bred för fyra till sex järnvägsspår. Pylonen är 139 meter hög. Snacka om att något sådant skulle bli ett landmärke för Linköping. Rent hypotetiskt skulle denna pylon kunna ses från E4:an. Nu är ju säkert inflygningszonen ett hinder för just en sådan hög pylon, men nu menade jag ju heller inte att just denna designen skulle tillämpas. Detta är ju bara ett bevis på att man kan skapa en mycket vacker bro.

Vad gäller utrymmet under bron så kan man ju få plats med bebyggelse även under och omkring bron. Så det finns ju inget som säger att en tunnel skulle ge betydligt mer plats. Se bilden nedan. Där ser man att bron ligger på själva Stångåsidan av den nuvarande järnvägspassagen och Järnvägsgatan får husfasader mot sig. Alltså leds järnvägen "genom" bebygglsen på ett sådant sätt att järnvägen inte alls bli så pass intrångande från innerstaden sett.

Storstad Linköping.

2009-01-14T15:37:00.002+01:00

Nu har vi officiellt släppt hemsidan www.storstadlinkoping.se! Gå gärna in och läs om förslag, krönikor och projekt och lämna kommentarer. Det är naturligtvis helt gratis att bli medlem. Snart kommer också en forumfunktion att adderas på sidan så att diskussionerna kan flöda!

Storstad Linköping argumenterar för Linköpings urbana utveckling, för en större livfullare innerstad och en utvidgad stadskärna som är kulturellt och kommersiellt betydligt starkare än dagens.

Vi vill att Linköping byggs till en tät, koncentrerad och gedigen stad. Att utglesningen upphör och att man slutar bygga rena bostadsområden i tätortens utkanter. Vi vill att man istället satsar på den verkliga staden!

Principen vi stödjer för utbyggnaden är den sammanhängande kvartersstaden. Vi tillåter dessutom ordentliga höghus i kvarteren, både för kontor och för bostäder.

Vi vill även föra estetiska värden tillbaka in i staden. Det gäller att bygga den attraktiva staden med ett tilltalande stadsrum och snygg arkitektur.

Jag kommer personligen skriva både i denna blogg, samt lämna förslag och skriva krönikor på www.storstadlinkoping.se. Om n

Är en bro per automatik ful?

2009-01-13T12:15:00.006+01:00

Av någon anledning så har en debatt om den nya järnvägspassagen, väster om den nya centralstationen, blossat upp i lokal media. Corren, som är till synes är helt vinklade i debatten, ställer sig bakom några politiker i byggnämnden, som anser att en järnvägsbro över Stångån skulle bli grotesk. Man menar att en 11 meter hög bro från centralstationen ända bort till det nuvarande stationshuset skulle skapa en barriär genom staden.

Faktum är ju att den ursprungliga tanken med en bro var att ta bort barriären som järnvägen idag innebär. Att lyfta upp spåren så att man på ett naturligt sätt kan bygga samman gatunäten på båda sidor om området. Att riktlinjen på 11 meter över stångåns vatten skulle göra den stor i skala är ju ganska skevt. Dels så kan man ju göra bron mycket smalare och smäckrare än den nuvarande tullbron och dels så betyder det att bron kommer att gå runt 6 meter över marken intill järnvägsgatan. Alltså så kommer den inte vara högre än omgivande byggnader. Sedan kommer ny bebyggelse på norra sidan om Järnvägsgatan att täcka/dölja flera av bropelarna längs gatan vilket gör att allt man kommer att se från gatunivå är en "svävande" plattform.

Vad gäller det estetiska värdet så känner också igen (den felaktiga) argumentationen i debatten. Förut menade man att höga hus per automatik är fula. Sedan insåg man att höga hus inte alls behövde se ut som i Stockholmsförorterna, utan kan vara ett vackert inslag i stadsmiljön, precis som Drottningtornet. Denna gång menar man att en bro per automatik är ful. Samma sak gäller ju här. Det finns gott om exempel på otroligt vackra broar i världen. Eftersom centralstationen kommer att utformas genom en internationell arkitekt-tävling så finns ju goda chanser att också låta bron ingå. Då har vi ju faktiskt chansen att få en otroligt vacker skapelse som slingrar sig över stadens gatunät!

Under vintern 2006 skrev jag mitt första yttrande om stadsutvecklingen till Linköpings kommun. Då hade man inte bestämt sig vart den nya stationen skulle ligga, men man hade den nuvarande platsen som första alternativ, endast något arkitektbolag hade som förslag att flytta den. Man hade heller ej bestämt om spåren skulle ligga i marknivå, upplyft eller i tunnel. Ganska snart kom man på att ha ytterligare spår på marknivå skulle bredda den "döda" spårytan och förstöra miljön kring resecentrum ännu mer. Samtidigt såg man ju chansen att göra något åt detta. om man lägger spåren under- eller ovan mark.

När tunnel vs. upphöjt då stod mot varandra 2006/2007 så ställde jag upp +(-) lista över alternativen.

Bro:

+ Ger passagerarna en utsikt över staden - PR
+ Mycket billigare - större chans att Ostlänken projeket blir godkänt av regeringen
+ Säkrare - för brand/ras/barn som springen in i tunneln, etc.
+ Kan vara ett vackert inslag i stadsmiljön (beror på hur den utformas)

- kan ge ett stort intrång i stadsmiljön (beror helt på hur den utformas)

Tunnel:

+ Tar helt bort "risken" till en groteskt inslag i stadsmiljön.

- Tar helt bort "chansen" till ett arkitektoniskt vackert inslag i stadsmiljön.
- Ger aldrig förbiresande passagerare chansen att uppfatta att det är sveriges femte största stad de passerar.
- Betydligt dyrare.

Lägg sedan på att möjligheten till målet för max 3min bytestid mellan olika trafikslag är helt borta. Centralstationen, med tunnel, peronger och säkerhetsvägar, 12 meter under jord skulle bli mycket kostsamt. Vanligtvis så kan man gräva ur marken, sätta ner tunnelsegment och fylla igen hålet när man ska bygga underjordiska passager. Men i detta fall kan man inte göra så, med avseende på Stångån och den nuvarande stationsbyggnaden, vilket gör att man måste borra hela sträckan väster om nya centralstationen. Det är mycket mer kostsamt.

Varför jan Widmark(kd) nu idag går ut med detta i media här jag helt oförstående till. "Beslutet" om broalternativet har helt öppet vuxit fram i ett par år nu och finns med i både Banverkets utredning och kommunens förslag till Översiktsplan från i våras. Jag vill nog påstå att detta bara är ett politiskt spektakel. För om man sitter i byggnämnden så bör man ju givetvis ha haft koll på detta länge, eller så har man inte gjort sitt välbetalda jobb.

Klicktips Zaha Hadid

2009

2009-01-03T11:47:00.007+01:00

Gott nytt år! Förhoppningsvis kommer det vara fyllt av massa spännande projekt och visioner för vår kära stad. Det finns många saker som jag vill se startas, men några projekt är ju lite viktigare än andra. Framför allt handlar det om ett beslut om Ostlänkens byggstart och en fotbollsarena på Kallerstad.

Bebyggelsen i Kallerstad verkar ju ha slagit i några riktiga hinder den senaste tiden. Dels vill inte SAAB att bostäder ska byggas på Kallerstad, eftersom de kan vara ett potentiellt hot mot utbyggnad av deras verksamhet. Å andra sidan håller ju regeringen på med en ändring av lagen vad gäller buller. Istället för bara maxnivåer på buller så ska man också ta hänsyn till hur ofta detta sker, vilket inte görs idag. Detta skulle med all säkerhet göra att Kallerstad skulle kunna klara bullernivåerna för bostäder. Landningsbanan kommer samtidigt att flyttas/förlängas 600m söderut. Att bygga ut Kallerstad utan bostäder är inget alternativ!

Idag kan man i Corren läsa om att utbyggnaden av Kallerstad hotas av arkeologiska fynd från slaget vid Stångebro. Platsen för slaget har väl varit känt ganska länge kan man tycka, vilket också bör göra att man har tagit hänsyn till detta tidigare. I artikeln skriver man att man bör ta hänsyn till de värden som detta historiska slag kan betyda för Linköping.

För mig är det ganska klart. Man bör visst respektera detta område och den historiska händelsen. Låt området "avsökas med de metoder riksantikvarieämbetets slagfältsteam använder". Hittar man sedan någon större grav där soldaternas kroppar samlades så kan man väl bygga ett besökscentrum runt dem? Ett upplevelsecentrum där man får se gravarna, lära sig om slaget, dess bakgrund och dess konsekvenser för svensk historia, se föremål från slaget osv. Ett slass minimuseum inbyggt i stadsväven. Det vore ju otroligt häftigt.

Tinnerbäcksparkeringen

2008-12-23T00:50:00.009+01:00

Nu är den första etappen av utbyggnaden av Folkungavallen ute på samråd. Det handlar om den nordvästra delen av området, där Tinnerbäcksbadets parkering finns idag.

Man vill här bygga 100-120 hyresrätter i två byggnadskroppar/kvarter. En med kvadratiskform med inneslutande innergård samt ett kvarter i form av ett "E" med innergårdarna öppna mot Tinnerbäckravinen.

Bebyggelsen kommer att ligga tätt intill tomtkanten mot S:t Larsgatans- och Torkelbergsgatans korsning, men kommer att öppna upp sig till ett litet torg längre söder ut. Torget kommer att ha butikslokaler i bottenvåningarna. Parkering kommer att byggas under bostäderna och infarten kommer att finnas från Torkelbergsgatan på grund av S:t Larsgatan har större busshållplatser samt torg.

För hela projektet Folkungavallen så har man tagit denna del från Erséus Arkitekters förslag vid det parallella uppdraget. För restarande del av Folkungavallen har man valt att i huvudsak använda sig av Tovatts förslag (bilden ovan). Bilden nedan visar en skiss från Erséus Arkitekters ursprungliga förslag. Som ni ser så var det närmaste huset med, och huskropparna var slutna ut mot Tinenrbäcken. Men man kan kanske få en känsla av volym och form från denna skiss. Man kan också se att man här har utformat en ny entré till Tinnerbäcksbadet "Tinnis" från torget, där bussarna också stannar. Utmärkt!

Ett jätteintressant projekt enligt mig. Den lär också visa hur pass intressant områdets bostäder kommer att vara efter full utbyggnad. Om man kan hålla hyrorna på någorlunda rimlig nivå så lär det inte vara några problem att få lägenheterna uthyrda. Under 9000/mån för en trea är ett måste, helst runt 7000/mån.

My "deal".

2008-12-22T11:07:00.010+01:00

Centerpartisten Roland Larsson har gått ut i media angående den kniviga ekonomiska situation som har "uppstått" kring flytten av Folkungavallen. Han skriver även i sin blogg om hur kostnaderna för de nya arenorna har ökat samtidigt som exploateringspengarna för Folkungavallen är desamma. När beslutet om flytt av Folkungavallen togs 2005 gjorde man det med tron om att kostnaderna för de nya arenorna skulle uppgå till 135 miljoner, varav 123 miljoner skulle täckas av tomtförsäljningen och resterande 12 miljonerna av hyror.

Roland kommer också med ett förslag att investeringar som dessa borde få ekonomiskt stöd av näringslivet. Eftersom det ofta är näringslivet som direkt får avkastning på dessa investeringar. I detta fall skulle det betyda att, av de 200 miljonera som projektet nu är uppe i, skulle kommunen stå för de ursprungliga 135 miljonera och näringslivet för de resterande 65. Ett helt klart välmotiverat förslag. Men samtidigt, om man vill locka hit nya företagsetableringar så ska man inte lägga på ekonomiska börder på dem som de inte hittar i konkurrernade etableringsorter. Då gäller det ju att företagen i fråga verkligen har avkastning på investeringarna.

Därför underar jag hur rättvist ett sådant system är. Hur mycket mer stöd lär fotbollsarenan få jämt emot friidrottsarenan av näringslivet? Den första lär generera betydligt bättre avkastning än den andra. Förvisso skulle det kanske betyda att fotbollsarenan får en lite "finare finnish" medan friidrotten får nöja sig med att de grundläggande behoven täcks, som hamnar inom ramen för den ursprungliga kalkylen.

Jag återkommer alltid till en fråga när jag reflekterar över den krokiga väg som man har gått. Trodde man verkligen att man kunde få en fotbollsarena för 67 miljoner kronor? Bara friidrottsarenan kommer nästan upp i de siffrorna. Cloetta Center kostade 250 miljoner att bygga, och den är ganska spartansk inredd i jämförelse med andra hockeyarenor i Sverige. En ombyggnad av idrottsparken i Norrköping kostade närmare 300 miljoner kronor. Nä, man måste insett att orimligheten i den kalkylen även 2005, även folkpartisten Bengt Olsson trots att han försöker rentvå sig själv och sitt parti.

Man om vi ska vara lite kontruktiv för ett tag. Varför inte sätta en något högre exploateringsnivå för nybebyggelsen på Folkungavallen. 20% högre borde vara möjligt.
Gärna på höjden, snarare än på marken. Integrera marken kring arenorna i projektet, för att bygga nya bostäder och verksamhetslokaler som i sin tur är med att finansiera projektet. Kring friidrottsarenan intill campus kan man ju bygga studentbostäder. Det handlar förvissa om små summor, men friidrottsarenan är ju också den mindre dyra arenan.

Kring fotbollsarenan bör man kunna bygga mest. Man skulle kunan bygga kvarter med bostäder runt fotbollsarenan, med butikslokaler och dylikt i både arenan och i entrévåningarna i kvarteret. Här handlar det ju om betydligt större summor. Fler bostäder och lokaler, men också bättre exponerat och intressant område.

Stångåstaden skulle tillsammans med de privata bostadsbolagen kunna bilda ett genensamt bolag för att dela på kostnaderna och på intäkterna från dessa områden. Detta är en lösning som kanske kan hjälpa ekonomin en bra bit på vägen och samtidigt få igång byggandet av Kallerstad, vilket ger bättre lönsamhet åt de infrastrukturkostnader som lär behövas skjutas till vid arenabygget. Här är det ju också i princip de företag som får störst gagn av arenan som också hjälper till och betalar för den. Indirekt. Och jag tvivlar verkligen inte på att det skulle vara ett riktigt eftertraktat område både för bostäder och för kommersiella lokaler.

Det börjar äntligen hända något på LCA.

2008-12-20T20:39:00.007+01:00

Det är många år sedan idéen som att bygga ut flygplatsområdet i Linköping väcktes. Staden är i och med SAAB:s existens en av Europas största flygindustristäder och har därmed en riktigt stor samlad kompetens inom området. Därför ter det sig ganska naturligt att, för att utnyttja denna kompetens fullt ut, även skapa förutsättningar för andra flygteknikrelaterade företag att slå sig ner här och bilda ett kluster.

Linköping Aviation Center är namnet på den företagspark som ska ligga intill den utbyggda flygplatsen. Det kommer rent konkret och något krasst att betyda att den mark som blir över efter funktionsbyggnader till själva flygplatsen istället kommer ingå i företasparken, fritt för företag att bygga och etablera sig. Det man kallar för General Aviation Center är vad jag förstår också ett pågående projekt. Det går ut på att skapa en plats för privata icke kommersiella flygaktörer. Alltså exempelvis företags egna flygplan, flygklubbar, "hyr-hangarer" för tillfälliga gäster, etc etc. Dessa två projekt går ju lite in i varandra. Tillsammans med nybyggnaden av flygterminal intill järnvägen kommer dessa projekt att bilda nya Linköping City Airport, och var från början en vision som lite optimistiskt skulle vara klart till 2014. Nu lär det blir något försenat då beslut för Ostlänken ständigt skjuts upp.

Ja, för Ostlänken och framför allt den nya centralstationen öster om Stångån är ganska tätt ihopkopplat med utvecklingen av flygplatsen. Just närheten till redan byggd infrastruktur (E4, södra stambanan, Tjust/Stångådalsbanan, etc.) är en av de fundamentala fördelarna som förutsätter satsning på LCA. Framför allt vill man bygga samman logistiken hos den nya centralstationen med LCA. Man ska exempelvis kunna checka in redan på centralstationen i ett "Sky City", vänta lugnt på tåget som tar dig vidare direkt till gate:en. På sikt ser man att flera resecentrum är ihopkopplade i systemet. Allt för att förenkla en resa från och till Linköping City Aiport.

På de illustrationer som finns med i flygplatsens- och kommunens ch centralstationen är sammankopplat med byggnader. Ett sätt att tydligt visa sammhörigheten mellan dessa två stora nav är ju att de följs åt även arkitektoniskt. Därför så ser jag gärna att båda områdena ska ingå, tillsammans med själva järnvägsbron som kanske är den mest komplicerade pussilbiten att få till, i den internationella arkitekttävling som man ska anordna. Ingenting säger ju att de måste byggas samtidigt.

Här är det ju egentligen järnvägsbron, som kommer att börja vid flygplatsen och sluta tidigast vid nuvarande resecentrumet, som binder samman hela området. Jag vet att exempelvis Zaha Hadid skulle kunna komma på något sjukt läckert. En ström (järnvägen) som binder samman två stora kroppar, samt många små huskroppar (kontor) mellan dem. Det vore trevligt om man speciellt bjöd in Zaha Hadid till denna tävling. Man kan bara få ett nej som värst. En något högre kostnad på ett sådant här stort projekt är försummbart när man tänker på vilken marknadsföring det skulle betyda för staden som nav och som etableringsort!

Vad händer med Folkungavallen?

2008-12-18T14:34:00.005+01:00

Det talas mycket om den ekonomiska problematiken kring flytten av Folkungavallen. Folkungavallen är idag en arena för både fotboll och friidrott. Det är få nya arenor som byggs på det sättet idag.

Dels handlar det om att rationallisera användandet av den utrustning som finns på en arena. Idag är det så pass mycket speciell teknik och utrustning för varje typ av idrott i publika sammanhang att det blir onödigt att installera och sedan låta stå otnyttjat då den andra sporten utövas. Med en unik fotbollsarena kan man låta fotbolls spelas konstant och arenan maxutrnyttjas. Samma sak gäller naturligtvis för friidrotten.

Dels handlar det om själva arrangemanget. För att upplevelsen av fotboll ska maximeras så vill man slippa ha en löparbana mellan publiken och fotbolssplanen och därför brukar man göra renodlade fotbollsarenor. Friidrotten får också den egna arenor. Eftersom friidrotten är en mindre publiksport generellt så behövs heller inte samma teknik och beredskap på en sådan arena. Idrotterna får sina egna platser och arenor som kan specialbyggas för sitt ändamål och utövarna får sin egen bas och trygghet att träna och utvecklas i.

Så det moderna samhället, med idrotter som idag är så pass djupa, så krävs det helt enkelt två olika anläggningar för att kunna erbjuda idrotten och idrottarna förutsättningar för att utvecklas. Så långt är man överrens även i kommunen.

Men att skaffa finansiering åt dessa två anläggningar har visat sig vara svårare än man först förutspådde. Man ville från början använda de pengarna man fick in på markförsäljningen av Folkungavallen med omnejd. Det visade sig att det redan då vart riktigt höga hyror/bostadsrättkostnader. Men eftersom trycket på bostäder då såg riktigt starkt ut så kände man sig hyfsad säker på att det skulle gå ihop.

Nu har både efterfrågan på bostadsrätter (som man skulle få in de allra flesta medel ifrån) minskat, framförallt beroende på den internationella ekonomiska situationen. Samtidigt har har man räknat om siffrorna som arenorna budgeterats till och de har blivit mycket dyrare. Som det ser ut idag så kommer fotbollsarenan kosta närmare 150 miljoner kronor (ingen stor prislapp för en fotbollsarena egentligen) och friidrottsarenan lär väl hamna på minst 50 miljoner.

Jag vet inte riktigt hur mycket tomtmarken kan vara värd på folkungavallen, men över 100 miljoner låter orimligt, då det lär bli för höga hyror och bostadskostnader annars. Det betyder att man måste hitta finansiering av säkert halva arenakostnaderna någon annanstans. Skattemedel, som man från början helt ville undvika, lär vara den troligaste vägen, kanske i kombination av sponsorpengar. Att bygga ännu högre och tätare på Folkungavallen kan vara en väg, men det lär knappast att fördubbla antalet bostäder. Inte med den hippie-syn som många beslutsfattare har svår att släppa vad gäller stora grönytor.

Michael Cocozza, grundare av Botrygg AB, hade ett förslag som iallfall skulle minska kosntaderna något. Genom att sälja B- och C-planerna först så skulle man enligt honom spara 50 miljoner i driftkostnader för arenan i Kallerstad och samtidigt få igång projektet ganska snart. Jag tycker att det verkar som en bra idé. Men den löser ju inte hela problematiken. Hur skulle det vara om man låter kommunala bolag gå in för exploatering, utveckling och försäljning av Folungavallen-området och samtidigt täcka hela kostnaderna? Eventuell vinst/förlust kommer då läggas på det kommunala bolaget, men å andra sidan så behöver man inte alls samma vinstmarginal. Kanske ett förslag med juridiska tveksamheter, men det finns det andra som kan bättre än jag.

Hur som helst så vill nog politikerna ha allting klart till 2015. Gärna några år innan, så att Linköpings föreningar har hunnit med att ta några framgångar på dessa arenor tills dess. det är ju då man vill bli Sveriges idrottstad No.1.

Linköping - Riga till sommaren?

2008-12-17T12:22:00.003+01:00

Jag fick ett tips via mail idag att airBaltic till sommaren kommer att flyga dagligt mellan Linköping och Riga, med start 30 mars. Biljetterna kommer att kosta strax under 400:- enkel resa och ta ca 1h 40m. Jag har inte sett något officiellt från Linköping City Airport, men det lär väl dyka upp snart.

Härligt!

Bankhus vid Stångån?

2008-12-16T16:38:00.006+01:00

Det vart ju känt för ett tag sedan att Danske Banks dotterbolag Östgöta Enskilda Bank är intresserade av att samla ihop sina Linköpingskontor till ett nytt bankhus där nuvarande huvudbrandstationen idag ligger. Som jag tolkade det så ska ett kommunalt bolag stå som beställare och ägare av fastigheten, som sedan hyr ut det på ett längre kontrakt till ÖEB. Bankens- och de övriga verksamheternas yta som man vill lägga till i tomtens detaljplan ska dock ersätta några av de planerade bostäderna. Man har helt enkelt valt att förtäta detaljplanen lite mer, vilket jag anser är mycket bra.

Hur som helst så är det spännande att följa vad som händer med den tomten. Den har ett läge i närheten av den nya centralstationen och intill Storgatan som kommer att var bland de mer exklusiva i hela länet. Det är kanske det första man ser när man stiger av eller stannar till i Linköping via tåget i framtiden. Därfär är det av största vikt att man, åtminstone för fasaden mot Storgatan, sätter extra höga krav på arkitekturen.

På tal om centralstationen, Banverket presenterade idag sin utredning om Ostlänken. Den finns att besöka på stadbiblioteket, eller att läsa på www.banverket.se/ostlanken.

Casino till Linköping, tack!

2008-12-13T23:58:00.004+01:00

Linköping bör vara nästa stad i Sverige att få ett Casino. Linköping har många bra pokerspelare och staden är reltativt känt även internationellt just för detta. Det vore utmärkt för den ganska entoniga turistnäringen i staden att få hit ett Casino. Det skulle rikta sig mot en helt annan målgrupp. Framförallt skulle det vara ännu en anledning för turister att ta en sväng in till staden när man rullar på E4.

Ett utmärkt objekt för casinoomvandling borde ju vara den nuvarande tågstationen, mitt i stadens blivande kulturstråk. En ordentlig men respektfull utbyggnad av Edelsvärds veckra stationsbyggnad skulle säkerligen bli perfekt för ett Casino av högsta kvalitet.

Jag tror just att bredda utbudet av besöksmål är nyckeln till en ökad turism i staden. Ett casino riktar sig just mot en målgrupp som inte riktigt beakas idag. En annan satsning vore ju naturligtvis på en nöjespark av klass. Six flags eller något likande. Det vore ju en dröm att få till Linköping, även som komplement till Kålmåden. Och vilket bra sätt att skapa arbetstillfällen för sommarjobbhungriga studenter!

Back on track!

2008-12-13T09:59:00.003+01:00

Hej alla bloggläsare. Jag hoppas att ni har hållt ut med min dåliga uppdateringsfrekvens den senaste tiden. Det har varit allt för mycket att göra, men nu är det långledigt!

Jag tänkte börja med att i detta inlägg lite överskådligt gå igenom vad som ska tas upp under den närmaste tiden. Dels så kommer jag att lägga krut på en kommentar till "ÖP Kallerstad". Samrådstiden går ut om några dagar, så det får bli att lägga på ett kol. I huvudsak kommer jag att poängtera betydelsen av att bygga förutsättningar för en levande stadsdel som känns helt integrerad med den gamla innerstaden. Framför allt över Stångån, så att den inte känns som en barriär. Några detaljer som också är viktig är att få upp en hög exploateringsgrad av bostäder och verksamhetslokaler i området.

De stora stråken som "Diagonalen", Norrköpingsvägen och Kallerstadleden bör få en extra urban och tät gatusmiljö, främst genom betydligt högre byggnadshöjder. Sex våningar bör vara ett minimum på all bebyggelse i området (likt den nya bebyggelsen kring järnvägsparken). De norra delarna av Kallerstad bör kunna ha riktigt höga hus (upp till 30 våningar), vilket skulle kunna skapa en dynamik som också skyltar staden bättre mot E4. Diagonalen lär bli en typ av "paradgata" som kommer att domineras av butiker. Min vision är att byggnaderna där ska ha två sockelvåningar med butiker i detta området, för att verkligen betona och förstärka intrycket av en levande shoppingmiljö. De anslutande gatorna bör också ha butiker i men kanske bara i gatuplanen. På det sättet kommer en heirarkisk uppdelning av stråket som tydliggör områdets fördelning.

Ledsen för den dåliga uppdateringen...

2008-11-29T10:01:00.003+01:00

Sorry, har inte kunnat sitta med bloggen någon längre tid den senaste månaden. Jag har ju lite annat att pyssla med också, bloggen är ju något som jag kan sitta med vid eventuell fritid, något som är svårt att hitta när man studerar sista året samt har barn. Jag hoppas att ni kan ha förståelse för det. =)

Jag kommer att kunna ta upp bloggandet ordentligt igen om några veckor. Det lilla som jag har hunnit med under tiden är att lämna in synpunkter på detaljplaneförslaget av brandstation som ska byggas på Kallerstad.

Jag har där föreslagit en betydligt tätare struktur av brandstationen, där all fordonsverksamhet kan finnas på en större innergård, vilket då kan göra att bebyggelsen kommer ut ändåa ut till vägen. Detta stämmer ju då också överens med den ambition kommunen har att skapa en tät blandstad på den norra och östra sidan av Kallerstadleden. Jag vill också integrera okänsliga verksamheter i samma kvarter som brandstationen. Kontor, exempelvis. Så att bebyggelsen kan få samma volym och form som övriga kvarter i dess närhet.

Denna tomt är en av de första man ser när man kommer in till Linköping norrifrån i framtiden. Därför är det jätteviktigt att man ser till att göra den attraktiv. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att de få offentliga byggnader/anläggningar som kommer att finnas på Kallerstad (fotbollsarenan, brandstationen, torg och gator, etc.) bör lägga ribban för hur de privata aktörerna ska bygga. Man måste från kommunens sida lägga en hög arkitektonisk och kvalitetsmässig nivå för att ge inspiration och attraktivitet till området.

Jag uppmanar samtidigt att alla ni skriver och skickar in ev. synpunkter till kommunen. Nya planförslag hittar ni här. Det mest aktuella projektet är ju ÖP Kallerstad, där samrådstiden går ut i mitten av december. Ta chansen att påverka!

Har ni bara några småförslag till ÖP kallerstad så får ni gärna skriva dem här på bloggen så kanske jag kan ta med dem i mina synpunkter. Vill ni har något dokument som jag har skrivit, exempelvis synpunkter på DPP Brandstationen eller Linköping 2022, så maila mig på robin_andersson@email.com så ska jag fixa de åt er.

Tid med stiltje

2008-11-05T11:29:00.012+01:00

Jag vet att det inte har skrivits någonting här på länge. Mycket tid på resande fot är en av anledningarna. Stiltje i aktuella händelser i skuggan av den finansiella situationen är en annan.

Jag har som strävan att skriva tre olika typer av inlägg på den här bloggen. Ett är att kommentera planer som ploppar upp i media och i officiella lanseringar av kommunen. Ett är att bemöta och kommentera argementationer från "andra sidan" i media. Ett tredje är att presentera några egna idéer om hur man kan ge Linköping de stadsmässiga kvaliteter som ju behövs för att ge linköpingsborna en riktigt bra stad att leva, arbeta och njuta i, samt stärka Linköping som ett bra alternativ för nya medborgare och entreprenörer.

Vad gäller nya planer från både kommunen och från byggherrar så ser det väldigt stillastående ut. Inga nya planer för framför allt bostäder realiseras sålänge som den internationella ekonomiska sitauation ser ut som den gör. Något som gör mig väldigt fundersamt då det borde vara nu man satsar än mer på nya projekt. Dels från statiligt håll för att skapa tillväxt och ge arbete för att kicka igång den nationella ekonomin. Dels från den privata byggsektorn eftersom kostnaden för byggena borde vara lägre då efterfrågan på arbetskraft och byggmaterial lär ha sjunkit med alla byggstopp. Någon borde ju se fördelen med detta. Man menar där att en investering är osäker eftersom människorn inte är lika benägna att låna sig till nya bostäder. Men ekonomin har ju alltid sett ut så här. Det hår upp och ner i cykler. Det kommer en högkonjuktur och jag tror den kommer snarare än vi tror. Den lär komma snarare än vi tror om stat och byggsektorn ser till att starta igång nya projekt.

Eftersom jag för tillfället inte bor i Linköping så har jag svårt att kommentera olika saker som händer rent fysiskt i staden. Jag försöker dock att besöka och reflektera olika projekt och debattföremål när jag väl kommer till Linköping. Den intressanta utställningen av Linköpings kanske starkaste utvecklare och identitetsskapare, Axel Brunskog, och bygget av brf Banken är några saker jag tittatde på senast. Novemberljus lär avnjutas vid nästa besök.

Jag har diskuterat och argumenterat på diverse forum den senaste tiden. Men även diskussionen kring Linköpings utveckling har stått still. Inga större uttalanden från Nimbysar eller bakåtsträvande arkitketer på länge.

Vad gäller egna förslag så sitter jag just nu och synar dels ÖP för Kallerstad och dels DP-förslaget för den nya brandstationen i Kallerstad. Jag kommer förhoppningsvis arbeta mig igenom dessa förslag grundlig och skicka in en kommentar om dessa så snart som möjligt. Studier och föräldraskap kräver ju sin tid om man säger så. Men så fort jag får fram några konkreta förslag så kan jag publicera dem kort här på bloggen, om intresse finns för detta.

Jag vill till sist nämna att vi i gruppen "storstad linköping" fortfarande arbetar med hemsidan. Den har tyvärr kommer ganska långt bak i prioriteringen under sensommaren/hösten, pga. andra privata åtaganden bland guppmedlemmarna. Men den är nära färdigställande för en första version snart, så se till att hålla ögonen och öronen öppna.

Kallerstads brandstation

2008-10-21T08:59:00.008+02:00

Det har diskuterats en del kring den nya brandstationen som ska byggas i Kallerstad. Man ska alltså bygga en helt ny brandstation invid stadens yttre ringled för att optimera stationens funktionalitet då den gamla platsen är ligger dåligt i den utväxta staden. Samtidigt får man loss bra med pengar för tomten där den nuvarande brandstationen står, invid Stångån och Storgatans förlängning till Stångebro. Ett plus plus läge när den nya centralstationen står klar. Planen är ute på samråd nu.

Brandstationer i Sverige ha en tendens av att bli slätstrukna och tråkiga, en estetik som uttrycker den överexploaterade nyfunkisens intetsägande linjer. Fantasilöshet. Se bara vår senaste tillskott i Lambohov. Liknande projekt kan man se överallt i Sverige.

Kallerstad kommer vara en viktig innerstadsdel på många sätt. Framför allt eftersom det kommer att bli Linköpings fasad mot E4 och entrén till staden från den samma. Det kommer att vara ett område som definierar både Linköpings framtidstro och den nivå på ribban som vi vill bygga vår stad. Därför tycker jag att det är otroligt viktigt att man arbetar med kvalitet in i detalj för att göra detta område till ett estetiskt tilltalande och spännande område. Våga gå lite utanför gränserna. Tänj lite på vad som är vanligt i Sverige.

Detta vill jag också ska gälla för brandstationen. Den kommer att ligga i anslutning till Kallerstadleden och norra infarten till staden och kommer med största sannolikhet påverka uppfattningen av hela området. Jag ser också att det är viktigt att man inte sprider ut området på alldeles för stor yta, utan att brandstationen anpassas till den täta stadsstruktur som kommer att byggas ut i området. Brandstationen, Fotbollsarenan och Cloetta Center kommer kanske vara de enda offentliga inslagen i området och bör därför också hålla samma arkitektoniska nivå som kommunen vill att byggherrarna ska hålla i området, estetiska riktmärken. Likt Turning torso i Malmö, även om det inte är en offentlig byggnad.

Det är vanligt att brandstationer ofta ser väldigt tråkiga och typiska ut, av någon anledning. Men det finns undantag. Som inspiration så kan jag visa hur arkiter har har haft en annorlunda arkitektur som grund, när man har gått in i projektet. Exempelvis en av mina absoluta favoritarkitekter, dekonstruktionisten Zaha Hadid. Hennes "Vitra fire station" i Tyskland är ett exempel på hur man kan skapa en brandstation som går lite utanför de vanliga "kommunala" arkitektoniska gränserna. Jag ser f.ö. gärna att Zaha Hadid bjuds in till arkitekturtävlingen kring resecentrum.

1 planområdet för brandstationen i Kallerstad | 2 den nya brandstationen i Lambohov | 3 Byrsta brandstation i Närke | 4 Ett exempel på disposition av brandstationstomten. Carlstedts Arkitekter. | 5 "Vitra fire station" av Zaha Hadid | 6 En konsthall av Zaha Hadid.

Hur tätt blir Kallerstad?

2008-10-15T10:29:00.009+02:00

Jag satt och läste igenom förslaget till ÖP för Kallerstad och resecentrum igen. Det är ju ett jätteintressant dokument som i princip innehåller planerna för Linköpings framtid. Jag har ju tidigare visat bilden på Hyllievång (ovan) många gånger om för att jag tycker den är ett utmärkt exempel på hur jag vill se att Linköping utvecklas. Den är tät och innehåller vackra urbana rum, såsom parker, avenyer och torg. Hyllievångs storlek och typ av struktur gör det därför ganska bra för jämförelse med Kallerstad.

Hyllievång är ett område på totalt 200 hektar, varav c:a 130 hektar (område 1, 2 och 3) är av innerstadsstruktur. Det är c:a 150% av Östra- och Västra Kallerstads sammanlagda planyta (c:a 90 hektar). Hyllie kommer totalt ha 7000 bostäder, varav uppskattningsvis 5000-6000 av dem ska finnas i Hyllies centrum. Hur många arbetsplatser, och därmed mängden kontors- och lokalyta, som ska finnas därvet jag inte. men jag antar att det handlar om samma proportioner som i Kallerstad, eftersom de har en liknande uppbyggnadstruktur. Hyllie kommer att ha en större park och en evenemangsarena, vilket bör motsvara fotbollsarenan i Kallerstad.

Det intressanta här är då att Kallerstads planerade 5 000 bostäder och 20 000 arbetsplatser gör att området bör bli minst lika tätt som Hyllies centrum. Med arenorna och "diagonalen" som mer handelkoncentrerat och med flygplastens bullerområde i åtanke så bör de flesta bostäder att lokaliseras i den norra delen, kanske också den östra delen av Kallerstad. Alltså i princip följa Kallerstaledens södra sida. Eftersom antal bostäder är viktigare att nå upp till (enligt ÖP Kallerstad) rent ekonomiskt så tror jag att vi kommer få se en ganska tät bostadsstruktur i områdets norra del. Inflygningszonen från flygplatsen har heller inte samma höjdkrav i den här delen av området. Därför tror jag starkt på att förustättningen för en och annan skyskrapa kommer att finnas där. Förhoppningsvis kommer vi att få se ett kluster av högre hus, 25+ våningar här i framtiden.

Marknadsför Linköping bättre!

2008-10-14T22:19:00.008+02:00

Jag har länge funderat över varför inte Linköping väljer att lyfta fram stadens kvaliteter framför svenska folket på ett bättre sätt. Som ni kanske vet så bor jag i Haninge, en vanlig "närförort" till Stockholm. Kommunen har c:a 75 000 invånare, varav huvudorten Handen har c:a 12 000. I kommunen finns några mindre arbetsplatser och någon större industri, exempelvis Coca-Cola. Uppskattningsvis skulle jag ändå vilja påstå att långt över hälften av alla arbetare i Kommunen pendlar till Stockholm varje dag. Pendeltåget tar 25 minuter mellan Handen - Stockholm C.

Vart vill jag komma med det här då? Jo, förutom några undantag såsom pittoreska Dalarö, så ser jag inte någon som helst fördel med att bo i Haninge jämtemot städer såsom Linköping, Norrköping eller Örebro. Här finns inga innerstadskvaliteter över huvudtaget och de allra flesta flerfamiljshusen är rätt sunkiga. Man har långt i tid att pendla från kommunen, då framför allt om man jobbar i någon av de nordliga stadsdelarna av Stockholm. Det jag dock framför allt ifrågasätter med att bo i Haninge, eller någon annan förort till Stockholm, är att hyrorna och bostadspriserna är skyhöga. En tvåa från 1960-talet i Handen kostar lika mycket som en sprillans ny och fin lägenhet på Järnvägsgatan i Linköping. Minst. Och bor man i Linköping så har man inte långt till varken jobb, skola, nöjen eller service.

Ska man sedan bo i förortens perifera villaområden, då får man lägga på ytterligare nån halvtimmes pendlingstid per tur och några miljoner extra för villan än i Linköping.

Jag vill inte helt tracka ner på Haninge. Det är en mycket bra förort i sammanhanget. Nära till kust och nära till friluftsområden. Men blir livskvaliteten lika bra ändå? Nej, är mitt raka svar. Det blir det inte.

Jag har pratat med många av mina vänner här uppe om detta och frågat varför man väljer att leva detta ganska stressfulla och dyra liv i förorten, och om de inte kan tänkta sig att flytta till någon annan stad. Det vanligaste svaret är naturligtvis närheten till famlij och vämnner. Detta kan jag helt klart förstå. Men de som inte har detta argument svamlar om "vana" och "jag har en kompis som flyttade till Borlänge, och han trivdes inte", mm. Jag skulle vilja påstå att det enbart beror på att de inte har någon som helst kunskap om Sveriges övriga städer. Man har hört talas om Göteborg, men dit vill man naturligtvis inte. "Det är ju Sveriges baksida". Man har aldrig haft chansen eller behovet att ta reda på vad övriga Sverige har att erbjuda, helt enkelt. Högre löner i Stockholm klipps direkt av högre hyror, dyrare pandling och dyrare service.

Jag är övertygad om att om bara städer som Linköping marknadsför sig bättre så skulle vi kunna locka massvis med familjer från Stockholms stressiga förorter. Det är vanligt att mindre närliggande städer som Trosa, Mariefred, etcetera lockar Stockholmare som vill bo billigare i villa. Man erbjuder då själva "familjelivet" i respektive kommun och sedan stadslivet genom närheten till Stockholm.

Det Linköping, gärna tillsammans med Norrköping, skulle kunna göra är ju att erbjuda hela paketet; villa i stad eller lantliv, stadsliv med puls och nöjen, världsuniveristet, en bred arbetsmarknad och god service. Och allt detta utan timmar av pendling varje dag, utan samma mängd stress, och för en betydligt billigare peng. Betydligt!

Det jag vill se är alltså en rejäl marknadsföringsoffensiv, gärna i TV, radio och tidningar, där man trycker på fördelarna. Visa vilket fint universitet vi har, vilka fina vattendrag, vilket starkt näringliv och stort utbud i handel och nöjen som finns. Berätta framför allt till vilken kostand man får detta och hur nära allt ligger.

Täthet och höjd

2008-10-12T21:33:00.006+02:00

Det råder ofta en förvirring kring ordet "förtätning" i diskussionen. Man tror ofta att förtätning och trängsel går hand i hand. Som jag ser det så är förtätningen en av flera delar som skapar kvarter av högstadsmässighet. En tät stad är en förutsättning för att ett område ska kunna erbjuda dess invånare ett starkt utbud av nöje och service. Då med e så kallad blandstadsstruktur med bostäder, arbetsplatser och fritidsrelatierade verksamheter kan blandas. Detta skapar en tryggare stad som lever dygnet om och som samtidigt ger möjlighet att minska på transporter, vilket är bra för miljön. En sådan tät stad ger också ett så pass stort underlag för att kollektivtrafiken (och annat service, naturligtvis) kan byggas ut med hlg kvalitet, som t ex. spårvagn i Linköping.

Yimbys skribenter har skrivit ett inlägg angånde blandstad som princip, som jag tycker är mycket bra. Det förklarar förhoppningsvis också de fördelar som vi är ute efter när vi arbetar för att detta också ska appliceras i Linköping i så stor utsträckning som möjligt.

* * * * *

Högsta punkten i Lund är både platsen och namnet på ett projekt innehållandes ett högt hus. Jag har inte sett några officiella siffror angående antal våningar eller totalhöjd, men det finns några bilder på det iallafall. Tengbom i Helsingborg står som arkitekter till det hus, som jag tycker ser mycket lovande ut. Framför allt den sista bilden här nedan.

Det ser på bilderna ut som att huset kommer att ha runt 26 våningar. Något sådant här skulla jag kunna tänka mig i struktur och utseende runt Djurgårdens centrum!

Nytt höghus i Djurgårdens centrum?

2008-10-08T14:03:00.010+02:00

Några, för mig, nya bilder på Djurgårdens centrum från utvecklarna Steen & Ström.

På denna bild ser man att det är planerat ett höghus vid centrumets södra entré. Husets 17 våningar ska innehålla bostäder och/eller kontor.

Centrumet kommer att ligga mitt i ett område med kvartersstruktur och endast vara "öppet" synligt mot norr.

Två entréer, en från norr och en från söder.

Entren mot norr (garnisonsvägen?) kommer att ha en mörkare fasad...

... och fasaden mot bebygglesen/torget kommer ha en mer glasad fasad.

Enligt Steen & Ströms hemsida är invigningen planerad till 2012. Byggstart för de första etapperna av Djurgården är planerad till 2010.

Ni kanske vet vad jag tycker om köpcentrum i allmänhet. Jag ser hellre att man har mindre lokala butiker och verksamheter blandat i bostadskvarteren. Samtidigt vet jag ju att det finns vissa typer av affärsverksamheter som inte kan integreras i stadskvarter. Förhoppningvis kommer detta köpcentrum inte helt döda alla mindre verksamheter och butiker på Djurgården.

Dessa fransmän...

2008-10-08T01:21:00.006+02:00

Hastigheten syns i gult uppe till vänster.

Videon talar för sig själv...

Flygplats

2008-10-07T17:54:00.005+02:00

Linköping har en av landets få privatägda flygplatser, vilket också gör det mindre beroende av statens villkor. Vad har Linköpings flygplats (LCA) för framtid? Hur stort är behovet och vems är det? Det finns framförallt två saker som ger tyngd åt LCA:s existens.

För det första så kommer SAAB garanterat ha verksamheten igång på flygfältet. En flytt av SAAB är som flytten med Kiruna, det krävs betydligt mycket vinning av det än vad som är troligt. Därför lär flygfältet vara operativt i minst ett par decennier framöver. För Linköpings näringsliv är närheten till en bra flygplats viktig. Tack vare satsningen på LCA och KLM, tillsammans med universitetet, så har exempelvis Toyota Industries förlagt sitt Europakontor i Linköping. Det bevisar ju att det är viktigt att det finns bra kommunikationer i staden, även genom flyget.

Sålänge som Linköpings flygplats ligger där den ligger så kommer den dock aldrig kunna bli en "storflygplats", dvs. i Arlandas storlek. Jag hoppas heller inte att det är målet. För den vanlige Linköpingsbon kommer alltid att välja flyg med plånboken och då är inte LCA ett alternativ, som det ser ut idag. Men för företagen i regionen, och för ett fortsatt högt etableringsintresse för Linköping, behövs ett bra flygplats med förvbindelser. Därför bör LCA bli en stor-"småflygplats" med anslutningar till större europeiska flygplatser.

Med Ostlänken kommer man som vanlig dödlig snabbt till Skavsta och Arlanda och därmed få en betydligt billigare resa. Något som inte är lika viktigt hos näringslivet, då de ser effektivitet och flexibilitet som något högre prioriterat.

Naturligtvis kan saker och ting förändras. Om Skavsta förlorar Ryan Air som kund så lär ett lågprisalternativ i denna regionen bli mycket mer efterfrågat. Då lär Kungsängen kunna ta många andelar, då redan många från Östergötland, som tidigare valt Skavsta, välja Norrköping. På LCA lär inte den kapaciteten någonsin kunna byggas ut utan att man försämrar möjligheterna för utbyggnad av innerstaden. Möjligvis kan man bortsa av de gamla planerna på en gemensam storflygplats i Norsholm, eller kanske bygga om Malmen till en storflygplats?

På ostfronten intet nytt...

2008-09-30T22:54:00.004+02:00

Bedrövligt, Åsa! Ännu en gång har man fått ett intetsägande besked om hur satsningarna på svensk infrastruktur kommer att se ut de närmaste åren. 43 miljarder extra ska satsas, men på vad vet man inte riktigt. Jag kan förstå att det är svårt att leva upp till de alla löften som socialdemokratin gav i tidigare mandatperioder. Ostlänken har ju tills fram till för några år sedan varit en vision mer än ett verkligt mål bland allmänheten. Det är ju därför det är så sorgligt att man inte sätter ner foten och visar att man menar allvar från regeringens sida, nu när debatten flödar och opinionen är uppenbart positiv.

Vi är nu inne i en ekonomisk nerförsbacke, om än inte så brant. Då är det ett ypperligt tillfälle att göra exakt sådana här satsningar från statens sida. Stora investeringar som skapar sysselsättning och optimism bland näringslivet. Det behövs den här sortens investeringar för både regionerna som för landet i stort. Nu när vår sittande regering har lyckats bunkra pengar på hög så förstår jag inte riktigt vad man väntar på.

30 miljarder kronor ska finnas för att från statens sida delfinansiera OPS-projekt med näringslivet. En summa som enligt infrstrukturministern kan växa om näringslivet är beredd att ekonomiskt mötas på mitten. Här har vi en liten ljuspunkt för Ostlänken. Samtidigt som staten under det närmaste året ska dra igång en parallell utredning för höghastighetstågens möjligheter till utveckling och finansiering, så vet vi att Ostlänken har ett starkt stöd från berörda regioners näringsliv. Förhoppningsvis kan dessa två faktorer leda till att vi snart kommer att få se en stark OPS-lösning för Ostlänken, inom några ett par år. Något som skulle kunna leda till byggstart inom fem år.

Kallerstad news!

2008-09-24T18:08:00.005+02:00

Okej, vi börjar med det som är mest intressant. Kommunen har nu offentliggjort de planer man har för Kallerstad, alltså utvidgningen av innerstaden mot öst.

Det är ett riktigt intressant och spännade förslag där man har satt innerstadskvaliteter i första rummet. Precis som vi vill ha det. Spårvagnar, kulturstråk, fotbollsarena och stadspark. Mycket finns det att läsa om i förslaget. tyvärr har man i det här skedet inte gått in på bebyggelsens höjd. Man har heller inte med något utpekat arenastråk som jag har efterfrågat, men det kommer å andra sidan finnas andra typer av huvudstråk som jag tror kan bli intressanta.

Stångåns stränder kommer att få den upprustning som de förtjänar och värmekraftverket kommer att flyttas på sikt, till fördel för innerstadsbebyggelse.

Även om jag ha en del synpunkter på vissa detaljer i planförslaget så ser jag ändå att man har lyckats göra en bra grund för Linköpings utveckling. Hur kvarteren i detalj kommer att utföras får man diskutera i ett senare skede.

Kolla gärna på kanallokals inslag angående Kallertad. Klick!

* * * * *

Sedan vill jag bara nämna att vi arbetar så snabbt vi kan på en hemsida för >>Storstad Linköping<<. Igår hade några av oss initiativtagera en liten träff i Stockholm för att diskutera utvecklingen av Linköping och av intressegruppen. Två positiva känslor kom ut från det mötet. Dels att vi alla är inne på samma spår och målbilden för gruppen börjar klarna mer och mer. Dels så var det en otrolig känsla att stå högst uppe i skrapan på Södermalm för att slinka ner en kall früsh och se ut över huvudstaden i solnedgången.

Att man inte byggde en skybar i Tornby City är för mig helkonstigt. Det skulle både skapa en positiv känsla bland invånarna kring höga hus men också ge invånarna en chans att få blicka ut över vår vackra stad. Jag kan bara hoppas på att det är ett tecken på att nya höga hus planeras i Linköping nya innerstadsdel.

En god och en dålig nyhet.

2008-09-06T11:30:00.004+02:00

Vi kan börja med det glädjande. Regeringen beslutade i torsdags att avslå överklagandet om byggnationen på parkeringen "Eddan" i centrala Linköping. Det handlar alltså om att ersätta en gammal sliten asfaltsparkering, granne till Trädgårdsföreningen, med ett nytt och fräscht bostadskvarter. Mera bostäder i city ger mer underlag för nöjen och service. Utmärkt. Dessutom kommer det ändå att finnas kvar parkeringar på tomten genom att man samtidigt bygger in dem i ett parkeringshus av glas. Det här kan bli riktigt snyggt.

Grattis Linköping, och alla ni som har kämpat mot Nimbysarna. Återigen måste man tyvärr dra ut ett projekt ända till regeringsnivå för att få bygga i stadskärnan. Det här projektet stör inte stadsbilden på något som helst sett. Snarare förskönar och förtydligar stadens form och rum.

En annan nyhet som är lite av det sämre slaget är att man hos kommunen nu bestämmer sig för att bygga ut den nya fotbollsarenan i Kallerstad för 5500 åskådare. Att man har höjt budgeten för arenan till det dubbla (130miljoner) är förvisso en bra sak, även om det borde ha fått kosta minst fem gånger mer.

När man nu väljer att bygga arenan på ett så sätt så att man kan bygga ut den ytterligare i etapper vill man anpassa sig till dagens behov. Det är väl en bra tanke. Men samtidigt glömmer man behov som finns men som inte är direkt knutet till publikunderlag. Ett kraftigt utvecklingsområde som Kallerstad behöver en stark profilbyggnad av högsta möjliga estetik. Fotbollsarenan är en stor möjlighet att kunna få fram den sortens monument till området. När man bygger en arena i etapper så¨är det svårt att få till en vacker estetisk helhet i varje etapp. Sannolikheten är större att arenan kommer att se ofärdig ut konstant. När man lämnar plats för nya läktare kommer stora hålrum att skapas kring byggnaden. Dessutom är det svårt att skapa en vacker och tilltalande design på en byggnad när olika byggdelar inte har koppling till varandra. Södertäljes fotbollsstadion (bilden ovan) är ett bra exempel på detta. Det ser ut som en byggplats med ställningar.

Mitt förslag är att man bygger en arena för 16 000 - 20 000 åskådare redan från start. En fotbollsarena är betydligt billigare både i konstruktion och drift än vad en ishall är. Det gör ingenting om arenan inte är fullsatt. Men se till att sätta ner foten och visa att man vill satsa på detta. Cloetta Center var en mycket dyrare satsning, och idag har man sett att det minst hade kunna byggas för 10 000 åskadare. För 300 miljoner kan man få en tilltalande arena som utmärker området och staden där idéer blir verklighet.

Visionärer driver utvecklingen.

2008-09-04T08:18:00.008+02:00

Idag kommer ett lite vasst inlägg. Jag vill helst använda mig av konstruktiv kritik i min blogg, men jag vet inte om det här kan tolkas som det.

I dagens Corren skriver vår självutnämnde stadsarkitekt och skönhetsråd, arkitekten Bo Sundberg, ett inlägg som ska skapa debatt kring Filbytergallerians nya fasad. Han frågar sig hur byggnämnden kunnat godkänna den nya skyltningen, som enligt honom tar upp allt fokus från torgets helhet.

"Storleken, den surrealistiska typografin och de sötaktiga, föränderliga pastellfärgerna är helt främmande för platsen."

Det är inte sällan han ger sig in i debatten, vilket enligt mig är bra. En debatt om stadens fysiska utveckling måste vara bred och innehålla argument ur många synvinklar. Men det är inte heller sällan som jag är av en annan åsikt än herr Sundberg.

I detta fall får jag dock delvis hålla med. Jag har inte sett skyltningen personligen, utan bara på bilder. Därför är det svårt att kommentera hur torgets helhet påverkas. Det jag kan säga är att det inte kan se värre ut än det gjorde innan. På bilderna ser det ändå ut som att man har ljusat upp fasaden, vilket är mycket positivt, enligt mig. Men som sagt, jag vill inte bedöma detta innan jag har sett det live.

Det jag dock vill anmärka på är hur han avslutar inlägget. Det är ingen nyhet att Bo Sundberg vill konservera mycket av staden. Han avslutar så här:

"Man kan naturligtvis se Filbyterskylten i samma kontext som de storstadsdrömmar som delvis ligger bakom planerna på den fjärde storstadsregionen. Det har blivit legitimt att ta för sig av den gamla staden, att förstora sig och synas med sina varumärken.

Men Stora torget som ett Piccadilly Circus eller Times Square – och Södra Ekkällan och Berga med sina höghus som ett nytt Manhattan – är bara löjeväckande."

Jag vet att Södra Ekällan inte är New York och jag vet att Stora torget inte är Times Square. Det är nog heller ingen annan som har misstagit detta. Men attityden han använder mot staden och de som vill utveckla den är nedlåtande. Han blandar gärna in de projekt som NCC, med glimten i ögat, har kallat för "Manhattan" för att belysa ett, som han vill få det, tecken på storhetsvansinne i Linköping. Detta är löjligt, eftersom det storhetsvansinne han perkar på egentligen bara är ett skämtsamt sätt att marknadsföra ett nytt område.

Jag vill istället uppmuntra alla entreprenörer som vill arbeta för att Linköping fortsätter att utvecklas och skapa välstånd i kommunen, precis som man har gjort i alla år. Stadens välfärd hänger på det. Om någon vill utveckla staden och satsa pengar i den så är ju detta ett gott betyg för Linköping. Naturligtvis måste man granska alla förslag till fysisk förandring, precis som Bo Sundberg gör, så att stadens arkitektoniska helhet bibehåller eller ökar sin harmoni. Men det han istället gör i denna artikel är att angripa varje försök till utveckling, urbanisering och visionäritet i Linköping. Och det är verkligen ett destruktivt beteende. Att skapa en opinion mot visionärer i staden på detta sätt, oavsett om idéerna i sig är tokiga, kommer att göra Linköping till en bortglömd och konserverad del av Sverige.

Diskutera och kritisera gärna det du tycker är anmärkningsvärt, men sluta se Linköping som en statisk stad som av någon anledning ska stanna i utveckling 2008.

London 2016?

2008-09-02T23:24:00.004+02:00

Jag brukar inte skriva om projekt utanför Linköping, men idag får det bli ett undantag. Jag var tvungen att skriva lite om det här projektet i London.

Man har räknat ut att London växer med c:a 100 000 invånvare per år fram till 2016, dvs. med 800 000 invånare. För att reda bot på den redan stora bostadsbristen så har man lekt med tanken att bygga ett 1500 meter (!) högt hus.

Huset skulle då kunna bebos av 100 000 invånare och innehålla allt som en stad i Linköpings storlek har, dvs. allt från vindkraftverk till universitet. Otroligt i dubbel bemärkelse. Jag tror inte att det finns en chans i Världen att detta projekt faller igenom. Inte innan 2016 iallafall. Men det är tydligt hur tänket går i arkitekturen och stadsplaneringens värld.

Prioritera innerstadens utveckling!

2008-08-26T22:36:00.005+02:00

Min övertygelse är att en prioritering av innerstadens utbyggnad mot Kallerstad är det bästa, kanske till och med det enda sättet fortsätta utveckla Linköping. Som det ser ut nu så känns det som att det saknas en samlad plan över var, hur och när projekt ska verkställas. Samtidigt läggs alltför mycket energi på att rita upp nya tomter i bostadsområden i periferin. Lägg istället kraft på att utveckla staden där det behövs som mest – på innerstaden. Det kommer i sin tur att generera mer intresse och därmed mer resurser till andra projekt i framtiden.

Det finns många intressanta projekt på gång i Linköping. Men att satsa på alla fronter samtidigt försämrar spetsen i stadens utveckling. Man måste se till att färdigställa projekt om man vill se attraktiv ut för potentiella investerare och inflyttande. Min önskan är att lägga all krut på innerstadens förtätning (projekt som t ex Banken), förtydligande av innerstadens gränser (ex Övre vasastaden), men framförallt på innerstadens utvidgning mot Kallerstad.

Framförallt bör man sluta med att funktionsseparera den bebyggelse man planerar. Jag skulle exempelvis vilja påstå att Djurgården som projekt har misslyckats med sitt syfte att vara ekoligiskt bara genom sin uppkomst. Man arbetar visst för att blanda funktionerna inom området, men missar då att man separera området från staden i sin helhet. Sedan ska den mesta delen av handeln att isoleras till ett nytt köpcentrum, vilket ändå riskerar långa resor även inom området.

En utbyggnad av Kallerstad skulle istället skapa en möjlighet att bygga ut ett område som helt skulle kunna sammanfogas med den äldre stadskärnan utan barriärer. Bygger man högt och tätt så finns all möjlighet att få plats med Linköpings kommande etableringar och byggprojekt för trettio år framåt, endast inom områdets gränser. Detta utan att behöva breda ut staden ännu mer. Innerstadens funktioner har ju naturligt blandats genom historien vilket har skapat en balanserad bebyggelse där människor kan gå och cykla mellan sina dagliga mål. Låt oss fortsätta bygga ut innerstaden i detta mönster. Stångebroparken och den nya centralstationen kommer att bäddas in i den nya stora stadskärnan.

I mitt tycke bör man lägga alla planer på bostäder utanför den riktiga stadskärnan på hyllan, och istället koncentrera all energi på utvidgningen av innerstaden i Kallerstad. Linköpings stadskärna är väldigt liten i förhållande till invånarantalet och staden är en av de mest utspridda i Sverige. På grund av Tornbys starka frammarsch har stadskärnans betydelse för invånarna och besökare minskat än mer. Byggandet av innerstad har inte hållit en jämn takt kontra invånarantalet sedan man under miljonprogrammet byggde ut bostadsområden i periferin och under kommunreformen inräknade massor av mindre orter till kommunen. Det är dags att låta innerstaden växa ordentligt och få en kärna som utvecklas snarare än urholkas.

Sveriges modernaste handelsstad.

2008-08-20T23:15:00.008+02:00

Tornby köpcentrum. En av Linköpings största turistattraktioner? Det är inte utan glädje och stolthet som man har följt Tornbys utbyggnad till Sveriges näst största handelsområde sett till omsättning. Man lockar hit människor från hela länet och ännu längre för att konsumera och ge skatteintäkter och jobb åt Linköpingsborna. Visst är det underbart? Det är nog också därför man med kisande ögon ser på medan kommunen låter exploatörer totalt sluka upp mark i Linköpings närhet, för att ytterligare bebygga staden med stora plåtklädda ramverk i intetsägande kulör. Snabba pengar är trygga pengar.

Tornbys utbyggnad har visat sig vara en av de viktigaste kuggarna i Linköpings utveckling under de senaste femton åren. Många nya jobb har kommit till staden och konsumtionsturismen ökar. Jag är medveten om att Linköping inte riktigt hade varit samma stad med samma förutsättningar om inte Tornby hade funnits. Jag vill heller inte förringa den ekonomi och tursim som området har genererat. Men denna externhandel symboliserar ett föråldrat samhälle med bilen som förstahandsval vid transport och där funktionen enligt näringslivets regler är viktigare än den upplevda miljön. Det var okej då, men inte idag eller i framtiden.

Men ur en stadsbyggnadsmässig synvinkel är området en katastrof. Den rent av uppmuntrar människor att använda bilen då avståndet mellan konsument och handel är så stor att inga alternativ är att föredra. Gratis parkering, vilket är en förutsättning för områdets existens, gör inte saken bättre. Dessa saker går helt emot den nyurbanism som kommunen säger sig ha koverterat till. Var är kärleken i stadsbyggandet? Man säger sig vilja skapa en skönare arkitektur och så smäller man på en inglasad fasad med logotyper på framsidan av en oslöjad plåtbarack. Det, mina damer och herrar, är inte vacker arkitektur. Måste jag säga att jag är skeptisk till planerna för Mörtlösa?

Så här sitter vi med ett växande handelsområdet som ger positiva effekter till kommunen som andra städer skulle döda för. Men samtidigt går det inte att blunda för hur ful staden blir. Min dröm vore att man integrerade all ny handel, och med tiden också förflyttade den existerande externhandel, i staden till den nya innerstaden "Kallerstad". Låt bottenvåningarna fyllas med dessa butiker, restauranger och caféer. Sällanköpsvaror skulle kunna lösas med showrooms, där konsumenten kan titta och känna på produkterna och sedan få hämta ut dem på ett externt logistiklager eller få dem levererade hem. Detta skulle med fördel även kunna gälla bilaffärerna. Detta skulle göra Linköping till poinjär med ett unikt och modernt sätt att tackla externhandelns förstöring och cityhandelns urholkande. Detta skulle skapa rubriker utåt som kan locka många etableringar.

Flytta tillbaka butikerna och restaurangerna till staden, till människorna. Minska avstånden och uppmuntra till promenader. Linköping säger sig vilja vara staden med det lilla extra. Gösta Gustavsson, kommunalråd i Linköping, uttalade så sent som igår om hur han vill ta efter Malmö och deras visionära sätt att arbeta. Jag hoppas innerligt att det betyder att man också i Linköping kommer att höja blicken och raka på ryggen.

Potentialen finns. Visionerna finns. Idéerna finns. Finns modet?

Avvägningen

2008-08-17T23:29:00.003+02:00

I fredags kunde man läsa en "ledare" där man tar upp problematiken kring den ökande efterfrågan på landsortstomter. Man belyser då de ökade kostnaderna för den kommunala servicen, såsom kollektivtrafik, skolor, etc. som följer när folk flyttar ut och bor glesare. Det idealiska boendet, ur miljö och kostnadssynpunkt är ju den täta staden där avstånden korta och underlagen för service är större. Man bör alltså vara försiktig när man godkänner detaljplaner för boende ute på landsbygden. Det kan bli dyrt.

Jag håller delvis med i resonemanget. Det är helt klart att det blir billigare för kommunen att bygga bostäder inne i staden, där man får ut betydligt fler personer per meter vattenledning, etc. Men samtidigt måste man se den större bilden. Ur ett större perspektiv så är det minst lika viktigt att Linköping kan erbjuda en varierad typ av boende. Det är just det som kommunen är någorlunda unik med, vilket därmed locka nya medborgare. Linköping ska kunna erbjuda människor både den pulserade storstaden och den lugna glesbygden. Detta för att inte missa att locka hit nyckelpersoner för näringslivet eller skrämma bort ambitiösa studenter. Helt enkelt för att inte missa chansen att få hit och behålla kompetens. Det skulle kunna kosta mer i ett längre perspektiv.

Linköpings vackraste byggnad!

2008-08-16T22:02:00.004+02:00

Jag tänkte att vi kunde rösta fram Linköpings vackraste byggnad. Vi har ju några riktigt fina pärlor både från idag och från förr. Droppa alla förslag ni kan komma på här på kommentarer så ska jag sammanställa en lista som går till final.

Bygg mer!

2008-08-16T17:53:00.008+02:00

I en artikel i Linköpingstidning:s nätupplaga kan man läsa om bristen på bostäder och de konsekvenser som följer. Det är intressant att läsa om hur många projekt är "på gång". Men få byggen är igång.

Linköping behöver fler bostäder för att fullt ut kunna utnyttja den attraktivitet som staden har. Man har många större byggprojekt planerade, men det är väldigt få som byggs. Jag har framför allt stora förhoppningar på Kallerstad, utbyggnaden av innerstaden. Det projektet borde kunna sätta igång ganska snart eftersom den första delen av utbyggnaden ska byggas i samband med bygget av den nya fotbollsarenan. Den, i sin tur, måste ju byggas snarast eftersom den är en förutsättning för bygget på Folkungavallen.

Ett annat intressant projekt i Linköping är Övre Vasastaden. Det senaste där är att detaljplanerna är så gott som klara. Man har reviderat planerna lite från tidigare. Dels handlar det om en ökning av antalet lägenheter samt antal våningar, vilket jag tycker är oerhört positivt. Sedan har man delat upp bygget i två etapper istället för de fyra som först planerades. Detta för att kunna snabba på bygget mer. Den första etappen går från korsningen vid priso till Gomér & Andersson. Den andra fortsätter ända bort till Bergsrondellen. 2000 lägenheter ska det till slut bli. Industrigatan kommer också omvandlas till en s.k. stadsgata.

Enligt Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Muharrem Demirok så kommer området bli mer av ett innerstadsprojekt än tidigare. Åtta våningar i snitt(!) och två stycken högre byggnader på upp till 14 våningar säger ju att det kommer bli relativt tätbebyggt, även om jag hade önskat högre punktbyggnader.

Gamla skisser

2008-08-10T12:01:00.001+02:00

Jag jobbade en del med skisser för brandsstationstomten i våras. Dels den del där brandstationen står, men också på bebyggelsen som följer Stångån mot Drottningbron.
Jag tänkte att jag skulle lägga ut lite bilder på det material jag jobbade fram. Dessa är inte alls meningen att vara estetiska förslag, utan snarare volymförslag. Det är just sådana har proportioner jag vill se på tomten. Denna mark kommer att bli ett av Linköpings absolut bästa tometer. Så se till att utnyttja den maximalt.

Inspiration

2008-08-09T11:10:00.010+02:00

Jag var bara tvungen att lägga in några bilder jag kom över på KLP-bygget i Oslo. Det är precis sådan här bebyggelse som jag vill se i Kallerstad. Tänk er att vägen som passerar nedanför byggnaderna är Norrköpingsvägen, och AL-gymnasium är hitom. =)

Låt sedan fotbollsarenan titta fram mot Norrköpingsvägen några hundra meter österut, likt denna byggnad

E4

2008-08-09T11:02:00.002+02:00

Tanken var att vi skulle få se nya digitala informations-/välkommsskyltar av glas på E4:an nu i sommar. Men upphandlingen överklagades och fick göras om,så nu får vi vänta lite till. Men de kommer förhoppningsvis upp snart.

Varför är det viktigt vad man har för skyltar då? Jo, för att de är en del av helhetsintrycket av Linköping. Många många människor passerar Linköping på E4:an varje dag, särskilt nu under semestertider. Tyvärr så märker inte alla av vår fina stad. Man ser några flygplan och känner doften (?) från biogasanläggningen och Gärstadverken. Men enligt förslaget till ny översiktsplan för staden så vill man aktivt börja arbeta för att utnyttja detta utmärkta skyltfönster som kommunen ändå har att använda.

Man vill gärna få upp en bättre skyltning för att förbereda de passerande handlar det om att skapa bebyggelse mycket närmare E4. Det finns ju redan färdiga planer för Mörtlösa, som kommer att komma direkt intil östra infarten. Sedan har man lite mer långsiktiga planer. Bland annat bebyggelse i Ullevi/Tift mot motorvägen. Ett förövrigt exemplariskt omnråde för ett nöjesfält, i närheten till E4 och Tornby. Man vill också gräva ner de stora kraftledningarna som följer parallellt med motorvägen.

Stångåstråket är något som man bör fundera lite. Gör man detta rätt så skulle man kunna markera Kinda kanal med en härlig bebyggelse kringa kanalen och dess passerande under E4. Samtidigt så skulle man seriöst fundera på att höja upp bron så att segelbåtar kan passera under motorvägen.

Det finns som sagt mycket man kan göra för att förbättra intrycket av Linköping hos de som passerar oss på E4. Och mycket verkar vara på gång hos kommunen. Så se till att våga satsa på dessa projekt. Jag är medveten om att det kan vara svårt att beräkna resultaten från sådana satsningar i rena siffror, men jag är övertygad om att det skulle öka Linköpings tillväxt ordentligt. Om inte annat så skulle det ge en mer represantativ bild av Sveriges femte största kommun.

Om höga hus och varför de behövs i Linköping.

2008-08-05T23:09:00.002+02:00

Skyskrapor är idag en symbol för ett framgångsrikt område. Det kan handla om en stad som New York, eller om ett lyxigt bostadsområde som Västra Hamnen i Malmö. Det beror i första hand på att man från början använde sig av höga hus för att utnyttja den redan dyrbara marken som huset skulle stå på. Och därför är höghuset som symbol kopplat till en dyrbar mark. Men attraktiviteten är också direkt är kopplat till höga hus kräver en mer avancerat byggteknik, vilket kostar betydligt mer resurser. Byggnaden blir då en slags bekräftelse på att det närliggande området har en så pass hög potential att det är värt att investera dessa resurser på ett sådant projekt.

En hög byggnad blir också en igenkännande symbol, ett utropstecken, för ett visst geografiskt område, vilket stärker dess identitet. Detta gör att området får en betydligt starkare karaktär och marknadsföringsmässig konkurrenskraft i jakten på etableringar. Symboliken hos höghus ligger i vårt undermedvetna. Därför är också symboliken hos i höghus otroligt viktig och bör absolut inte underskattas.

I slutet av 1800-talet byggdes den första skyskrapan i Världen. The Home Insurance Building. Den byggdes i ett expansivt Chicago där urbanisering skapade tryck på tomter inne i stadskärnan. En skribent i den lokala tidningen tycks ha myntat begreppet ”skyscraper” då huset verkade vara så högt så att det skrapade i skyn. Hiskeliga tolv våningar skulle det slutligen bli. Knappt högre än Kannanhuset i Tannefors.

När städerna blev större och ekonomin växte ökade efterfrågan på tomtmark i stadskärnorna. Att man byggde på höjden var ett sätt att maximera användandet av den eftertraktade tomtmarken. Den geografiska placeringen var mycket viktigare för hundra år sedan än det är idag. Eftersom de stora byggnaderna tog ett mycket stort visuellt anspråk så blev de ganska snabbt en symbol för det omkringliggande området, dvs. ett eftertraktat och välmående område med ekonomiska framgångar. I och med att fler och fler starka marknader i Världens tillväxtstäder fick skyskrapor förstärktes skyskrapornas symbolvärde som tecken på ett välmående finansiellt centrum.

Med tiden, när symbolen av skyskraporna hade rotat sig hos människan, började man utnyttja symboliken för att istället sätta fart på ett område man önskade tillväxt i. Skyskrapan var ett tecken på att det satsades på just det området, vilket betyder att någonting riktigt, riktigt bra borde finnas att hämta där, annars hade man ju inte byggt huset. Ett bra exempel på detta är Dubai. Man utnyttjar alltså människans uppfattning av skyskrapor för att skapa en större attraktivitet för ett visst område.

I Sverige förknippar man ofta höga hus med ett grått, kvävande och trist bostadsbygge i förorten. Det har direkt koppling till att den nästan uteslutande enda erfarenheten är miljonprogrammets monument över en mestadels misslyckade stadsbyggande. Man så har det inte alltid varit. De första höga husen vi byggde i Sverige var de två 16 våningar höga Kungstornen i Stockholm. Inspirerad över det tidigare nämnda symbolvärdet som en skyskrapa besitter tog arkitekten med sina upptäckter från kontinenten för att applicera i Stockholm. Något som höjde Stockholms stadsbyggnad till en helt ny nivå. Dessa två torn kan räknas som skyskrapor eftersom de var riktigt höga, även internationellt sett, på sin tid. Även om Sverige har fått några lika höga eller något högre hus efteråt så är de inte alls lika spektakulära, eftersom skyskrapor internationellt sett har höjts flera snäpp ytterligare, både vad gäller höjd och estetik. Endast Malmös 190 meter höga Turning Torso kan räknas som en svensk skyskrapa idag.

Annars relaterar som sagt svensken ofta höghus till en misslyckad miljonprogramsbyggnad i förorten. Men miljonprogrammets misslyckande ska inte klandras på husens höjd. Det är så många andra faktorer som har bidragit till förortens förfall. Framför allt de sociala problemen som skapades av att endast den lägre medelklassen flyttade dit. Dels var det också att miljonprogrammen byggdes ut baserat på ett förväntat levnadsmönster som inte var riktigt utvärderat. Kvantitet före kvalitet kanske man skulle kunna säga, även om det är lite orättvist då man inte hade samma kunskap om husbyggande som man har idag.

Varför behöver städer som Linköping höga hus då? Ja, egentligen behövs dem ju inte alls. Man skulle kunna bygga ut hela kommunen full med enplanshus. Men av precis samma anledning som man bygger höga hus i övriga världen så kan man hitta stora fördelar. Fördelar som också kan användas här. I den moderna stadsplaneringen vill man använda sig av högre bebyggelse för att förtätat städerna och minska avstånden mellan människors vardagliga mål. Det vill säga från hemmet till jobbet, skola eller affären. I och med ett mindre avstånd med dessa mål på gång- eller cykelavstånd kan man minska bilismens tunga miljöbelastning. Och inte tala om den fara för liv som trafiken medför.

Men vissa mål kommer ju att hamna tillräckligt långt bort att det inte går att ens cykla mellan målen, när en stad växer tillräckligt stor. Då hjälper en tätbebyggd stadsplanering till att skapa tillräckligt bra underlag för en effektiv och attraktiv kollektivtrafik. Det vill säga: ju fler som bor i närheten av en busshållplats, ju fler kommer att åka buss. Ju fler som åker buss, desto bättre fordon och tider kommer att erbjudas.

Så att bygga högt innebär många fördelar i en urban miljö. Därmed inte sagt att det ska byggas ”stad” överallt. Det kommer naturligtvis finnas ett stort behov av att få bo glest på landsbygd eller i områden med enfamiljshus. Däremot bör man se till att applicera den moderna stadsplaneringen där man väl ska bygga med innerstadskvaliteter.

Så vi kan både ta lärdom av, och utnyttja, det historien har visat. Nämligen att höga hus kan ge många positiva effekter. Dels det som vi strävar efter i modern stadsplanering; att minska avstånden i staden. Dels också skapa identitetsgivande symboler för staden som markerar tillväxt och tilltro. Man ska aldrig underskatta kraften i symboler. Det är inte för inget som i princip alla olika kulturer vi har och haft på jorden använder sig av dem.

En titel

2008-07-25T21:30:00.002+02:00

Nu ligger vi i startgroparna för den nya hemsidan och vår grupp. Vi saknar dock ett namn. Därför vore det intressant att få lite förslag. Namnet på gruppen, tillika hemsidan, bör förklara vad det är vi strävar åt.

Gruppens uppgift är framförallt att arbeta för en större, högre, tätare och mer livfull innerstad i Linköping. Allt detta för att skapa förutsättningar för större utbud vad gäller nöjen, arbeten och bostäder. Vi vill samtidigt se en modernare och mer varierad arkitektur.

Förlsag som hittills har kommit upp är:

vision:Linköping - www.visionlinkoping.se

Storstad Linköping - www.storstadlinkoping.se

Idéverkstaden Linköping - www.ideverkstaden.se

Skönhetsrådet Linköping - www.skonhetlinkoping.se

Idésmedjan Linköping - www.idesmedjan.se

Moderna Linköping - www.modernalinkoping.se

Fler förlsags välkomnas varmt. Se till att gnugga geniknölarna!

Det händer i city

2008-07-19T13:46:00.022+02:00

Jag var ute och gick i city och såg till min förtjusning att det händer mycket där. Det handlar inte bara om nya etableringar utan även om större renoveringar. Filbytergallerian får exempelvis en större utbyggnad. Burger King flyttar in till Apotekts gamla lokaler och många fler butiker flyttar i Sandrews gamla biolokaler. På bilden ser det ut som att gallerian kommer få en tredje våning.

Den renovering av entrén som Byggvesta AB hade planerat hoppas jag dock stannar på ritbordet. Gallerian ligger vid ett av Sveriges vackraste torg. Där finns uteslutande sekelskifteshus, förutom det horribla Filbyterhuset då. Helt klart är att huset behöver en helt ny fasad som passar in i den annars så vackra helheten. personligen skulle jag vilja se en fasad med sekelskiftesarkitektur, fast med modernare inslag såsom stora glasytor. Glaset ger inget kraftigt inslag i helheten, därför anser jag att det vore väldigt smart. Entrén till Sturegallerian är ett bra exempel där moderna inslag ger en snygg och attraktiv stil, men som samtidigt behåller det vackra i den äldre arkitekturen.

Jag befarar att en mindre renovering av Byggvestas mått skulle skjuta upp en ordentlig ombyggnad med minst trettio år. Vad jag förstår så har nu Byggvesta försvunnit ut ur bilden i och med försäljingen av Filbytergallerian till det skotska bolaget Aberdeen Property Investors. Förhoppningsvis har deras entréplaner det också.

Länge har ju också Gränden haft en stor ombyggnad på gång. Många fler butiker ska in i gallerian, bland annat det tyska Newyorker. En helt nya entré har byggts och gallerian får ännun fler butiker. Enligt ett förslag till ny detaljplan så vill man ge ägarna till Gränden ännu större frihet för användning och utformning av fastigheten. Inte fel alls enligt mig, eftersom det visar att kommunen vill ge företagen de bästa förutsättningarna för etableringar, mm.

Även ett nytt programförslag till Gyllen har tagits fram. Gyllenhuset ska få en ny entré, och enligt tidigare rykten ska butikerna längs med Repslagaregatan kommer att öppnas ut mot gatan. Spännande!

Den största omdaningen görs dock kring Tanneforsgatan, gågatan mellan Stora- och trädgårdstorget. En ny stenbeläggning kommer att läggas, med vad som ser ut som spots i marken. En del av fasaderna kommer också att renoveras och fler våningar kommer att användas som butikslokaler. Linlöpings stora handelsstråk kommer få en välförtjänad facelift! Det ska vara färdigt i november.

Jag har en vision om att totalrenovera Skäggetorps centrum. Det en gång stora och välbesökta centrumet har gått ner sig helt. Efter systembolagets flytt till Tornby så lär besöksantalet sjunkit rejält. Det är dags att glömma det gamla och tänka nytt. Jag skulle vilja se en total makeover, där man ändrar inriktning helt och hållet. Istället för att konkurrera med Tornby så bör man se till att få kompletterande verksamheter istället. Jag skulle vilja se ett nöjespalats byggas där. Tänk Hero City vid Kungens Kurva / Skärholmen, med biografer, arkadhallar, sportpub och restauranger, mm. En plats där man kan komma och låta sig underhållas.

Jag vet att det är det som innerstaden är till för, men på samma sätt som Tornby så lockar något sådant en mycket större kundkrets. De som åker till Linköping från övriga delar av länet åker oftast till Tornby för att handla. Även om innerstaden finns så söker man sig inte dit. Då har man en egen liten biograf eller bowlinghall. På samma sätt så tror jag att ett sådant här nöjescenter skulle draga en kundkrets som inte väljer Linköping överhuvudtaget.

Koppla samman detta nöjescenter med ett lätttillgängligt transportstråk, typ linbana som det talas om i Kungens kurva, så att centret på ett naturligt sätt hänger ihop med Tornby city. Tänk alla turister sommartid som skulle kunna välja att åka in från E4:an för detta. Det skulle garanterat ge en synergieffekt då det kompletterar Tornby och dess kunder utmärkt.

Uppstartsträff 12/7

2008-07-09T20:08:00.003+02:00

Då var det tänkt att vi skulle ha en uppstartsträff för alla intresserade av Linköpings urbana utveckling!

Nu på lördag, den 12 juli, tänkte vi träffas för att snacka igenom lite idéer och tankar kring Linköpings utveckling. Meingen är att mötet ska lägga grunden till den lobbygrupp vi har talat om. Vi kommer diskutera lite ramar och mål som vi vill arbeta åt mm. En hemsida är på gång, så vi får ett bra forum för diskussioner och idébollande.

Kom gärna förbi på lördag! Alla som är intresserade är välkomna! Ta gärna med er förslag eller idéer som ni har.

Vi träffas upp på Scandic Linköping City i lobbyn klockan 14.00 lördagen den 12 juli!

Fotbollsarenan III

2008-07-05T10:07:00.007+02:00

I dagarna lade kommunen ut ett detaljplaneprogram för arenaområdet i Kallerstad. Jag har sneglat igenom detta och det verkar som om man har någorlunda höga ambitioner för området.

Man ska alltså bygga en fotbollsarena för 12.000 åskådare (efter sista etappen) och bygga tät innerstad runt arenan och vidare mot Cloetta center och den befintliga innerstaden. I det området som nu berörs vill man ha 500-800 bostäder och upp till 95.000 kvm butikslokaler uppdelat i fyra till fem kvarter. Verksamheter ska finnas i lokaler i bottenvåningarna och vissa kvarter kommer att vara kontorskomplex. En träningsplan kommer också att ingå i planområdet.

Enligt förslaget till översiktplan för staden så vill man bebygga hela kallerstad med blandad bebyggelse av bostäder, kontor och kommersiella lokaler. Man vill få en stadsbild som blir en naturlig utbyggnad av den befintliga innerstaden, med dess karaktär i en modern tappning. Man måste naturligtvis skapa rätt förutsättningar för respektive funktion.

Om man vill ha x kvm butikslokalyta, så bör man se till att tillräckligt många sådana fastigheter får ett bra skyltläge i området. Vidare bör på samma sätt bostäder byggas så att man slipper yttre störningar som buller och trafik mm. Om man då ska se på Kallerstad i synnerhet så bör det smartaste vara att fokusera på butiker och lokaler runt de stråk som uppkommer mellan arenorna och stråket från området mot innerstaden. Bostäder bör lokaliseras längre bort från Norrköpingsvägen för att få så mycket skydd från buller och trafik som möjligt. Däremot torde Norrköpingsvägen vara utmärkt för kontorslokaler som får en bra skyltning mot Norrköpingsvägen, direkt kontakt med större vägar och närhet till nya centralstationen för arbetspendling, men samtidigt inte heller har samma bullerkrav som bostäder.

Programmet visar tre olika fall av hur arenan kan placeras i området. Man kallar det för alt. X, Y och Z, varav det sistnämnda verkar vara det man föredrar helst.

Här kan man se att man placerar arenan på planområdets östra sida. Markparkering kommer att lokaliseras rakt norr över och träningsplanen på andra sidan Norrköpingsvägen kommer träningsplanen att ligga. Väster om arenan kommer således kvarteren att byggas. Nackdelen med detta förslag är att det inte blir någon torgyta i direkt kontakt med arenan, vilket minskar det visuella intrycket av arenan för människorna som rör sig i området. Arenan kommer dock synas bra från Norrköpingsvägen.

Det mesta i det här planförslaget tycker jag är bra, men det finns en del saker som jag skulle vilja tillägga. Dels så står jag fast vid min tanke om ett arenastråk som sträcker sig mellan Cloetta center och fotbollsarenan. En aveny eller ett långsträckt torg där uteserveringar får god plats i bottenvåningarna av husen runt omkring och med hotell. En naturlig plats för uppladdning inför evenemang, men samtidigt en plats med restauranger och butiker för de boende i den delen av innerstaden. Det är uppenbart att om innerstaden växer så pass mycket som planerat så behövs en avlastning för nöjeslivet från Ågatan, och här finns då en möjlighet att utforma ett nöjesstråk från början vilket ger bra förutsättningar ur bl a. säkerhetssynpunk etc.

Man bör också se till att bygga några högre byggnader i området som påvisar betydelsen av området. I och med inflygningszonen till flygplatsen så finns det stora begränsningar för bygghöjden i planområdet, med det området som ligger rakt öster om planområdet har bättre förutsättninga ur den aspekten. Redan nu kan byggnadshöjden vara dryga 60 meter där, men om/när landningsbanan förlängs så kommer det taket att höjas. Minst en 100 m hög byggnad bör kunna stå där.

Jag undrar också hur mycket man vågar satsa på arenan vad gäller estetiken. Man nämner i programmet att man ser arenan som en stor symbolbyggnad för staden, men vad jag förstår så är det fortfarande de futtiga kanppa 70 miljonerna man har i budget. Förhoppningsvis kommer man kunna fördubbla eller kanske tredubbla den summan om man bygger in en galleria, hotell och/eller kontorkomplex i arenan. 15.000 åskådare skulle itne heller vara dumt. Tänk vilka konserter man skulle kunna få hit.

Djurgården

2008-07-02T21:21:00.008+02:00

Återigen har det varit ett längre glapp sedan det förra inlägget. Det ber jag om ursäkt för. Jobbar 11-12 timmar i snitt per dag, så det blir varken ork eller tid över för mycket annat. Jag tänkte först ta upp lite nyheter kring Djurgården. Det verkar som om man jobbar på bra hos kommunen vad gäller planering och fortskridning av projektet.

Några uppdateringar har gjorts på hemsidan. Bland annat har man lagt ut regler för prekvalificering, alltså vad kommunen har för önskemål från entreprenörerna.

Det är alltså område B som ska bebyggas först. Här är meningen att stadsdelens centrum ska ligga. Man har skrivit avtal med Steen & Strøm om att låta bygga ett köpcentrum på 25.000 kvm butiksyta där. Steen & Strøm är ett stort Norskt företag som äger många gallerior runt om i Norden, bland annat Hageby centrum i Norrköping, Marieberg i Örebro och EMPORIA i Malmö.

Förutom köpcentrumet så ska det byggas runt knappt 2000 lägenheter i samma område. Det betyder att området kommer bli riktigt tätbebyggt, vilket jag välkomnar. En annan sak som jag tycker är riktigt viktigt och bra att man tar upp är:

"Linköpings kommun avser att stimulera och gynna
hållbar och nyskapande arkitektur i stadsdelen
Djurgården - ett exempel bland många andra
kan vara trähusbyggande i många våningar. För
enstaka byggnader med stark och tilltalande arkitektonisk
utformning kommer kommunen att
tillämpa ett starkt rabatterat markpris."

Man visar att man har en hög ambitionsnivå på området och att det absolut inte är något dussinprojekt!

Link-Link har nu också invigds med sin första busstur. Linjen går mellan Resecentrum och Mjärdevi Science park via bl a. universitetet. Man har nu byggt helt planfria vägar enbart för busstrafik, vilket både ökar säkerheten och ger en större tidsmässig konkurrens. Med tiden kommer Link-Link bli spårbunden.

För er alla som följer den här bloggen och utveckling i Linköping lite närmare så kan jag meddela att vi är ett gäng som kommer att mötas upp denna månad, antagligen den 12 juli. Vart det blir vet vi inte än, så när som på att det blir i Linköping, men mer info kommer. Hör av er till mig på mailen robin_andersson@email.com, eller skriv en kommetar till inlägget om ni är intresserade eller har några frågor. Magnus gör ett jättejobb med hemsidan som förhoppningsvis är under drift snart. Ett smakprov på utseendet kan nu få här nedanför. Bra jobbat Mange!

Hur bygger man en modern och framtidssäker stad?

2008-06-20T22:42:00.008+02:00

Jag är medveten om att det är lite glest mellan inläggen. En stressig tentaperiod har avlösts med en lika stressig inlärningsperiod på jobbet. Men jag kör så mycket jag hinner. Till skillnad från bristen av tid så är idésprutandet inga problem.

Jag skrev förut ett svar på ett inlägg på forumet för stadsdelen Djurgården. En debattör menade att bristen på väl tilltagna villatomter bör påverka kommunen att just planera för sådana i Djurgården. Jag säger däremot att Djurgården är alldeles för värdefull mark för att det ska användas till sådana ändamål, även om jag håller med om att det är något att arbeta med för andra delar av Linköping.

Jag började då fundera på hur jag själv anser att en modern innerstadsdel med blandad bebyggelse i allmänhet ser ut. Först och främst så anser jag att man bör bygga så hållbart som möjligt ur ett ekologiskt och socialt perspektiv. Med ekologiskt menar jag att man bör uppmuntra till att verksamheter i området som använder sig av närproducerade produkter och råvaror. För att underlätta för detta så tror jag starkt på en inriktning av mindre butiks och serveringslokaler i gatuvåningarna istället för större stormarkander. En liten, mer nischad verksamhet tror jag har bättre kunskap om och större passion till varorna, vilket skapar en större kunskap om varorna hos konsumenterna. Samtidigt skapas en närmare dialog mellan parterna som i sin tur ger en större chans till påverkan från konsumenternas önskemål. Den ökade förståelsen och konsumentpåverkan kan verkligen vara en fördel för de ekologiska, närproducerade alternativen. Och så är det framför allt mycket mysigare!

Att bygga hållbart ur ett socialt perspektiv handlar egentligen om att ge alla sorters individer en miljö att växa i. Genom bra utrymme för kvalitetsrekreation och god arkitektur kan man skapa ett samhälle med en känsla av tillhörighet för alla boende i området. Detta bör naturligtvis tillämpas både på nya och redan befintliga stadsdelar. Så som jag ser det så måste man tänka väldigt mycket på dessa aspekter om man ens ska lyckas bygga en modern stadsdel.

För att sedan gå in lite på den fysiska strukturen, så ser jag gärna att man ser till att man fortsätter bygga ut enligt det befintliga stadsmönstret när man bygger ut innerstaden. Staden ska bestå av en tät kvartersstad där gator och gränder bildar ett intressant rutnät som omsluter varje kvarter. Kvarteren byggs med gemensam grön oas på innergårdarna. Titt som tätt så bygger man en större anlagd park (en mindre version av trädgårdsföreningen) istället för ett kvarter i några av "rutorna".
Rutnätet av vägar och gränder är med fördel ej helt symetriskt utan får gärna korsas och krökas lite för att göra varje tomt lite intressantare och därmed skapa något unika förutsättningar för arkitekterna och för rumsbildningen.

Naturligtvis måste det också finnas plats för större villatomter (inte de kolonilotter till hustomter som säljs idag), men de bör lokaliseras något längre från stadskärnan. Innerstaden ska definitivt vara mycket tät och urban, men med dessa offentliga parker utspridda över staden. Ett mycket bra exempel på god utformning av kvarter tycker jag nybebyggelsen på järnvägsparken är. Brf Svea mm. Intressant arkitektur mitt i det pulserande stadslivet, men med en liten ostörd oas på innergården och bara ett stenkast från stångåstråkets rekreationsytor.

Fotbollsarenan II

2008-06-11T10:21:00.011+02:00

Jag tänkte bara kort redogöra för mina tankar kring fotbollsarenan. Jag har sett ett par skisser på hur den kan tänkas se ut. Jag vart inte något vidare imponerad om jag ska vara ärlig, men föhoppningsvis är det bara tidiga förslag.

Den första skissen här nedan kommer från Olov gynt arkitektkontor i Västerås. Det är samma kontor som har ritat Tunavallen i Eskilstuna, ni vet den där med ett höghus i varje hörn. Bilden är från en artikel i corren från januari 2007. Det är svårt att få någon klar bild av hur arenan är tänkt att se ut, men vad man kan se är att den är långt ifrån spektakulär. Och det är ju just spektakulär arkitektur vi vill ha i Linköping. Framförallt på symbolbyggnader som arenor och höghus.

Det andra förslaget kommer från artikel i Linköpings kommuns tidning >Dialog<. Det är Sweco FFNS som har gjort den. När den här bilden först publicerades så var det meningen att arenan skulle ligga bredvid Cloetta center, som man också kan se släktdrag av på skissen. Det ända utropstecknet här är höghuset. Det kanske är ett uttryck för att man vill bygga något extra, men jag är inte imponerad. I grunden är det helt vanliga "standardläktare" och en design som inte är sammanhängande.

Det största problemet med utformningen av arenan är att den ska kunnas byggas ut i tre etapper. Det kan då bli svårt att bygga den så att den ser färdigställd ut efter varje etapp och samtidigt ha en sammanhängande design när den är fullt utbyggd.

Jag tycker ändå att man borde kunna lägga mycket krut på utseendet på en sådan här anläggning. Fotbollsarenan har "bara" en budget på runt 70 miljoner, vilket är riktigt lågt. Det tyder på att man i kommunen vill sätta ribban så lågt som möjligt, och endast uppfylla de idrottsmässiga behov som finns i Linköping idag. Och visst, funktionen är det viktigaste och det kan vara svårt att argumentera för något annat när nimbys-stormen blåser som starkast. Jag vill ändå påstå att arenan är så mycket mer. Genom att bygga symbolbyggnader som denna mer spektakulärt så visar man en ordentlig framåtanda som ger eko långt utanför länsgränserna.

Det finns alltså två aspekter som gör att en ordenltlig satsning på arenan är oerhört viktig enligt mig. Precis på samma sätt som cloetta center har varit en kugge i LHC:s framgångssaga och näringslivets uppsving, så kan den här arenan vara till hjälp för fotbollen i staden. Och precis som med Cloetta center så ger en sådan satsning stark marknadsföring för kommunen och för vår starka tro på Linköping som en tillväxtmotor. Det kanske är svårt att förstå för vissa som vill tro att Linköping är en dussinstad i Sverige. Men vi som ser potentialen i Linköping vet att allt vi bygger/gör har en stor betydelse för Linköpings anseende. Och visst vill vi att det vi gör alltid ska vara så bra som möjligt. För det är just att ständigt köra 100% i varje projekt som i längden ommer ger Linköping ett starkare och mer respekterat anseende.

Linköping: hamnstaden

2008-06-05T13:42:00.007+02:00

Som ni kanske vet så har Linköping haft en av de större insjöhamnarna i Sverige. Kanalerna var dåtidens stora transportnät och många fraktbåtar passerade Kinda kanal varje dag. Idag har båtarna förvunnit. De få båtar som vill in till Linköpipng blir ofta förhindrade på vägen in från Roxen på grund av dåligt underhåll och låga broar.

Man talar idag mycket varmt om upprustningen av Stångåstråket utan att riktigt ha några planer för området. Visst är det mycket att åtgärda för att rensa upp Stångåns vatten och närmiljö, och mycket pengar lär det väl kosta. Men som jag ser det så finns det mycket mer att vinna om man satsar ordentligt. Det finns stora möjligheter att skapa något riktigt läckert kring Stångån, som är innerstadens enda vatten.

Därför har jag suttit och filat lite på ett förslag till hur området kan se ut i framtiden. Självklart handlar det nu säkert om 10-15 år innan detta kan bli verklighet, men jag tycker att man borde ha en plan för detta område, som kanske är Linköpings absolut mest potentiella, så att man inte bygger bort möjlöigheterna.

I översiktplanen kan man läsa att kommunen ser en flytt av värmekraftverket som en möjlighet för att vidga innerstaden. Man vill frigöra marken som kraftverket står på och förslagsvis flytta den verksamheten ut till Gärstad. Då ser jag gärna att man bygger en stor gästhamn på området. Runt marinan ser jag gärna att man bygger bostäder, och butiker och restauranger/caféer i bottenvåningarna. Detta skulle skapa en otroligt fin marin miljö i Linköpings innerstad och samtidigt kunna locka hit massvis med båtturister från Göta kanal. Det vore både trevligt för området, invånarna och för turstnäringen. Det finns stora möjligheter här så se till att bygga staden på ett sådant sätt att möjligheterna inte försvinner. Det har ju hänt förut, där den låga E4-bron över Stångån har byggt bort möjligheterna för agelbåtar att besöka komma in till innerstaden.

På min 10 minuters paint-skiss här ovan så kan nu se ungefär hur jag menar. De gula områdena visar de tomterna som lär bli riktigt attraktiva. IO det nedre vänstra hörnet bildas ett litet torg, utmärkt för större uteserveringar och andra happenings. Byggnaderna kommer att ha restaurang- och cafélokaler mot hamnen. Den lila linjen till höger är en gång- och cykelväg som går från gamla innerstaden i Vasagatans förlängning via en bro till Nykvarnsparken och Arenastaden. Den går sedan vidare över en till bro ut mot Tornby.

Det här förslaget har jag funderat på ett tag, men jag har inte utvecklat det så speciellt mycket. Nu när skolan är slut för terminen så kommer jag kunna få lite tid över efter jobbet att fila lite extra. Jag tror att området har goda möjligheter att utveckla Linköping till den vattenstad den en gång har varit.

Intressegrupp för Linköpings utveckling

2008-06-04T17:29:00.002+02:00

Vi har ju diskuterat att starta någon slags intressegrupp för Linköpings utveckling här och på andra forum. Det finns ju ialla fall ett uppenbart intresse för det, och jag tror att det är lättare attslå igenom med sina förslag på det här sättet.

Jag föreslår att alla som är intresserade av att på något sätt arbeta för det här kontaktar mig, antingen via email eller skriver en kommentar till det här inlägget. jag vill framför allt säga att vi inte bör ha några krav på hur mycket tid man lägger ner i detta projekt. Är man bara intresserad av utvecklingen och vill delta i utvecklingen så räcker det gott och väl. Själv bor jag inte i Linköping för tillfället, men det ska väl inte vara några problem. Det mesta av diskussionerna kan ju göras via en hemsida, som för hoppningsvis kickar igång under sommaren. Sedan kan vi ju se till att träffas emellanåt också.

Jag föreslår att ni som är intresserad som sagt hör av sig till mig. Sedan så kan vi väl diskutera fram ett datum då vi kan träffas. Därifrån får vi se vilka förutsättningar vi har och hur vi ska fortsätta.

Ställ gärna frågor om det är något ni undrar!

Är fallosymboler något negativt?

2008-05-29T23:04:00.008+02:00

Det blir inte mycket bloggande dessa dagar. Sitter med tentaplugg upp till öronen så man får inte mycket tid över. Jag följer dock debatterna kring och utveckling av Linköping så mycket jag kan. Det har väl inte hänt så speciellt mycket den senaste veckan.

En sak som är lite spännande är ryktet om att ett internt dokument beskrivande Kallerstads utseende kretsar runt bland kommunens personal/politiker. Det skulle vara otroligt roligt att se hur de har tänkt att Kallerstad ska se ut. Samtidigt håller jag på att skissa på hur jag tycker att det ska utformas.

Kallerstad ska uppfylla flera syften och byggas ur många aspekter. Dels handlar det om att skapa en stadsdel som tillfredställer kommunens intentioner. Det handlar om att bygga Kallerstad så att det binds samman med innerstaden. Man ska också bygga så att gestaltningen inbjuder till nya etableringar och gör reklam för Linköpings starka drivkraft och högteknologiska kunnande. Dels handlar det också om att bygga en attraktiv stadsdel för den enskilda inåvnaren, näringsidkaren och besökaren. Här måsta man tänka mycket på var man placerar respektive form av verksamheter och bostäder.

Som jag ser det så ska man bygga en mycket tät kvartersstad. Det grundar jag i att det är just sådana typer av områden som lockar nya bostadsinnehavare allra mest. Det kan man se inte minst på bostadspriserna. Det handlar om att kunna erbjuda invånarna ännu mer innerstad, eftersom den befintliga innerstaden är så liten och begränsad. Att man just bygger innerstad, dvs. kvarter med stadskaraktär där butiker och andra verksamheter finns i de nedersta våningarna, är väldigt viktigt. Man ska se till att bygga ut Kallerstad ända ut till Stångån, både över och under Stångebro, så att kopplingen mellan nya och gamla innerstaden blir så stark som möjligt. Jag ser gärna också att man knyter ihop det gamla och det nya så att gatorna från gamla innerstaden fortsätter ut genom Kallerstad.

För att locka högteknologiska företag så bör man satsa på spektakulära byggnader. De tillfredställer inte bara potentiella företags lokalbehov och dess image, utan även kommunens marknadsföring som högteknologisk ort. När man kommer norr ifrån på E4:an så ska man mötas av en imponerande skyline med flera(!) höga hus som skyltar om något uppkäftigt och framåtstärvande! Jag ser heller inga problem med att man skulel förstöra det byggnadshistoriska Linköping eftersom detta inte byggs i den gamla staden, utan i på en helt näst intill orörd plats. Skyskraporna kommer endast att "täcka" domkyrkan från E4:an under en väldigt liten bit. Det är viktigt just att det blir ett kluster, en hop, av flera höga byggnader. Jag tror att detta skulle ge ett starka intryck än ett jättehögt hus.

I kallerstad bör det finnas flera härliga rumsbildningar runt om i den täta staden. Några små torg här och där ersätter husen i några av "nätets rutor". De två arenorna, fotbolls- och ishallen, binds samman med ett arenastråk. Stråket ska vara ett långsträckt torg med plats för uteserveringar och andra jippon. Runt "torget" ska det finnas byggnader med restauranger, pubar och hotell. Kanske också en galleria. Gatamönstret ska ha samma karaktär som den nuvarande innerstaden, med kvarterstaden som förebild. Arenornas entréfasader vänds mot varandra så att de överbligar varandra genom arenastråket.

Det finns mycket att reflektera över och mycket som känns spännande. Det viktigaste är att man ser till att bygga Kallerstad långsiktigt, så att man kan tillfredsställa behoven av lokaler för lång tid framöver.

Skriv gärna vad ni tycker och tänker kring Kallerstad. Det vore trevligt om man kunde få in lite olika gestaltningsförlsag och lägga upp dem här och på andra forum. Framför allt att visa att det finns ett intresse och engagemang kring detta ämne bland oss "dödliga". :)

Skriv lite kommentarer till inlägget, eller maila lite bilder tankar om ni vill. robin_andersson@email.com

Kul att se att det ändå är några som kan tänka sig att engagera sig lite mer för Linköpings framtid. Om ni vill så kan vi väl bestämma en träff för att diskutera? Kom med förslag och maila ert intresse och tankar.

På rubrikens frågan skulle jag gärna vilja ha åsikter om. Att mänskligheten har skapat samhällen med byggander inspirade av fruktsamheten har ju visat sig vara framgångsrikt och skapat omhuldande trygga intryck. Att det finns någon som skyddar och någon som vaggar. Exempel på fertilitetssymboliska byggnader finns över hela världen och bevisligen en stark påverkan på oss människor, både medvetet och omdevetet. Så aragumentet att man ska låta bli att bygga hus som efterliknar fallosymboler faller pladask.

Hur var det nu?

2008-05-25T20:14:00.005+02:00

Jag tänkte svara på ett inlägg från "linlasj" som denna skrev i correns forum den 24 maj 2008.

Han/hon skriver:

Jag vet inte jag, pratade med de som utformat planen häromdagen på torget.

"Linköping har vänt ån ryggen" sades det. Och det var det klokaste jag hört på länge. Det är ju inte bra.

Men lösningen heter väl då inte förtätning. Det får jag inte ihop.

Efter ett tag sades det vid bordet där vi samtalade att det ska inte resas så mycket, så vi måste förtäta lite. Resas, mycket? I den här lilla stan? Nääää...jag menar MEN HALLÅ.

Sedan fortsatte samtalet, det föreslogs att "däckfirman ditten" skulle ligga "här borta" och så pekades det på någon avsideskrok på kartan.

Men...men...sade jag...då kommer ju folk att resa dit med sin bil för att få däcken bytta.

Eh...ja...jo...sade planeraren då.

Genomtänkt? Ja, säkerligen. Men med input, som det heter nuförtiden, från befolkningsökningsvilliga politiker som ser oss medborgare som skatteintäkter. Nästan enbart.

På min fråga "Det är väl inget självändamål att vi ska bli 190 000 i Linköping" kom svaret "nä, nä, det är klart, men då får vi inte råd med de vi vill".

Tycker nog det är rätt bra som det är. Några vägar som ska fixas till lite. Sedan är jag nöjd. Låt parkerna vara kvar. Låt de gröna fria ytorna som finns vara kvar.

Det kommer inte hit fler människor bara för de har någontstans att bo. De vill kunna sitta i en park, lämna sina barn på dagis och ha fungerande skolor samt ett utbud i stan som heter duga. Nu heter det ingenting. DET däremot kommer det att bli ändring på misstänker jag. Det händer saker. Faktiskt. Gå på stan och titta.

Mitt svar blev så långt att jag istället lägger in det i den här bloggen och länker till den från forumet.

Det låter som om du pratade med någon mindre insatt person på torget, eller kanske förvrängt sammanfattningen av samtalet lite? =)

Förtätningen av staden har inget med Stångån att göra. Det är två olika delar av översiktsplanen (ÖP), så det verkar som att du är helt felinformerad där.

Jag kan väl försöka mig på en snabbgenomgång av ÖP:n. Linköpings befolkning växte det senaste året med 1800 personer . Det gör staden till en av Sveriges snabbast växande. Enligt alla analyser så ser det heller inte ut som att trenden kommer att avta. Det är snarare så att om vissa planerade satsningar (bl.a. på universitetet) genomförs så kommer kurvan att peka ännu högre. Det gör att när man nu sitter och ska gör en ÖP för de närmsta 10-15 åren så bör man räkna med en stad på minst 170 000 invånare. Man har arbetat efter en modell där utsikten är 170 000 inv., och en där man räknar med 200 000 inv. Detta är inte något man garanterar, men man har sett till att, på ett överskådligt sätt, förbereda infrastruktur, samhällsfunktioner och stadsbyggandet för dessa scenarion. Varje nytt steg kommer ändå att genomföras successivt, så man bygger inte ut något utan att ”efterfrågan” finns.

En så markant ökning av befolkningen ställer krav på infrastuktur, skola, sjukvård mm. Men inte minst också på bostäder, naturligtvis. När man nu kan anta en så pass stor ökning av invånarantalet så har man två sätt att bygga ut staden att välja på. Antingen fortsätter man att ta ny åkermark/ekskog i anspråk utanför staden för att bygga upp nya bostadsområden på samma sätt som man gjort sedan 40-talet. Eller stannar man upp och funderar lite på vad som är viktigt och hur invånarna verkligen vill bo, och sedan bygger efter detta.

Marknadspriserna på bostäders olika typer och lokaliseringar visar tydligt hur efterfrågan ser ut. Man vill helst antingen bo i villa nära (restidsmässigt) staden eller i en lägenhet mitt i staden. Jag anser att man också på ett bra sätt har ringat in detta i ÖP:n och satsar på en sådan utbyggnad. En förtätning av staden sker på platser där marken inte används av invånarna. Samtidigt satsar man extra mycket på de parker och grönområden som väl används av invånarna. Det finns många ogräsbeklädda plättar i staden som verkligen inte används. Varför ta rygg på dessa när man istället kan låta fler människor få bo där de vill i? De används ju ändå inte och kostar bara pengar i underhåll. Istället kan man satsa dessa pengar, plus inkomsterna från bostadsetableringen i parker och grönstråks som används? Nya stadsparker planeras, bl.a. på Stångebro. Kvalitet före kvantitet med andra ord.

Samtidigt låter man satsa på småhusområden som Ekängen, Sturefors, Linghem Vikingstad och Malmslätt mm, där också pendeltågtrafiken ska få en större satsning.
Människor som vill bo i staden vill också bo i en urban miljö. Det är också idén med utbyggnaden av innerstaden. Den kommer att ske över Stångån, så att ån kommer mer i centrum av staden. Via Resecentrumet kommer man få en förlängning av innerstaden ut mot Kallerstad, där man planerar en tätkvartersstad med butiker och restauranger i bottenvåningarna och bostäder och kontor i övervåningarna. Linköpings innerstad är idag obalanserad och väldigt liten med tanke på kommunens storlek.

Självklart bör man tänka till ordentligt innan man ger sig på att förändra stadens karaktär. Samtidigt får man inte glömma att expansionen av en stad starkt är förknippat med dess välstånd. Alternativen är att antingen så väljer man att utnyttja möjligheterna som Linköping har för att bli en välmående växande kommun med många nya företag, och företagsetableringar. Något som ger oss många nya produkter och tjänster att utveckla och arbeta med. En anda som lockar till sig än nya företag och investeringar i en positiv spiral. Eller så låter man möjligheterna rinna ut i sanden och se hur man börjar få svårt att ersätta nedlagda arbetstillfällen när oundvikliga nedläggningar inte kompenseras av nya etableringar. Exempel för dessa två alternativ finns det gott om. Framför allt det senare. Att låta Linköping ”vara som det alltid har varit” finns inte att välja på.

Eller så kan man säga att det är just det som är det första alternativet, nämligen att just se till att ha en harmoni där verksamheter föds eller tillkommer utifrån. För utan visioner så hade Linköping inte varit något annat än ännu en bruksort med urholkad ekonomi och minskande befolkning. Expansionen är viktig för stadens, och invånarnas välmående.

Moderna idéer i en modern stad.

2008-05-19T18:12:00.007+02:00

Arkitekturen måste få en renässans i Linköping. Det är inte ofta ett projekt i Linköping får oss att tappa hakan av förtjusning. Den coolaste byggnaden i staden, estetiskt sett, måste vara Mjärdevi Center. Det är ändå inget speciellt varken nationellt eller internationellt. Detta blogginlägg vill jag tillägna avsaknaden av skönhet och mod i stadens arkitektur.

Jag vill till att börja med repetera det jag tidigare sagt, nämligen att höga hus i sig inte betyder att huset måste vara vackert eller fult. Däremot får höga hus en större roll för sin omgivning, vilket gör att vi måste ha höga krav, funktionellt som estetiskt, på dem. När jag talar om höga hus så talar jag om hus på minst 20 våningar. Lägre än så är inte speciellt höga idag. Övre vasastaden kommer exempelvis byggas med 8 våningar i snitt. Tornby citys höghus på 19 våningar känns lite prutat faktist. Med en design ursprungligen från en av Sveriges genom tiderna största arkitekter, Ralph Erskine, borde huset fått en mycket tydligare auktoriet. Jag tror dock att det dröjer länge innan det området kommer få hus som skulle konkurrera med Tornby citys 64 meter, så det kommer ändå att få en stor estetisk roll för området i framtiden.

Något som jag saknar i svensk arkitektur i allmännhet, men i Linköping i synnerhet, är den organiska arkitekturen. Det är allt för mycket stelt och rakt i den svenska "nyfunkisvågen" som totalt har dränkt oss under denna byggboom. Mycket beror naturligtvis på att den putsade fasaden i nyfunkishus är en produkt skapad för att blidka alla energikrav vi har i Sverige. Det blir liksom inte roligare än så om man ska spara lite ström. Eller?

I Malmö håller Hyllie på att skapas. En ny stadsdel med en evenamangsarena, flertalet hotell och en spårbunden trafik i centrum. Allt byggt i stadsmässig miljö. Något som tilltalar mig där att man i Malmö har tagit insipration från andra sidan sundet. Där bygger man med en större variation i arkitekturen. Man har en tydlig vision om hur man ska bygga staden samtidigt som man arbetar effektivt för att underlätta för byggherrarna och entreprenörerna att tillsammans skapa den skånska drömstaden.

Det finns många byggprojekt i Malmö som jag tilltalas av. Framför allt i från stadsdelen Västra Hamnen, med Turning torso i spetsen. Men det mest spektakulära projektet är det förslag som Wingårdh har lämnat på ett femton våningar högt hotell i Hyllie. Fasaden har stora släktdrag med Wingårdhs Clarion Sign Hotel på Norra bantorget i Stockholm, som invigdes för några månader sedan. Redan där ett mycket modernt uttryck. Det som utmärker byggnaden ännu mer är att det knappt finns en rak linje på hela byggnaden. På ett lite udda sätt har man löst upp den strikta strukturen och skapat ett utropstecken som likt Turning torso ger området en identitet. Det är just brytningen mellan det skarpa och det mjuka som jag tycker gör arkitekturen mer intressant.

Ett annat exempel är att titta på hur man runt om i Världen bygger idrottsarenor i dag. Den olympiska huvudarenan i Beijing och allianz arena i München är underbara exempel på ett organiskt uttryck. Mer sånt i Lilnköping, tack!

Ett skärgårdssubstitut?

2008-05-16T21:38:00.008+02:00

Idag kunde man på corren.se läsa om Kanalbolagets planer för en marin resataurang- och konferensanläggning i Berg. För 300 miljoner kronor ska den lilla kanalorten få en ordentlig anläggning som kan betjäna alla turister som kommer varje sommar. De är inte så några heller. Enligt samma artikel är det ca 250 000 personer som passerar Berg på kanalen varje år, och orten kan ha uppemot 20.000 besökare på en och samma sommardag. Snacka om att utbudet är underdimensionerat i sådana fall. Från år 2010 nämns i artikeln.

Planerna är att man ska bebygga den lilla bukten mellan slussarna med en femtio meter lång byggnad som knyts samman med det gamla magasinet, som får hotellstandard. Vid en brygga ett hundratal meter ut i Roxen pålas för en restaurang- och konferensanläggning med utsikt mot Linköping. Och det kommer positiva röster från kommunhållet.

Detta, mina damer och herrar, kan bli något riktig häftigt för Linköping! Det viktigaste för Linköpings utveckling är att vi skapar en mångfasetterad stad där alla kan trivas, både gamla och nya invånare. En stad där man kan bo både i landsbygdsmiljö och i en urban miljö.

Är det något som Linköpingsborna saknar så är det att kunna sitta i en skärgårdsidyll och mysa på sommaren. Vi ska naturligtvis se till att rusta upp området kring Stångån så att den kan utnyttjas till full potential. Men där kommer aldrig den där riktiga skärgårdskänslan, med segelbåtar och småstugor, kunna blomma ut. Om man då istället kunde lyckas få en skärgårdsstämning ute i Berg, med restauranger och pubar i marin miljö, så vore det ett riktigt bra komplement till den urbana karaktären i "nya Linköping".

Lägg där till pendelbåtar som varje halvtimma går den dryga milen mellan Linköpings hamn, intill nya resecentrum, och Bergs slussar på sommaren. Det kommer bli suveränt. Många mer människor kommer snart att kunna bo i innerstaden och underlaget för båtutflykter under ljumna sommarkvällar kommer att vara stort!

Go for it!

Ny simhall på gång?

2008-05-09T15:29:00.007+02:00

Linköpins tidning skriver idag att man i kommunenstyrlesens planeringsutskott har tankar på att bygga en ny simhall inom fem år. En sådan skulle, enligt samma artikel, kosta upp emot 300 miljonor kronor, alltså mer än Cloetta center. En av anledningarna till detta är bland annat att sänka driftkostnaden, som brukar vara höga för så gamla anläggningar. Per Ridne på LKF berättar:

– Man kan säga att simhallen är som en processindustri med reningsfilter och klor. Allt det där måste underhållas.
– Till detta kommer tillgängligheten. Vi har verksamheter där som ligger i flera plan med trappor emellan. En ny simhall kan vi också bygga energieffektivare.

Man har också näst intill en skyldighet att bygga en 50 meters bassäng till LASS, Sveriges bästa simklubb (och en av de äldsta föreningarna överhuvudtaget i Sverige). LASS har länge önskat en 50 meters bassäng, men pengarna har istället kastats över hockeyn, och snart fotbollen. Bengt Olsson, Folkpartiet säger:

-En ny 50-metersbassäng går på cirka 150 miljoner kronor: Men med tanke på vad vi satsat på andra idrotter så kommer vi nog inte undan.

Helt klart att LASS förtjänar en större del av kakan med tanke på förenings framgångar.
En tredje anledning är också att man vill skapa bättre förutsättningar för bebyggelsen som ska upp på nuvarande Folkungavallen. Muharrem Demirok säger:

Med 600 till 700 lägenheter på området måste vi bygga parkeringsplatser också. Då området är litet så vill vi bygga ett parkeringsgarage under jord. Då garaget kommer att placeras i närheten av simhallen så betyder det att vi måste gräva under själva simhallen. Det går men det blir dyrt. Om vi river simhallen tycker jag att vi borde bygga garaget i den krater som blir efter bygget. [...] Oavsett vad vi gör så måste vi agera innan vi bygger fast oss.

Muharrem Demirok uttrycker en önskan om att bygga en eventuell ny simhall vid Nykvarnsparken, Linköpings kommande nya stadspark:

– Bygger vi en ny simhall så bör den ligga nära vatten. Kanske i Nykvarnsparken med en del av hallen på pontoner ute i vattnet. Jag tycker att tanken på en ny simhall är lovvärd. Jag tycker det är bättre att vi bygger en simhall än en fotbollsarena. En simhall kan man använda dygnet runt men en fotbollsplan bara några kvällar i veckan.

Det låter otroligt häftigt att bygga en ny simhall vid Stångån, som kanske bröstar ut över vattnet. Simhallen i Linköping är enligt mig stor och fin, och helt tillräcklig för de vanliga invånarna. Men om det går att lösa de ovannämnda "problemen" utan att det kostar allt för mycket för skattebetalarna i slutändan så: kör på! Jag ser gärna att man tar in förslag från arkitektbyråer från hela världen, såsom t.ex. Hudiksvalls kommun gjorde (bilden ovan). De fick in massor av förslag, bland annat från USA, Storbrittanien, Namibia(!) och Danmark. Bara från Danmark kom 30 st förslag! Låt oss få se något spektakulärt i den nya innerstaden.

Vad säger ni, behövs det en ny simhall, och borde den ha högre prioritet än fotbollsarenan?

Ny fotbollsarena nödvändig?

2008-05-08T00:36:00.012+02:00

Turerna har varit många både kring rivandet av folkungavallen och var då en eventuell ny fotbollsarena ska placeras. Man har från kommunen sida till slut beslutat att bygga en ny fotbollsarena strax öster om Stångebrofältet, på parkeringen ”Papegojan” (D på bilden). Innan hade man också planer på att bygga fotbollsarenan där den nuvarande bandyarenan ligger, och flytta bandyn till en ny arena/hall i Vidingsjö. Idén var att då att man skulle kunna utnyttja mycket av Cloetta centers faciliteter även till fotbollsarenan. Men den idén fick läggas åt sidan då ett flertal överklaganden kom in till kommunen. Det handlade bland annat om att flygplasten såg problem med strålkastarljusen som då skulle ligga knepigt till för landningsbanan.

Men det ligger också mer än de sportsliga argumenten bakom projektet. Det finns en stor efterfrågan på tomtmark till bostäder och lokaler nära stadskärnan. Marken där Folkungavallen ligger är bland de bästa i Linköping och är värd mycket pengar. Här ser kommunen en chans att tillgodose flera behov. Dels genom att sälja marken och kunna lätta på efterfrågan på bostäder och lokaler i city. Del också kunna bygga en nya och fin arena för stadens fotboll för de pengarna som man får för marken. Alltså ”slipper” man betala för den nödvändiga upprustningen av Folkungavallen.

I mitt förslag ”Linköping 2022” beskriver jag en vision om ett arenastråk mellan en fotbollsarena och Cloetta center. En boulevard med hotell och barer/restauranger med uteserveringar, som ger en visuell kontakt mellan nyckelbyggnaderna, där man kunde ladda upp inför ett evenemang. Om man planerar allt väl så är det inte alls omöjligt att den idén blir verklighet. Det vore ju rätt stad för det.

För 67 miljoner kommer Linköping få en ny arena renodlad för fotboll (och konserter o dyl.), vilket betyder att den inte kommer att ha någon löparbana. Detta ger positiva effekter för publikens upplevelse och atmosfären. Istället ska ett friidrottscentrum byggas i Ryd. Fotbollsarenan ska ha konstgräs med uppvärmning och användas året runt. Den ska byggas för att användas för fotboll utifrån de krav som ställs för svensk elitfotboll för spel upp till allsvenskan (för herrar). Konstgräset ska uppfylla FIFA/UEFA:s regelverk. Arenan ska byggas i etapper som möjliggör utbyggnad utan att störa användningen av planen eller att något ska behöva rivas. I den första etappen ska man kunna ta in 5500 åskådare (2500 sitt under tak). Det är ungefär så mycket som Södertäljes fotbollsarena tar in. I en andra etapp ska arenan kunna ta 8000 åskådare (5000 sitt under tak). I en tredje etapp 12000 åskådare (10000 sitt under tak).

Det här talar för en ny arena:

• Alternativet är att man måste rusta folkungavallen, vilket skulle kosta mycket pengar.
• En ny fotbollsstadion kan sätta en ordentlig fart på intresset för fotboll i staden.
• Publikarenorna samlas på en och samma plats i staden.
• Finansieras helt av pengarna för marken på folkungavallen. Kostar alltså ”inget” för kommunen.
• Både Cloetta Center och fotbollsarenan kommer att ligga mitt i den nya pulserande delen av innerstaden.

Det här talar mot en arena:

• Saknar lag. Vi har för tillfället inget lag som kan dra en publik tillräckligt för att fylla arenan.
• Starka minnen. Det kan finnas emotionella känslor för folkungavallen bland de äldre i Linköping.

Det skulle vara intressant att höra vad ni har för synpunkter på projektet. Finns det några fler argument för eller emot en ny arena? Kommentera gärna!

Från Linköping.

2008-05-03T00:03:00.008+02:00

Jag är förnärvarande på besök i Linköping. Jag tänkte passa på att gå och titta på hur bygget vid Tornby city fortskrider. Jag åkte förbi lite snabbt i torsdags och kunde konstatera att de har byggt upp 16 av 18 plan än så länge. Enligt planerna så ska de vara upp på den högsta våningen nu i maj. Jag ska även besöka utställningen av förslaget till översiktplan på Stora torget kl 12.00 imorgon lördag. Kom dit ni också, om ni har tid och lust, och passa på att kommentera och disskutera Linköpings framtid med representanter från kommunen. Passar inte tiden så kommer det fler chanser. Under hela maj kommer man att ställa ut förslaget på olika platser i kommunen. Tider och platser hittar ni här.

Jag läste i genom lite sammanträdeshandlingar till kommunfulläktigemötet den 29:e april. Där hittade jag en motion som miljöpartiet i Linköping hade lagt angående Ostlänken. Det går kort ut på att man ska verka för en tidigareläggning av ostlänken-sträckan Linköping - Norrköping. Detta skulle då finansieras genom att man förskotterar de, av banverket beräknade, tre miljarderna för bygget. Helt utan att veta om det är realistiskt eller inte så tycker jag att tanken är intressant. Dels skulle man förbättra pendeltågtrafiken mellan städerna avsevärt, vilket det finns kraftiga behov av. Dels skulle man troligen också öka chanserna till att Ostlänken byggs snart. Och i så fall skulle det ju gå betydligt fortare att färdigställa ostlänken, från det att man väl sagt "ja" från regeringshåll, i och med att den sträckan redan är utbyggd. Som sagt så vet jag inte alls hur realistiskt det är att genomföra detta, men om det finns en chans så känns det verkligen som något man bör satsa på.

Yimbys och storregioner.

2008-04-28T22:14:00.014+02:00

Då har det snart gått två veckor sedan jag startade den här bloggen. Jättekul att jag har fått så mycket positiv kritik för den. Som sagt är min förhoppning att fler börjar engagera sig i Linköpings utveckling. Det verkar ju helt klart att intresset finns. Jag har också blivit förfrågad om jag vill starta upp en Yimby-sektion i Linköping, alternativt för hela "Sveriges 4:e". Yimby är ett nätverk av människor i Stockholm var syfte är att fungera som en motreaktion till Nimby-grupper. Jag känner att det skulle behövas ett sådant nätverk även i vårt expanderande hörn av Sverige. Om det är någon som känner att det är något man skulle kunna tänka sig att engageras sig i så hör gärna av er till mig.

*****
Enligt omröstningen jag hade så verkar det som att de flesta ville att vi ska satsa på spårvagn i Linköping. Om det beror på att de andra alternativen inte har fått samma uppmärksamhet eller om det verkligen är så att spårvagn är lättare att "förstå sig på" än t.ex. spårtaxi kan man ju fundera på. Enlgit min mening så är vägskild spårbunden kollektivtrafik i varje fall att föredra. Det blir bekvämare att åka i och är bättre anpassade för rullstolar, rullatorer, barnvagnar etc. i och med att plattformen och fordornets insteg kan hamna närmare och i nivå. Sedan sliter det inte ut (spår)vägarna på samma sätt. Jaja, det finns säkert både för och nackdelar med det mesta.

*****
Jag har funderat lite på vad Linköpings roll skulle bli i en ny storregion. Det talas ju en del om att bland annat Jönköping, Växjö och Kalmar mer respiktive omnejd, gemensamt med Östergötland, ska skapa en storregion. Det är tre utmärkande stora städer i den regionen - Norrköping, Linköping och Jönköping. Jönköping har, vad jag hört, redan uttalat ett intresse för att bli regionens residentsstad. Sedan finns ju öven Växjö och Kalmar som aspiranter. Mycket talar dock för att Linköping borde kunna ta den titeln. Linköping ensamt uppfyller de grundläggande kraven på vad en region ska innehålla; universitet med forskning och ha ett universitetssjukhus. Man har även kanske den största arbetsmarknaden och är en naturlig "huvudort" för många mindre orter (map. handel, arbete och nöje). Dessutom har Linköping länge varit residentsstad för Östergötland, med över 400.000 invånare, och är därmed ett historiskt maktcentrum. Jag vill dock påstå att allt detta antagligen spelar mindre roll idag än vad det låter som.

Är det så viktigt att vara residentsstad då? Ja, det betyder i alla fall mer än bara "fåfängan" i titeln. Som ett regionalt centrum kommer man att vara regionens reklampelare. Man kommer också att vara den naturliga etableringsorten för nya företag utifrån. Ett parlament kommer antagligen att behöva skapas, med allt vad det innebär i myndigheter och representation. Alltså kommer stora satsningar att göras i den stad som blir utsedd som huvudort. Här ser jag en fördel till det stora och nära området Kallerstad, där det verkligen finns mycket plats för centrala etableringar. Att man antagligen kommer bygga ut den citynära flygplatsen och med en järnvägsförbindelse som (restidsmässigt) befinner sig exakt mellan Stockholm och Göteborg i och med ostlänken, gör att man får en residentsstad som har nära till andra regioner. Jag tror nog att Linköping kommer att vara den största aspiranten som huvudort, om man verkligen går inför detta. Och det borde man verkligen göra. För om man lägger all energi på att skapa en storregion, och glömmer möjligheterna till att bli dess centrum, så finns risken att man hamnar i skuggan av huvudorten.

Oavsett vilken stad som kommer att bli huvudort, så kommer antagligen de andra orterna kräva någon slags kompensation. Därför är ju Växjö, eller kanske helst Kalmar en stark kandidat. Ett regionens Canberra, som antagligen inte sticker i ögonen på de större orterna på samma sätt. Kalmar är ju också en histisk viktig stad som säkert skulle kunna axla manteln. Staden är dock illa kopplad till de stora infrastrukturnäten.

*****
Till slut lite lästips:

Mitt arbete "Linköping 2022" som jag gjorde sommaren 2007. Slående likt Linköpings översiktsplan anno 2008. ;) Kan var lite vajsing med webhosten, så försök senare om det inte fungerar.

Ostlänkens stationer

Yimby.se

Linköpings tråd i världforumet "Skyscraper City"

Nya möjligheter när innerstaden växer.

2008-04-23T23:27:00.006+02:00

Mycket talar för att Linköpings innerstad kommer att växa i nordöstlig riktning, vid Kallerastad. Planerna är att bygga ut området med bostäder och affärsverksamheter och på det sättet också få en urban känsla i området, som gör det till en naturlig fortsättning på den befintliga innerstaden. Butiker och restauranger i bottenvåningarna och kontor och bostäder i övervåningarna. (Bygger man området med åtta våningar i snitt (som övre vasastaden) plus några riktigt fina skyskrapor i ett kluster, så vore det inte helt fel.) Kärnorna i området kommer naturligtvis att bli dels arenastråket med Cloetta center i den västra delen och en ny fotbollsarena i den östra. Dels också den nya centralstationen, som kommer att vara en viktig länk mellan det gamla och det nya Linköping. Där Stångån passerar Stångebrofältet kommer en ordentlig stadspark att anordnas, vilket jag tror kommer bli riktigt uppskattat av invånarna. Att ta tillvara på Stångåstrandens potential känns väldigt viktigt för att innerstaden ska bli så attraktiv som möjligt.

Jag har här tagit med en bild som jag gillar riktigt mycket. Det är en skiss, gjord av White arkitekter, som visar hur Kallerstad kan se ut om några år. Här ser man också att Mörtlösa och flygplatsområdet kommer att byggas ihop med Kallerstad. I norra delen av Kallerstad ser vi en nyanlagd sjö. När Leca är klar med lertäkten där och flyttar till Gärstad kommer man kunna göra om den till en sjö. Det lär bli ett väldigt attraktivt område, både för bebyggelse och som rekreationsområde.

Jag kan inte tänka mig att man kan få ett bättre läge att bygga ut en innerstad än det som Linköping har nu. Efterfrågan på mark finns. Marken finns. När den nya centralstationen byggs finne även en legitimitet att fullt ut utnyttja den marken. Byggnaderna där bör heller inte behöva begränsas i höjd till hänsyn för flygplatsen. Området i sig är ju minst lika stort som den nuvarande innerstaden och kommer verkligen att förstora känslan av Linköping. Inte nog med det. När väl man har byggt ut den delen av staden har man även möjlighet att börja ersätta området kring värmeverket och bygga stadsbebyggelse. Det finns mycket att säga och mycket att hoppas på, vad gäller Kallerstad. Räkna med att jag kommer att återkomma till ämnet igen.

Till sist vill jag gratulera Århusborna (Danmark) till godkännandet av det nya området med den fantastiska skyskrapan ”Lighthouse”, 142m. Förhoppningsvis kommer våra beslutsfattare och byggherrar/byggentreprenörer att inspireras till samma visioner för Sverige och framför allt Linköping. Jag skulle gärna vilja se en syster till Lighthouse i Kallerstad. Och några kusiner till den. =)
Även Kalmar verkar få ett höghus. 22 våningar, vilket bör betyda runt 80m.

En citynära flygplats.

2008-04-22T17:19:00.023+02:00

När Linköping City Airport, LCA, först lanserade sina planer på en regional storflygplats var jag väldigt skeptisk. Inte mot idén som sådan, utan snarare att de kanske lät lite väl orealistiska. Man menade att man till 2014 bland annat skulle ha:

• 4 direktförbindelser ut i Europa.
• 4 charteralternativ.
• 4 kommersiella flygföretag etablerade i General Aviation Center, GAC.
• 4 lågprislinjer.
• 4 större flygföretag etablerade i företagsparken.

Flygplatsen skulle byggas ut med en helt ny flygterminal. Man skulle även bygga ett ”General Aviation Center”, dvs. en gemensam plattform för regionens affärs-, privat- och fritidsflyg. Företag har ett idag ett behov av en tillgång till ett flygfält, med framförallt hangarer. GAC blir ett centrum där regionens företag och gästande företag kan underhålla och parkera sina flygplan. I den egna terminalen finns plats där fritidsflygklubbarna kan hålla till och där ”point-to-point” resandet kan erbjudas en hög service. Man skulle också bygga ut en företagspark i direkt anslutning till flygplatsen. Det skulle vara en företagspark, likt Mjärdevi, fast inriktat på flygindustrin. Det finns en stor kunskap och kompetens inom flygverksamheten i staden. Där skulle parken kunna erbjuda en utvecklande miljö för företag inom flyganknuten verksamhet.

Det man stödde sig på var att Linköpings stad var unik i att ha en flygplats så nära centrum. Med en pendeltågstation i anslutning till en ny terminalhall (där biltemalagret ligger) skulle man snabbt och enkelt kunna ta sig till flygplatsen kollektivt. Att man band samman flygplatsen med det kollektiva nätet skulle göra den mer tillgänglig för hela länet. Man menade också att samtliga stora infrastrukturprojekt som krävs för en stor flygplats redan var gjorda. För det första så finns ju redan en flygplats med start/landningsbana där. Sedan går stora infrastrukturleder nära flygplatsen i E4:an, södra stambanan och stångådalsbanan/tjustbanan.

Nu sitter jag här och ser hur visionerna börjar konkretiseras. Ett imponerande arbete har gjorts för att lyfta fram LCA:s fördelar till allmänheten och till flygbranschen. I höstas fick vi veta att KLM startar en helt ny direkt flyglinje mellan Linköping och Amsterdam. Ett kvitto på att någonting är på gång i regionen, och att Linköping är hjärtat. I dagarna kom beskedet om att fritidsresor kommer att starta charterresor från LCA. Det verkar som att det kanske inte var så orealistiska planer man hade trots allt. Jag är grymt imponerad över vad man hittils har åstadskommit, men mycket arbete återstår.

Om visionerna blir verklighet så kommer Linköping garanterat vara en riktigt het kandidat till nya företagsetableringar i framtiden. En viktig del i arbetet för ett florerande arbetsmarknad. En flygplats som skapar möjligheter för Linköping och Östergötland som få andra medelstora städer i Norden kan mäta sig med.

Ett projekt som borde gå som på räls.

2008-04-21T00:51:00.008+02:00

I söndagens upplaga av SVT:S Dokument Inifrån tar man upp den svenska järnvägens eftersatthet. Man tar även upp ett känsligt projekt i Linköping. Ostlänken.

Ostlänken är ett projekt som går ut på att förbinda Stockholm och Östergötland med en höghastighetsjärnväg (HJ). I Östergötland kommer Linköping och Norrköping att vara stationer, och kommer därmed också att bygga om sina resecentrum. Tiden att resa mellan Linköping och Stockholm skulle kunna bli under en timma, vilket gör att man i teorin skulle kunna pendla mellan arbetsmarknaderna. Här kommer också Skavsta flygplats kunna vara en station. Med en HJ kan tågen åka i över 300 km/h. Kostnaden beräknas grovt till 1 miljard kronor per mil, dvs. runt 15 miljarder.

Ostlänken är också en första del av Götalandsbanan. En HJ från Stockholm, via ostlänken, till Jönköping, Borås och Göteborg, med en total restid på runt två timmar. Det är en tillräckligt bra tid för att kunna konkurrera ut flyget på den sträckan. Där skulle Linköping restidsmässigt hamna mitt i mellan Göteborg och Stockholm. Man pratar också om Europakorridoren, där man binder samman Europas HJ i ett nät. I Sverige skulle man då bygga HJ från förslagsvis Jönköping ner mot Skåne, och via Danmark ut mot Europa.

Varför?

Ostlänken betyder oerhört mycket för Linköpings fortsatta utveckling. Näst intill allt i förslaget till den nya översiktsplanen utgår från att Ostlänken byggs. Ostlänken ger möjligheter för de sammankopplade städerna att genom en bra kommunikation kunna erbjuda en attraktiv plattform för företagsetableringar. I Spanien har man bland annat kunnat påvisa en koppling mellan tillgång till HJ och en betydlig ökning av arbetstillfällen.

Med ostlänken kommer man att knyta ihop arbetsmarknaden i Stockholmsregionen med den i Fjärde storstadsregionen. Det låter kanske lite lummigt. Det betyder i praktiken att man skapar förutsättningar för att kunna hämta eftertraktad kompetens från den ena regionen till den andra, och vice versa.

Samtidigt kommer man att kunna avlasta den överbelastade södra stambanan. När väl de stora interregionala persontransporterna flyttas till en höghastighetsjärnväg kommer regional kollektivtrafik och godståg få fritt spelrum på den befintliga banan. Så ostlänkens utbyggnad bidrar både till en nationell- och en regional ökning av tågresandet, samtidigt som den stora miljöboven – godstransporten – får tillfälle att flytta från E4:an till järnvägen.

Ostlänken är en stor fördel för nationella intressen som transportsektorns expanderingsmöjligheter och för miljön. Regionalt är fördelen framför allt möjligheterna att kunna få stora företagsetableringar till Fjärde storstadsregionen. Vi har mycket kunskap och kompetens att kunna erbjuda i utbyte med de andra stora regionerna i Sverige, vilket även gör detta projekt fördelaktigt nationellt.

Förutsättningar

Efter att järnvägen näst intill varit utdömd i några sekel har efterfrågan på det transportsättet ökat drastiskt. Ett rimligt antagande är att det ökade bensinpriset i kombination med människors växande miljömedvetande är en starkt bidragande faktor. Så nu, om någonsin, ligger det väl i fatet för politiker att agera i den här frågan. Men ingenting händer. Investeringskostnaderna för projekt som ostlänken är höga och den verkliga vinsten är svår att räkna hem. Det är svårt att få exakta kalkyler på effekterna eftersom liknande projekt inte har genomförts i Sverige. Samtidigt finns det konkurrerande projekt, både inom infrastruktursektorn som utanför, som är betydligt enklare att räkna hem. I alla fall på kort sikt. Man har dock uttalat ett intresse av att ostlänken ska finansieras genom OPS, dvs. delvis offentligt och delvis av näringslivet. Vad jag förstår så står också den privata sektorn beredd nu.

En satsning på järnvägen är ett långsiktigt initiativ som skulle kunna ge en synergieffekt i de berörda regionerna. Banverket har redan projekterat ostlänken i många år nu. Allt som behövs är ett Ja från regeringen för att projektet ska sättas igång. Förhoppningsvis kommer det med i infrastrukturpropositionen i höst.

Spårvagn eller spårtaxi?

2008-04-16T23:36:00.015+02:00

Det förs en het debatt om hurvida en utbyggd kollektivtrafik skulle kunna förändra Linköpingsbornas pendlarvanor. Om man blickar framåt i tiden kommer, om man följer det nuvarande mönstret, bilresandet att öka och ställa till stora problem för trafiken och miljön i staden. De allra flesta har också insett att något måste göras om Linköping ska fortsätta att växa i samma takt. Frågan är bara vilken lösning som man ska satsa på?

Politikerna har i varje fall valt att ta ett första steg mot en förädling av det befintliga kollektivtrafiksystemet. Med Link-Link ska man i ett första steg förstärka busstrafiken, med en tydlig stomlinje mellan city och universitet. Vidare ska man bygga ut Link-Link ut mot andra stadsdelar, som t ex Kallerstad och Skäggetorp. På sikt ser man också att bussarna ska ersättas med antiingen trådbussar eller spårvagnar. I debatten hörs stora protester mot spårvagnar, som dels anses vara för dyra och dels vara en lösning för förra seklet. Konstigt nog (?) så har man en helt annan optimistisk syn på spårvagnar i nästan hela övriga Europa. Konstigt.

Det finns också ett annat förslag. Spårtaxi. Det är alltså små förarelösa "bilar" som åker på en upphöjd räls. Helt eldrivet förstås. Man ska kunna kliva på en hållplats i staden och sedan kunna åka raka vägen, utan mellanlandningar, till den hållplats du själv väljer. Förhoppningsvis så ligger hållplatserna nära där du befinner dig och din slutdestination. Genom detta system så hoppas förespråkarna att man skulle kunna ersätta både kollektivtrafiken och till stor del även bilismen. Med tillgång till bilpooler skulle man då aldrig behöva äga en egen bil. Förespråkarna menar också att ett sådant system skulle bli en billigare affär än en satsning på spårvagn.

Ett spårvagnsnät eller trådbussnät känns riktigt intressant. Dessa fordon kan vara det som behövs för att locka fler till att pendla kollektivt i ett expanderande Linköping. Komforten i en modern spårvag är betydligt högre än i dagens bussar och det drivs helt på el. Samtidigt så kommer det antagligen kunna vara mer pålitligt i tid och trafiksäkerhet, när man till största delen låter dem gå på egna vägar. Endast i (den nuvarande) innerstaden krävs att man kan samutnyttja gatorna.

Om förespråkarna för spårtaxi skulle få igenom sina idéer så skulle det betyda ett heltäckande nät med spårtaxivägar över hela staden. Du skulle max behöva stå och vänta på en "bil" i någon minut och transporten skulle ske helt automatiskt så att du på snabbaste sätt kommer fram till din slutdestiantion. Och allt detta för en billigare slant än för srpåvangar? Det låter nästa för bra för att vara sant. Kanske är det just också det. För bilen betyder ju så mycket mer än bara ett sätt att transportera sig på. Och i ärlighetens namn, det är ju inte bilen det är fel på utan förbränningsmotorn. Sesan har vi ju detta med estetiken. Hur snyggt skulle det vara med ett upplyft "spindelnät" över hela Linköping? Det måste ju klara av att kringla sig staden i samma utsträckning som dagens bilar. Och hur säkert är ett sådant system mot olyckor? Och hur tacklar man dessa utan att skapa förseningar? När väl ett utvecklat system finns på marknaden, fullt utbyggt och i drift, kan man väl tänka sig något liknande. Men det känns alldeles för oprövat för att det skulle vara aktuellt idag. Bevisa mig fel, för jag äter gärna upp de orden.

Höga hus.

2008-04-15T14:44:00.008+02:00

Debatten om höga hus har varit aktuell länge. Från början fanns det t.ex. ett stort motstånd kring höghuset ”Drottningtornet” vid drottningbron. Den planen överklagades ända upp till regeringen, om jag inte minns fel. Men när huset väl stod klart så var det inte så farligt trots allt. Nu är det några fler höghus på tapeten i staden. Dels är det snart dags för taklagsfest på höghuset i Tornby och fyra nya höghus i Södra Ekkällan är under produktion. Även ett 17-våningar högt hus i Berga är planerat att byggas. Då sätter debatten igång igen.

Personligen kan jag säga att jag verkligen är positiv till att man bygger på höjden. Det ger staden en ny dimension och kan verkligen förhöja det urbana intrycket, som jag tycker ska finnas i en så pass stor stad som Linköping. Det är också ett utmärkt sätt att förtäta staden utan att behöva exploatera allt för mycket mark. Men jag vill inte ha höghus bara för ”sakens skull”. Man måste noggrant välja ut vilka höghus som ska få byggas.

Höghusens motståndare har ofta argument som ”det är fult med höghus” och ”vi vill inte ha någon betongdjungel i Linköping, låt det gröna dominera”. Jag kan hålla med att man inte får glömma de gröna oaserna när man planerar för en trivsam stad. De är lika viktiga som elledningarna och avloppen. Men det finns olika sätt att skapa dessa områden för rekreation. Liksom på alla andra områden finns det en ökande känsla för ekologin inom byggsektorn. Med passivhus, aktiva passivhus (!) och vertikala trädgårdar så kan man bygga en tät stad som är både attraktiv och hållbar. Den sk. gröna arkitekturen, med arkitekter som Kenneth Yeang, Werner Sobek och William McDonough i spetsen, borde kunna inspirera.

Att höghus är fula tycker jag är ett argument helt utan substans. Ordet höghus i sig har ingen färg eller form. Vad som avgör hur vackert eller fult en byggnad är har väl med arkitekturen och husets adaptation till omgivningen att göra? Så varför skulle alla höga hus vara fula? Jag vill hellre säga att en högre byggnader accentuerar sin utformning starkare och har därmed ett högre krav på estetiken. Ett höghus med ett fult utseende blir riktigt fult, medan ett höghus med en vacker design kan bli enormt vacker. Så argumentet att höghus är fula, punkt, håller inte.

Slutligen vill jag bara kommentera några av höghusen som är aktuella i Linköping idag. Jag tycker att Drottningtornet starkt förskönar upplevelsen kring stångåstranden. Höghuset i Tornby ser också ut att bli något riktigt häftigt. Jag är dock riktigt kritiskt till utseendet på höghusen i Södra Ekkällan. Det här är inga spektakulära hus direkt. Att kalla projektet för "Manhattan" gör inte saken bättre. Husen ser ut som om de är ritade för miljonprogrammet, med en viss uppfräshning kanske. Både till utseendet och till innegårdens utformning. Sådana här hus ger tyvärr bara motståndarna till höghus mer vatten på kvarnen. Sådana här hus försämrar chanserna till nya höghus i Linköping. Sorgligt men sant.

Ett första inlägg.

2008-04-14T23:13:00.000+02:00

Här kommer mitt allra första blogginlägg. Jag har tänkt att skapa en blogg där jag kan publicera mina tankar runt Linköpings fortsatta utveckling.

Linköpings kommun har nyligen släppt sitt förslag till översiktsplan för staden Linköping. Wow! Kan bara gratulera till ett väl genomarbetat förslag. Det känns äntligen som att man vill ta krafttag för att skapa en bättre, vackrare och framför allt mer framåtriktad stad. Min fråga är: kommer man att lyckas genomföra det man har planerat? Jag hoppas verkligen det.

Det mest spännande i planen är Kallerstads utveckling, med ett nytt resecentrum och en tät stadsbebyggelse.

Jag ska försöka återkomma med mina tankar runt varje avsnitt i den nya planen. Håll till godo!